- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Skeppsbyggnadskonst /
65

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 sept. 1928

65

ter, som genom den nya lagstiftningen helt plötsligt
drabbat sjöfartsnäringen och åsamkat densamma dryga
och opåräknade bördor. Denna klagan har i vissa fall
varit mycket förvånande, därför att de klagande själva
varit med om att tillskapa de bestämmelser, över vilkas
tillämpning man sedan beskärmat sig. Med våra dagars
vidlyftiga lagstiftande på sjöfartsnäringens område, vars
tillskyndare i flesta fall äro att söka på annat håll än
i kommerskollegium, är de enskilda näringsidkarnas eller
deras organisationers medverkan snart sagt oumbärlig,
då åtskilliga omständigheter, särskilt av ekonomisk art,
äro sådana att ingen annan än den närmast berörda kan
med säkerhet bedöma dem. Under sådana förhållanden
är det helt visst icke fair play att genom skriftliga
yttranden eller utsedda representanter biträda ett förslag
eller i vart fall förklara sig icke hava något att däremot
erinra, men sedan, när obeaktade svårigheter uppkomma,
beklaga sig över konsekvenserna och helt skjuta skulden
på det ämbetsverk, där utredningen verkställts. Till
undvikande av missförstånd vill jag nämna, att det icke
undgått mig att framställningar om undantag från helt
färska författningar i vissa fall beledsagats av ett
beklagande av att man icke i tid begagnat sig av lämnat
tillfälle att framföra sina betänkligheter.

Som ett komplement till ovan andragna exempel å
skärpningar i byggnadsförordningen och reglementet
skall jag nu nämna en del av de lättnader som den nya
lagstiftningen medfört.

Främst är då att märka den avspänning, som de nya
bestämmelserna beträffande klassade fartyg medfört i
fråga om behandlingen av dessa fartyg: De allmänna
bestämmelserna i byggnadsförordningen gälla men av
reglementets specialbestämmelser är det endast en
avdelning rörande vissa anordningar och viss utrustning,
som har tillämpning, och även denna med betydande
inskränkningar. Sålunda hava un dantagit s en del
bestämmelser, som tidigare vållat besvärligheter, såsom
föreskrifterna om pejl- och luftrör, länsanordningar,
elektriska installationer, tvärbalkar och skärstockar i
lastluckor samt täckluckor m. m., allt under
förutsättning att klassreglementet innehåller föreskrifter i ämnet.

Vidare innebära de nya fartbegreppen, såsom förut
antytts, i princip förenkling och lättnad; fiske- och
fångstfartygen hava rönt en synnerligen generös
behandling, likaså hava bestämmelserna angående
segelfartygen och de mindre fartygen över huvud modifierats
och lämpats, varå såsom exempel kan framhållas
frågorna om höjd av brädgång och räcke samt
läns-anordningar; hela kapitlet om elektriska installationer
har reviderats i lindrande riktning.

Innan jag lämnar byggnadsförordningen och
reglementet, får jag med ett par ord beröra övergångsstadgandena
till desamma. Huvudprincipen är, att
byggnadsförordningen med ett par undantag omedelbart trätt i kraft
beträffande alla fartyg, medan åter reglementet till stora
delar icke äger tillämpning å fartyg, som varit i bruk
vid dess utfärdande, eller fartyg, vartill kölen då redan
sträckts. Följden härav har visserligen blivit, att de
konstitutiva bestämmelserna i förordningen beträffande
vissa delar, t. e. skrov och maskiner, komma att gälla
för visst fartyg, medan åter reglementets häremot
svarande detalj föreskrifter icke äro tillämpliga. Detta torde
dock icke innebära någon oegentlighet, utan tvärtom
vara förenat med uppenbara fördelar, i det att
härigenom samtliga fartyg underkastas de allmänna
säkerhetsföreskrifterna, vars principiella eftergivande icke synts
vare sig lämpligt eller erforderligt, medan det åter i fråga
om de närmare detaljerna beträffande redan byggda eller

påbörjade fartyg får bero vid redan träffade anordningar,
åtminstone så länge desamma i och för sig äro i
tillfredsställande skick eller särskild anledning att
annorledes förordna icke förekommer. Dessa
övergångsbestämmelser äro helt visst synnerligen tillfredsställande,
och när förslaget till desamma diskuterades på det stora
sammanträdet i kommerskollegium, avlockade det
representanten för denna avdelning det mest oförbehållsamma
erkännande.

Som ett komplement till byggnadsförordningen och
reglementet hava i anslutning till desamma av
kommerskollegium utfärdats dels en kungörelse ang.
fartygs-lanternor och kompasser och dels ett nytt
provnings-reglemente. Den förra har tillkommit efter samråd med
sjökarteverket och innehåller moderniserade
bestämmelser i sitt ämne. Det senare kan sägas vara ett led
i en strävan att åstadkomma större enhetlighet i fråga
om provningsreglerna här i landet och har utarbetats i
närmaste anslutning till motsvarande bestämmelser i
Lloyds och Det Norske Veritas’ klassreglementen.

De, som närmast hava att syssla med tillämpningen av
den nu behandlade delen av den nya
sjöfartssäkerhets-lagstiftningen, äro förvissade om att densamma i
praktiken skall visa sig tillfredsställande för alla parter, därest
blott tillsynsmyndigheternas strävan att åstadkomma en
smidig tillämpning mötes med lojalitet och god vilja från
allmänhetens sida,

Jag kommer nu över till den nya bostadsförordningen,
som onekligen intager en särställning, och som efter
mindre än ett halvt års giltighet redan hunnit väcka
åtskillig opposition. Detta förhållande torde i främsta
rummet ha sin förklaring i de omständigheter, under
vilka förordningen tillkommit, Den har sin rot i ett
synnerligen omstritt förslag år 1920 av de s. k.
skepps-tjänstkommitterade. Kommerskollegium, som hade
förslaget på remiss, intog en synnerligen reserverad
hållning och avstyrkte bestämt en del av de längst gående
nymodigheterna., såsom bland andra förslaget om
två-manshytter. Efter det att projektet sedermera under
åtskilliga år varit rätt djupt begravet i kungl. maj:ts kansli,
uppenbarade sig så plötsligt den nu föreliggande
förordningen i samband med den nya byggnadsförordningen.
Det är ganska tydligt att politiska omständigheter
kraftigt medverkat till denna uppståndelse, och häri har man
väl förmodligen också att söka anledningen till en del av
oppositionen. Att en del bestämmelser äro mer än vanligt
drakoniska, kan väl knappast förnekas. I vart fall är
det ett faktum, att bestämmelsen om tvåmanshytter
dispensledes måste undanröjas för att möjliggöra
byggandet av det nya amerikafartyget "Kungsholm".

En annan fråga, som på sistone väckt åtskillig
uppmärksamhet, är tillämpningen av bestämmelserna om
sjukrum och sjukkojer. Det kan nu inte förnekas, att
förordningen i en del stycken är mycket svårtolkad och
att stort utrymme finnes för olika meningar, där man får
söka finna sig till rätta efter bästa förstånd och samvete.
Som de aktuella frågorna om särskilt kvinnosjukrum å
fartyg, där endast en kvinna finns anställd, och om
inrymmandet av två eller tre kojer i ett och samma
sjukrum för närvarande äro föremål för kommerskollegii
prövning, skall jag icke här ingå på därmed förknippade
spörsmål. Däremot skall jag tillåta mig att påvisa en
bestämmelse, som, efter vad jag kan förstå, undanröjer
alla bekymmer beträffande sjukrum för män, nämligen
medgivandet, att, där två sjukrum finnas, allenast det
ena sjukrummet" behöver ständigt reserveras för sjuk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:24:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928s/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free