Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
TEKNISK TIDSKRIFT
18 febR. 1928
vård. medan det andra, då det icke tages i anspråk för
sjukvård, må användas för annat — såsom bestämmelsen
lyder — "för rum av dylik beskaffenhet medgivet
ändamål". Detta torde betyda, att det så att säga övertaliga
sjukrummet må användas för vilket som helst ändamål,
för vilket inga andra fordringar äro föreskrivna än
sådana. som redan uppfyllas av sjukrummet. Ett sådant
ändamål är utan tvivel sovrum för manskap. Om
sjukrummet användes härtill ersätter det helt enkelt en
bostadshytt. Om det skulle behöva disponeras för
sjukvård, så finns ju, så snart det första sjukrummet blivit
belagt, ledigt utrymme för sovplatser åt dem, som
inhysts i det övertaliga sjukrummet.
Till författningar, som för närvarande kunna räknas
till den "nya" sjöfartssäkerhetslagstiftningen, bör
åtminstone relativt sett även trälastmärkesförordningen
räknas. Förslag till sådan förordning hade på sin tid
uppgjorts av kommerserådet Carl Malmen och dåvarande
advokaten, numera excellensen Löfgren. Förslaget hade
utarbetats i anslutning till ett skandinaviskt utkast i
ämnet, vilket tillkommit vid konferens i Kristiania år
1912 och i reviderat skick legat till grund för
underhandlingar mellan Sverige. Danmark och Norge om
gemensamt. uppträdande vid en tillämnad
lastlinjekonfe-rens i London, som emellertid blivit uppskjuten på grund
av världskriget och sedermera icke kommit till stånd.
Med hänsyn till bl. a. vikten av att bereda sjöfarten den
fördel, som särskilda trälastlinjeregler innebär, ansågs
ett antagande för Sveriges del av dylika regler böra ske
omedelbart, ehuru samtidigt uttalades önskvärdheten av
att förhandlingar för åstadkommande av gemensamma
skandinaviska bestämmelser på grundval av förenämnda
skandinaviska förslag och ett samfält uppträdande för
deras internationella antagande återupptogos och
fullföljdes. Beträffande nordiskt samarbete i frågor rörande
internationella regler om dödviktsfribord har på senare
tid den nordiska sjöfartsäkerhetskonferensen i
Köpenhamn 1925 uttalat sig i en rekommendation angående
lastlin jeregler.
Avslutningsvis skall jag nu nämna några ord om ett
par författningar, som man har att vänta inom den
närmaste tiden. I direkt anslutning till
trälastmärkesförordningen får jag då först beröra den väntade
lagstiftningen om lastmärke i Östersjöfart. Som bekant har
kommerkollegium ansett tiden vara mogen för ett
upptagande av denna fråga. Inom ämbetsverket har
utarbetats ett preliminärt förslag till bestämmelser i ämnet,
huvudsakligen bestående i ändring av 9 § i tillsynslagen
samt § 32 i tillsynsförordningen jämte ett antal
administrativa föreskrifter i form av förslag till en kungörelse.
Frågan har ju förliden höst dryftats av intresserade,
bland annat å ett av Sveriges allmänna sjöfartsförening
anordnat möte. Yttranden hava avgivits av nämnda
förening och ett flertal av övriga organisationer på
sjöfartens område. Dessa hava tillstyrkt förslaget eller
åtminstone förklarat sig icke hava något att erinra emot
lagstiftning i ämnet under förutsättning dels av
tillförlitlig utredning och dels av överenskommelse om
enhetlig tillämpning av lastmärkesbestämmelser av samtliga
östersjöstater. Vid överläggningar mellan
representanter för vederbörande myndigheter inom Sverige,
Danmark. Norge och Finland, som höllos i Hälsingfors i
slutet av sistlidne februari, behandlades på initiativ av de
svenska deltagarna även denna sak. därvid de övriga
nordiska ländernas representanter förklarade sig vilja
underställa sina resp. regeringar frågan om
internationell överenskommelse i ämnet. Saken har emellertid
även upptagits vid innevarande års riksdag, i det att,
som bekant, herr Lindley i första kammaren motionsvis
framlagt kommerskollegii preliminära förslag med
yrkande att riksdagen utan vidare måtte för sin del antaga
lag om ändring i 9 § tillsynslagen och i skrivelse till
kungl. maj:t hemställa om utfärdande av övriga nödiga
föreskrifter. Första lagutskottet, som haft motionen till
behandling, har föreslagit riksdagen att i anledning av
motionen hos kungl. maj:t anhålla om åtgärder för
frågans snara lösning, vilket ock blivit riksdagens beslut.
Man har alltså att vänta vidare åtgärder för den
påbörjade utredningens fullföljande.
En annan författning, som också är att vänta inom
kort, är ett särskilt reglemente, innehållande
bestämmelser rörande maskindrivet passagerarfartyg i
Nordsjö-eller vidsträcktare fart. Dessa bestämmelser
nödvändiggöras av den egenartade föreskriften i
byggnadsförordningen. som ålägger kommerskollegium att tillse, att
de-taljföreskrifter rörande nyssnämnda fartyg bliva i
huvudsak överensstämmande med de regler, som därutinnan
tillämpas i Storbritannien. Som internationella
bestämmelser i ämnet förväntas bliva antagna på en ny
Londonkonferens. till vilken England redan utsänt preliminär
inbjudan och som troligen kommer att avhållas på våren
1929. synes det väl kunna ifrågasättas, huruvida det kan
vara skäl att dessförinnan utfärda bestämmelser av
ifrågavarande slag. Enligt förljudande lär emellertid
det nya reglementet vara under arbete och torde nog
kunna förväntas inom kort.
Till sist får jag nämna, att riksdagen på grund av
väckta motioner även i år haft till behandling frågan
om skeppstjänstkommitterades bemanningsföreskrifter
och dessas upphöjande till lag och förordning.
Förslaget avlivades ju på sin tid av professor Wohlin i
egenskap av handelsminister, och riksdagen har två
gånger förut, nämligen 1924 och 1926, avvisat motioner
om lagstiftning i ämnet. Första lagutskottet har varje
gång föreslagit förnyad utredning. Så ock i år.
Riksdagen har emellertid för tredje gången avslagit
framställningarna och därmed har frågan förfallit, till dess
den åter kommer upp, vilket väl, om ej förr. blir vid
nästa riksdag närmast före val.
LITTERATUR
Lagar och författningar om sjöfartssäkerheten, avd. II,
Specialbestämmelser, andra upplagan, utgiven av e. o.
hovrättsnotarie Gunnar Böös, har utkommit i år. P. A.
Norstedt & Söners förlag. 703 sid. oktav. Pris inb. 18 kr.
Publikationen "Sjöfartssäkerheten", som förut utkom åren
1915—16 och då utgavs av framlidne kommerserådet Carl
Malmen, har särskilt vad avd. II beträffar befunnits kräva
en omfattande omarbetning, emedan de viktigare
hithörande författningarna blivit reviderade. Till omfattning och
uppställning överensstämmer den nya upplagan i
huvudsakliga delar med den första. En del äldre författningar,
som i vissa stycken varit tillämpliga under övergångstiden
för 1914—15 års lagstiftning, äro utelämnade. Enär de
viktigaste författningarna föreligga i helt nytt skick och då
anmärkningar och hänvisningar beträffande de övriga i varje
detalj överarbetats med iakttagande av vad under årens lopp
i olika ämnen förekommit, är denna av hovrättsnotarie Böös
utarbetade upplagan i stort sett att betrakta som ett nytt
arbete, avsett att täcka behovet av en systematiskt ordnad
och fullständig handbok inom detta område. Nämnda
syftemål uppfyller arbetet även i hög grad.
Bokens ur skeppsbyggnadsteknisk synpunkt viktigaste
kapitel äro: K. Maj:ts förordning ang. vissa
säkerhetsåtgärder vid nyttjande av fartyg den 23 december 1915; K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
