Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 12 jan. 1929 - Mekanisering och arbetstillgång i Förenta staterna, av C. Reuterskiöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 jan. 1929
ALLMÄNNA AVDELNINGEN
19
Tab. 2.
Produktion Antal anställda
1914 ........................................100 100
1919 ........................................147 129
1921 ........................................147 129
1923 ........................................163 126
1924 ........................................158 116
1925 .................... 170 117
1926 .................... 172 118
1927 .................... 170 115
Av diagrammen och tabellerna framgå utan vidare
hur den amerikanska industriens själv-effektivitet
ökats. Jämför t. e. utvecklingen åren 1919 till 1927
(tabell 2): 1927 var industriens produktivitet 15,5 %
större än 1919, men samtidigt vore 11 % färre
arbetare anställda. Det kan även vara belysande och av
intresse att anföra några andra mera "konkreta"
uppgifter om dessa förhållanden. Så slipade 1913 en
tränad arbetare 500 rakblad pr dag, nu är han uppe i
32 000 på samma tid och dessutom äro bladen bättre.
Vid stålverken åtgå nu 2 man för chargering av
martinugnar, då det omkring 1913 åtgick 14 man. 7 man
gjuta lika mycket tackjärn som 60 man förr. 2 man
lasta lika mycket tackjärn som 128 man tidigare.
Vid martinverken i sin helhet användes nu 1 man, då
det tidigare erfordrades 40. Inom glasindustrien har
produktionen av 100-gr-flaskor pr man och skift
stigit från 77 till 3 000, produktionen av elektriska
lampor (glaset) från 54 till 2 300 o. s. v. ("The Iron Age"
och "The Magazine of Business"). — The U. S. Labor
Department beräknar, att järn- och stålindustrien med
dess nuvarande utrustning på 7 månader kan
producera lika mycket som den nuvarande marknaden kan
absorbera på ett år. Det beräknas vidare, att om
alla järnindustriens verk gjordes lika effektiva som
de bästa verken nu äro, så skulle två tredjedelar av
den nuvarande stammen av anställda bliva överflödiga
vid bibehållande av nuvarande produktion.
Det ovan anförda torde väl belysa hithörande
förhållanden och giva en uppfattning om, så att säga, av
vilken storleksordning den ökade mekaniseringen kan
vara vid bedömandet av de faktorer, som inverka på
arbetslösheten. Härtill måste då anmärkas, att i
begreppet mekanisering enligt ovan även inbegripes i
direkt samband med denna stående standardisering
och driftsorganisation (Taylor-systemet).
Arbetslöshetens omfattning i Amerika kan icke
exakt angivas, emedan en allmän statistik på området
tyvärr icke finnes, vilket i och för sig är
anmärkningsvärt, då annars all statistik såväl beträffande snabbhet
41* *
som tillförlitlighet står på ett mycket högt plan.
Uppskattningarna av antalet arbetslösa divergera därför
avsevärt, men de flesta av dessa synes sluta på en
siffra av 4 000 000 arbetslösa i början av år 1928 (excl.
de, som på grund av yrkets utpräglat säsongartade
karaktär voro utan arbete). Till denna siffra har
bl. a. Labor Bureau, Inc., of New York kommit efter
en ingående beräkning. Steatens uppskattning vid
samma tid sådan den angivits i Senaten av The
Secre-tary of Labor, Mr. Davis, grundad på uppgifter av
The Commisioner of Statistics, var 1 874 000, vilket
emellertid föranledde en rad av insinuationer mot Mr.
Davis för att endera avsiktligt eller av vårdslöshet
hava misstytt dessa uppgifter, vilka i verkligheten
skulle utvisat, att 5 797 000 personer voro utan
arbete. Den av fackpressen tydligen allmänt som
riktig ansedda uppskattningen till 4 000 000 motsvarar
i det närmaste 10 % av antalet arbetare. (För
jämförelsens skull kan anföras, att enligt "Sociala
meddelanden 3/28" antalet i Sverige arbetslösa av
organiserade arbetare under 1927 varierade mellan 8,0 och
18,6 %, med ett medeltal för året av 12,0 %.)
I samband med arbetslöshetsfrågan och de
jämförelser med svenska förhållanden som gjorts, kan det
vara av intresse att jämföra arbetslönerna i Förenta
staterna och i Sverige. Nedanstående tabell anger
i den första kolumnen lönerna för icke specialutbildad
("common") arbetskraft i Förenta staterna 1928
enligt U. S. Labor Department, angivna i cent pr timme.
Den andra kolumnen anger samma lön omräknad till
svenska kronor och med hänsyn tagen till dollarns
köpkraft, som i detta fall ansetts vara kr. 2: 25. Den
tredje kolumnen anger löneinkomst pr redovisad
arbetare inom motsvarande yrkesgrupper i Sverige
enligt "Sociala meddelanden 11/27". Inkomsterna avse
genomsnittlig förtjänst pr timme, exclusive
övertids-förtjänst och naturaförmåner.
Tab. 3.
Förenta staterna Sverige
Aktuell beräknad
lön i cent lön i kr. lön i kr.
Automobilind.......50,5 1.13 —
Mekanisk ind..............— — 1,18
Byggnadsind..............48,2 1,08 1,58
Elektr. ind.........44,9 1,01 1,28
Träv.- och pappersind. 44,2 1,00 1,03
Järn- och stålind. ... 42,6 0,96 0,97
Läderind....................42.1 0,95 1,15
Köttkonserv.-ind. ... 41,8 0,94 1,32
Cementind..................38,3 0,86 1,15
Sågverksind................31,0 0,70 0,91
Fig. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
