Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 12 jan. 1929 - Mekanisering och arbetstillgång i Förenta staterna, av C. Reuterskiöld - Den elektriska högfrekvensugnen användning vid framställning av kvalitetsstål, av Friedrich Körber
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
TE KNISK TIDS K RIFT
5 jan. 1929
Viel jämförelse av ovanstående amerikanska resp.
svenska löner bör hänsyn tagas till, att de förra avse
icke specialutbildad arbetskraft, men att å andra sidan
antalet arbetare, som inräknas i denna kategori även
procentuellt sett torde vara ganska stort, samt att det
är dessa löner, som de flesta svenska utvandrare hava
att räkna med för en numera oftast ganska lång tid
efter ankomsten till Förenta staterna. Vidare bör
hänsyn tagas till. att den amerikanske arbetaren
beträffande stadigvarande arbete och i övrigt
vederbörandes hänsyn till vad som händer honom utom
tjänsten är ställd i en avgjort sämre ställning än sin
svenska kollega. Vid bedömande av de svenska lönerna
bör bemärkas, att de avse medelavlöning för vuxna
arbetare samt att övertidsförtjänst och
naturaförmåner. vilka senare särskilt vid de till landsbygden
förlagda industrierna äro väsentliga ehuru lågt
värderade, icke medräknats. (1 Förenta staterna är
8-tim-mars dagen icke generellt genomförd; högre lön för
övertids- och söndagsarbete som i Sverige synes icke
förekomma, i varje fall icke inom järnindustrien).
Det är här icke min avsikt att söka ingå på en
närmare analys vare sig av utvecklingen i allmänhet eller
möjligheterna för arbetslöshetens minskande.
Emellertid torde det kunna anses obestridligt, att de
arbetare, som genom mekanisering gjorts överflödiga, åter
kunna beredas arbete inom industrien endast i den
mån som produktionen kan ökas i hastigare tempo än
arbetsbesparande maskiner införas eller som nya
områden för industriell eller därmed förenlig verksamhet
genom teknikens och vetenskapens framsteg kunna
exploateras. Exempel härå utgöra
automobilindustrien och radioindustrien, vilka från att
ursprungligen varit lyxindustrier, numera måste anses hava
karaktären av förnödenhetsindustrier. Det antal
personer, som enbart tillfölje bilindustriens utveckling hava
fått anställning vid de otaliga bensinstationer ocli
reparationsverkstäder. som uppstått i städerna och
längs landsvägarna, samt i
försäljningsorganisationerna beräknas till 750 000 sedan 1923. Härtill
kommer det stora antal, som erhållit arbete vid
vägbyggnader m. m. Det är i betraktande härav än mer
anmärkningsvärt. att ökningen av antalet arbetslösa
under den sista femårsperioden beräknas uppgå till
3 000 000. — I övrigt är ju sättet för arbetslöshetens
minskande och dithörande frågor närmast ett
nationalekonomiskt problem, sammanhängande dels med
möjligheterna för marknaden att absorbera den ökade
produktionen, dels med arbetstillfällenas fördelning
till tid och rum.
DEN ELEKTRISKA
HÖGFREKVENSUG-NENS ANVÄNDNING VID
FRAMSTÄLLNING AV KVALITETSSTÅL.
Av professor Friedrich Körber.
Vid de elektriska induktionsugnarna förvandlas den
pulserande energien i en växelströms magnetfält genom
induktion till värme i själva smältan. Denna förvandling
av den elektriska energien till värme, just där värmet
kommer till användning, medför den fördelen, att
energiförlust genom ledning och strålning undvikes och att
icke någon risk för partiella överhettningar eller
värmeanhopningar uppstår.
Den värmemängd, som genom induktion uppstår i en
ledare, är i det närmaste proportionell mot primärfältets
elektromagnetiska energi och antalet strömväxlingar pr
tidsenhet. Omsättning av en stor energimängd kan alltså
vid en låg frekvens erhållas, om taltstyrkan är stor, och
vid en liten fältstyrka, om frekvensen är hög. Det
förstnämnda sättet användes vid lågfrekvensugnarna, där vid
frekvenser mellan 5 och 60 hertz den erforderliga
fältstyrkan erhålles genom användande av slutna järnkärnor.
Alltså måste smältan hava formen av en sluten ring. Vid
högfrekvensinduktionsugnarna använder man det andra
sättet. Här förstärkes ej magnetfältet genom en
järnkärna, utan man erhåller den önskade
energiomsättningen genom att höja frekvensen till 1 000 à 100 00-0
hertz. Själva härden behöver man här ej utbilda såsom
en ringformig ränna, utan kan i stället giva den formen
av en degel anbragt inuti primärspolen, vilket är
betydligt fördelaktigare i såväl termiskt som metallurgiskt
hänseende.
De första försöken att smälta metaller medelst
högfrekventa elektriska strömmar gjordes redan i
högfre-kvensteknikens begynnelse, men de första praktiskt
brukbara resultaten uppnåddes dock först åren 1912 och
1913 av A. Debuch tillsammans med C. Lorenz A.-G.,
Berlin-Tempelhof. Till följd av kriget blevo emellertid
dessa försök ej omsatta i praktiken. År 1916 började
E. F. Northrup i laboratoriet vid universitetet i
Princeton smältningsförsök med högfrekvent ström, vilka
året därpå ledde till utförandet av praktiskt brukbara
apparater. Oberoende härav utförde G. Ribaud i
Strassburg år 1920 smältförsök med högfrekvent ström, varvid
en roterande gniststräcka användes.
Kaiser-Wilhelms-institutets arbete på förbättring av
sättet att använda högfrekvent elektrisk ström för
smältning, särskilt av dess nyttiggörande för framställning av
järn gå tillbaka till år 1923. De då tillsammans med
firman C. Lorenz A.-G., Berlin-Tempelhof utförda
försöken, som hade till ändamål att finna ett bättre
förfaringssätt för alstrande av högfrekvent ström, än den då för
smältugnar allmänt använda oekonomiska och
otillförlitliga metoden med gniststräcka, visade redan 1924
och 1925, att man i motsats till den allmänt i den
tekniska litteraturen uttalade åsikten för ugnar avsedda
för minst 30 à 50 kg smältor kunde nöja sig med
frekvenser på 5 000 till 8 000 hertz. Möjligheten att
till smältugnar använda generatorer, som alstra ström
av medelhög frekvens, hade sålunda bevisats. På
grund av dessa försök byggdes sommaren 1925 vid
Kaiser-Wilhelms-institutet en smältugn med en 38 kVA
generator för 8 000 hertz. Denna har sedermera vid
ihållande drift visat sig motsvara alla förväntningar och
blivit ett oumbärligt hjälpmedel vid de metallurgiska
forskningsarbetena. Sedermera har man även i Amerika börjat
använda dylika generatorer för elektriska smältugnar.
Vid bedömandet av högfrekvensugnens betydelse för
framställningen av kvalitetsstål måste beaktas, att
utvecklingen av denna tillverkning betingats av de bägge
sins emellan stridiga önskemålen: höjning av kvaliteten
och minskning i framställningskostnaden. Den elektriska
smältugnens största betydelse för framställningen av
kvalitetsstål ligger däri, att man med densamma kan
till jämförelsevis billigt pris framställa mindre
kvantiteter stål, som ehuru detsamma icke är fullt jämförbart
med degelstålet, likväl i en hel del fall kan med
ekonomisk fördel ersätta detta senare.
På grund av högfrekvensugnarnas ännu så länge
jämförelsevis stora anläggningskostnader kan man dock icke
räkna på, att de f. n. skola bidraga till att förbilliga
framställningen av kvalitetsstål. Deras betydelse ligger
däri, att de medfört en framgång för de elektriska
smältugnarna i dessas ännu icke avgjorda tävlingsstrid med
degelugnen.
Smältningsförsöken vid Kaiser Wilhelms-institutet
hava f. ö. givit vid handen, att den livliga rörelse, som
uppkommer i smältan på grund av härdens
koncentrerade form, påskyndar reaktionerna i smältan. Genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
