Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 23 febr. 1929 - Litteratur - Anmälan: The Cleaning of coal, av A. H. - Tekniska föreningar - Tekniska föreningen i Västerås, av F. E. - Skånska ingenjörsklubben, av F. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄNNA AVDELNINGEN
127
23 febr. 1929
medfölja. Även försvåra de nyare mekaniska
uttrans-portanordningarna den individuella kontrollen över den
enskilde gruvarbetarens noggrannhet.
Å andra sidan hava konsumenterna allt allmännare
kommit till insikt om fördelarna av rena oeh sorterade
kol och ha börjat uppställa strängare fordringar i
sådan riktning. De tyska stenkolsgruvorna åter ha haft
att handskas med ett kolmaterial som på grund av sitt
naturliga förekomstsätt primärt vid brytningen givit
sämre och smutsigare kol. Tyskarna ha därför redan
tidigt tvingats att gå in för omfattande sortering och
anrikning för att härigenom kompensera den naturliga
överlägsenheten hos de tidigare brutna engelska kolen
och kunna med fördel upptaga konkurrensen med dessa
på hemmamarknaden. Detsamma gäller även för den
belgiska och i viss mån även för den franska
stenkolsbrytningen. Nedanstående siffror, hämtade från här till
recension upptagna arbete, äro ägnade att i siffror rätt
klart belysa detta förhållande.
Anrikningsverkens sammanlagda
årskapacitet i % av den åriiga
stenkolsbrytningen
Frankrike .............. 48,8
Belgien ................................85, i
Tyskland ..............................73,o
Storbritannien ....................28,3
På grund av den ovan omnämnda försämringen av
de engelska kolen har numera situationen förändrat sig
så, att de tyska kolen med sin bättre anrikning visat
sig utgöra mycket farliga konkurrenter till de engelska
på vissa exportmarknader. Stort uppseende väckte för
något år sedan ett meddelande, som gick genom den
engelska pressen, att tyskarna tagit hem vissa
kolkontrakt för skandinaviska järnvägar och detta icke på
grund av priserna utan på grund av de tyska kolens
bättre anrikning. I undermålig anrikningsutrustning
är säkerligen en icke oväsentlig anledning att finna till
den engelska kolindustriens nuvarande prekära läge.
Man synes emellertid nu ha fått ögonen öppnade
härför och är beredd att söka inhämta det förlorade
försprånget. Det är därför särskilt ur engelsk synpunkt
glädjande att ett arbete sådant som det här föreliggande
nu publicerats. Författarna behandla till en början de
teoretiska förutsättningarna för kolanrikning. Efter en
kortare historisk översikt lämnas därpå en ingående
redogörelse för de olika anrikningssystem och
apparater, som kommit till användning i England och på
kontinenten ävensom i Amerika, Tvenne kapitel ägnas åt
den nu så aktuella torr-reningen. Slutligen utvecklas
fördelarna med reningen, sedda ur såväl
producenternas som konsumenternas synpunkt samt belysas de
ekonomiska faktorernas betydelse. Det skulle föra för långt
att här gå in i någon mera detaljerad redogörelse. Dock
må även framhållas bokens vårdade utstyrsel och goda
figur- och tabellmaterial. Boken kan säkerligen påräkna
många läsare inom kolproducenternas kretsar, men kan
även anbefallas såsom en god vägledare åt var och en
som önskar närmare studera ifrågavarande område.
A. H.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Tekniska föreningen i Västerås
sammanträdde den 10 december på Stadshotellet i
Västerås under ordförandeskap av civilingenjör Sven
Norberg.
Vid sammanträdet höll driftchefen K. G. Ljungdahl
ett med stort intresse emottaget föredrag över ämnet
"De nya pannorna vid Västerås kraftverk".
Föredragshållaren framhöll inledningsvis, att Västerås
kraftverk är en typisk spetsbelastnings- och
reserv-central. Utnyttjningstiden är mycket liten. För att
driften skall bli ekonomisk, böra de fasta kostnaderna
hållas nere under det att bränslekostnaden i gengäld må
bli något högre. Vad speciellt ångpannorna beträffar
är det dessutom önskvärt ur reservsynpunkt, att de
snabbt kunna eldas upp.
Verkets förre chef överingenjör N. Forssblad sökte
genom en nykonstruktion få fram en panntyp, som bättre
än de vanliga vattenrörpannorna fyller de fordringar,
som i det här föreliggande speciella fallet uppställas.
Av ingenjör Forssblads panntyp har nu två pannor
installerats, den ena avsedd för enbart oljeeldning, den
andra avsedd för huvudsakligen kolpulvereldning.
Själva ångpannan är utbildad till ett sexkantigt
förbränningsrum med stor strålningseldyta. Murverk
saknas så gott som alldeles. Endast en central murpelare
finnes, omslutande ett vattenrör. Från
förbränningsrummet föras rökgaserna till överhettare och därefter
via luftförvärmare till skorstenen. Den kolpulvereldade
pannan är dessutom försedd med ekonomiser, vilken
kopplats parallellt med överhettaren.
Den oljeeldade pannan arbetar fullt tillfredsställande.
Verkningsgraden håller sig vid ungefär 75 % och
av-dunstningssiffran 180 kg ånga per m2 och timme kan
erhållas. Uppeldningstiden kan nedpressas till 10
minuter.
Den kolpulvereldade pannan har erbjudit vissa
svårigheter. Kolpulvret har i den i pannan uppkommande
roterande eldpelaren centrifugerats utåt, så att riktig
bränsle-luftblandning ej erhållits i pannans olika delar.
Enligt föredragshållarens uppfattning vore
svårigheterna nu på god väg att övervinnas.
Det för eldningen erforderliga kolpulvret males och
torkas omedelbart före användningen i kolkvarnar av
typ Babcock-Rema samt inblåses direkt i eldstaden.
De nya pannorna utveckla nära nog dubbelt så stor
maximieffekt, cirka 8 000 kW, som pannor av
konventionell typ med samma utrymmesbehov och kosta
ungefär lika mycket som dessa.
Föredraget illustrerades med skioptikonbilder.
Föreningsmedlemmarna hade före sammanträdet be
retts tillfälle att besöka kraftverket. Vid besöket
demonstrerades uppeldning av den oljeeldade pannan.
Uppeldningen från fullt kall panna till 20 atm. tryck
tog 10 minuter.
Den korta uppeldningstiden har möjliggjorts, dels
genom att pannans vattenrum är litet, dels genom att
murverk så gott som alldeles saknas och dels genom att
pannans olika delar utförts så, att de kunna utvidga sig
fritt vid uppvärmning.
Föredraget avtackades med livliga applåder.
Vid den efter föredraget följande diskussionen
berördes de vid kolpulvereldning uppträdande
svårigheterna.
Sammanträdet avslutades med supé och samkväm.
F. E.
Skånska ingenjörsklubben
hade sammanträde i form av klubbafton med damer den
12 januari på Kungsparkens restaurang i Malmö. Sedan
ordföranden direktör H. G. Evers hälsat de närvarande,
cirka 120 personer, välkomna och en del
föreningsangelägenheter behandlats, höll civilingenjören G. W:son
Cronquist ett populärt föredrag om "Färgen i
stadsbilden". Föredraget illustrerades med ett stort antal
mästerligt tagna autochromljusbilder från olika platser,
huvudsakligen i Sverige, däribland 12 från Malmö, men
även från utlandet. Efter ett kort angivande av
3-färgs-principen, som tillämpas vid färgfotografering, och
färgernas ofantliga betydelse för det intryck en stad eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
