Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 30 mars 1929 - Stål kontra andra metaller, speciellt lättmetaller, av Bengt Kjerrman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182 TEKNISK TIDSKRIFT 16 febr. 1929
Tab. IV. Jämförelse mellan priserna på i fråga om hållfastheten likvärdiga konstruktioner av
olika metaller.
Jämf. med hänsyn till draghållf. (öB) Jämf. med hänsyn till utmattn. hållf. (öB) Jämf. med hänsyn till spec. slagarb. (A$)
Material Sp. V. öß Kg Erf. sekt. lor att nå samma hållfasth. Viktförh.vid lika starka konstrukt. f«! Pris per ^ 100 kg. Prisförh. vid lika starka konstrukt. Kg Erf. sekt. för att nå samma hålllasth. Viktförh.vid lika starka konstrukt. X <i O.J4 .2 o Co fe-1 Kr. Prisförh. vid lika starka konstrukt. As Kgcm Erf. sekt. för att nå samma hålllasth. Viktförh. vid lika starka konstrukt. .2® t~ o CH- Kr. Prisförh. vid lika starka konstrukt.
mm2 mm2 mm2
Stål från "Stahlwerk Becker." NCA 10 300 ............................................ Duralumin från "Dürener
Metallwerke." 681 b.................................... Elektron från "Farbenindustrie A. G. Frankfurt a. M." Ylh ............ 7,8 2,8 1,8 160 47 40 1,0 3,4 4,0 1,0 1,22 0,92 65 625 585 i 11,7 8,3 74 12 15 1 6,2 4,9 1 2,21 1,14 65 625 585 1 21,3 10,2 7,5 1,0 0,3 i 7,5 25 1 2,69 5,76 65 625 585 1 25,8 51,8
Stål från "Stahlwerk Becker." NCAY 500 ................................................ Duralumin från "Dürener
Metallwerke" 681 b .................................... Elektron från "Farbenindustrie A. G. Frankfurt a. M." Vlw ............ 7,8 2,8 1,8 110 42 34 1 2,62 3,25 1 0,94 0,75 63 580 540 1 8,6 6,4 60 11 15 1 5,45 4,0 1 1,95 0,92 63 580 540 1 17,9 7,9 10 1,3 1,0 1 7,7 10 1 1 63 2,76, 580 2,32 540 1 25,4 19,8
Stål från "Stahlwerk Becker."
NCAV 650 ................................................ 7,8 90 1 1 60 1 50 1 1 60 1 15 1 1 60 1
Duralumin från "Dürener Metall-
werke" 681 b.................................... 2,8 38 2,37 0,85 538 7,62 11 4,54 1,63 538 14,6 1,5 10 3,59 538 32,2
Elektron från "Farbenindustrie A.
G. Frankfurt a. M". AZM ............ 1,8 28 3,2 0,74 450 5,5 11 4,54 1,05 450 7,9 1,4 10,7 2,48 450 18,6
i de flesta fall ännu gynnsammare här än då
jämförelsen gjordes på basis av lika volymer.
En annan viktig jämförelsepunkt mellan stål och
lättmetaller är deras beständighet mot korrosion. Med
korrosion i vidsträckt bemärkelse förstås
förstörelsearbetet på en fast kropp, som utgående från ytan äger
rum genom kemisk eller elektrokemisk inverkan av
gaser, lösningar, smälta metaller eller andra smältor.
Korrosion i den vanligaste, inskränkta bemärkelsen
är den som åstadkommes genom vattenlösningar och
som beträffande stålet har rostbildning till resultat.
Det är allmänt känt, vilka stora värden som årligen
gå förlorade genom stålets röstning och vilken
lurande fara den alltid är. Det var därför med
största intresse de första underrättelserna om det
rostfria stålet mottogos för ca 15 år sedan. Allt från
denna stund har ett febrilt forskningsarbete bedrivits
och bedrives ännu. För en del användningsområden
kan problemet redan anses fullt löst, medan det för
andra ännu återstår mycket att göra. Huru denna
sak ligger till för lättmetallernas vidkommande, skall
ingenjör Bergman redogöra för. Jag vill emellertid
understryka den stora betydelsen av att möjligheten
finnes, att göra ett rostfritt stål för hart när vilket
ändamål som helst. Därvid gäller icke allenast, att
stål kunna tillverkas, vilka i inskränkt bemärkelse
äro korrosionsbeständiga, utan att för praktiskt taget
alla angreppsmöjligheter stålslag finnas
representerade. Härvid har givetvis stålet en stor fördel
gentemot lättmetallerna i sin betydligt högre smältpunkt.
Dessa senare kopplas ju snart ur i konkurrensen, då
det gäller användningsändamål vid förhöjd
temperatur. Att stålet emellertid kan motstå de högre
temperaturerna, särskilt i samband med kemiska angrepp
av diverse slag, beror på samma förmåga, som gör
det rostfritt, den att legera sig med andra ämnen och
därvid kapitalt förändra sin känslighet för reaktioner,
som eljest skulle vara ruinerande för dess bestånd.
En sådan stor förmåga att förändra sin aktivitet
gentemot reagenser förefinnes icke hos lättmetallerna.
Däremot finnas givetvis lättmetaller av olika slag,
som motstå olika reagenser, men samtliga lida av sin
oförmåga att uthärda höga temperaturer. Här
finnas användningsområden, där stålet aldrig behöver
frukta någon konkurrens. Jag tänker då bl. a. på
ugnsbottnar, deglar, mufflar och annan utrustning
inom moderna härdnings- och glödgningsverk,
eldstäder för ångpannor, lokomotiv etc.
Korrosionen var och är fortfarande för stålet en
mycket allvarlig företeelse, men den moderna
forskningen börjar allt mer och mer framgångsrikt kunna
bekämpa den, och på detta område stå kanske ännu
de vackraste lagrarna att skörda. Att konkurrensen
med lättmetallerna, och kanske än mera med andra,
tunga metaller, därvid är en drivande kraft
förminskar ej värdet av ernådda resultat.
Intimt sammanhängande med den förut påpekade
lägre smältpunkten står formningen i värme av
lättmetaller i jämförelse med motsvarande formning av
stål. När det gäller gjutning, kan ju den lägre
smältpunkten i många fall sägas vara en fördel, i varje fall
en ekonomisk sådan, men vid annan formgivning i
värme bjuder det icke några fördelar. Det är ett i
allmänhet mycket trångt temperaturintervall, inom
vilket man får arbeta, 400—450° C för duralumin.
och det är därför svårt att övervaka. I motsats till
vid stål är det också ett intervall, där man icke har
någon visuell hjälp i form av synlig strålning från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
