Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 30 mars 1929 - Stål kontra andra metaller, speciellt lättmetaller, av Bengt Kjerrman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 april 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
’183
den under bearbetning varande metallen. Att i värme
direkt sammansvetsa lättmetaller låter sig alls icke
göra, och lödning samt den sig nu alltmera
utbredande svetsningen med gas eller elektricitet är
betydligt svårare vid lättmetaller än vid stål. I
reklam-skrifter för lättmetaller varnas det för svetsning och
lödning, fastän det givetvis framhålles, att det låter
sig göra. Det rekommenderas i stället att vid alla
tillfällen, där så är möjligt, använda nitning. Man
måste betänka, vilken hämsko detta är för
lättmetallerna, då man samtidigt bevittnar den enormt
utvidgade användningen av just svetsning med gas och
elektricitet för stål, som ägt rum på de allra sista åren.
Den förut påpekade vinsten vid gjutning av lätt-
Tab. V. Jämförelse mellan skär hastig heten vid
svarvning och borrning av olika material.
Svarvning Borrning
Material . - [-Skärhast,-] {+Skär- hast,+} m/min. Smörjning [-Skärhast,-] {+Skär- hast,+} m/min. Smörjning
Stål C = 0,25 % 35 Sun Emuiso 35 Sun Emuiso
Duralumin från
Dürener ........ 100 Fotogen 50 » 11
Mässing från
Finspong........ 125 Intet 75 11 11
metaller på grund av den lägre smältpunkten
motverkas dock av den därefter ofta erforderliga
efterföljande värmebehandlingen, som ger materialet dess
avsedda hållfasthetsegenskaper.
Vid jämförelse mellan stål och lättmetaller med
avseende på formgivning i värme framstår stålet
mycket klart såsom det material, vilket bjuder de
bästa möjligheterna, även om i en del fall
lättmetallernas lägre smältpunkt erbjuder vissa fördelar och
även andra möjligheter, t. e. pressgjutning.
Denna skillnad till stålets favör blir emellertid ändå
mera markerad, om formgivningen sker vid vanlig
temperatur och man jämför lättmetallerna med stål
av ungefär samma brottgräns. Lättmetallerna fordra
flera mellanglödgningar vid t. e. tråddragning, där
stålet icke behöver någon eller möjligen en enstaka,
Samma gäller vid pressning,
kallvals-ning etc.
Vid bearbetning med skärande verktyg
däremot, och detta gäller speciellt för
magnesiumlegeringen elektron, bjuda
lättmetallerna en stor fördel. Nackdelar
finnas emellertid även. då lättmetallerna äro
för mjuka. De smeta då mera än
motsvarande stål och äro icke friskärande i
samma grad. Kraftåtgången vid
bearbetning av lättmetallerna är nog emellertid
vid analoga arbetsbetingelser i allmänhet
lägre än vid stål.
Som exempel må anföras ur SKF:s
erfarenhet följande siffror på skärhastighet
vid ca samma matning och vid svarvning
samma skärdjup. För jämförelses skull har
även en rullhållaremässing medtagits, som
har ungefär samma brottgräns som stålet
och lättmetallen. Se tabell V.
Det har redan tidigare omnämnts, att
det på grund av lättmetallernas låga
elasticitetsmodul är svårare att med dem
ernå goda passningar än med stål och att
detta speciellt gör sig gällande vid konstruktioner
med variabla påkänningar. Inom parentes kan
påpekas att den låga elasticitetsmodulen givetvis gör
sig gällande vid alla de konstruktioner, där den
ingår i hållfasthetsberäkningarna, således vid
beräkning av fjädrar, balkar för knackning och i övrigt i
alla statiskt obestämda konstruktioner.
Formförändringarna bliva därför vid sådana konstruktioner av
lättmetall större än för stål vid samma spec.
belastning. Det blir därför alltid svårare att vid lättmetaller
innehålla snäva toleranser.
En annan egenskap hos dessa metaller, som även
gör sig oangenämt gällande i detta sammanhang, är
deras stora värmeutvidgningskoefficient.
Tab. VI. Värmeutvidgningskoefficienter
för olika material.
Material [-Värmeutvidgningskoefficient,-] {+Värmeutvidgningskoeffi- cient,+} 0—100°C mm/m och °C I
Stål....................I 0,ooooio — 0,ooooii
99 % Al............i 0,000023
Duralumin ................0,000023 — 0,000026
99,7 % Mg ........’ 0,000024
Elektron........................0,000023 — 0,000027
Av tabell VI framgår den lineära
utvidgningskoefficienten mellan 0 och 100°C för stål och några
typiska lättmetaller samt deras huvudmetaller. Som
synes utvidga sig de senare mer än dubbelt så
mycket 30m stålet, och själva lättmetallerna i vissa
sammansättningar ännu mera än grundmetallerna.
Denna stora utvidgning av lättmetallerna med
temperaturen gör, att de icke alls lämpa sig för
instrument, speciellt icke mätinstrument för direkt mätning.
För stora dylika mätverktyg skulle ju lättmetallerna
eljest ha lämpat sig särskilt väl.
Äro lättmetallerna kombinerade med stål eller
brons, vilket ju ofta är nödvändigt i
maskinkonstruktioner, måste alla passningar göras med hänsyn tagen
till den olika relativa utvidgningen. Detta resulterar
Insugning.
Kompression. Explosion.
Fig. 3. Arbetssätt hos en fyrtaktsmotor.
Utblåsning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
