Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 30 mars 1929 - Stål kontra andra metaller, speciellt lättmetaller, av Bengt Kjerrman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
TEKNISK TIDSKRIFT
16 febr. 1929
Tab. VII. Jämförelse mellan priserna för
olika i en svensk automobil använda delar vid utförande
olika material.
Material V e v h u s Fläkt Kanna
[-Framställningssätt-]
{+Framställnings- sätt+} Ungefärlig : Pris vikt per st.’ per st kg kr. [-Framställningssätt-] {+Framställnings- sätt+} Ungefärlig vikt per st. kg Pris per st. kr. Pris för råämne per st kr. Pris Jör
färdig kanna per st. kr.
i Stålplåt .................................... Pressning 7,7 6,80 Pressning 0,66 0,80 — —
Gjutjärn .................................... — — — — — — 0,65 2,oo
Silumin........................................ Gjutning 6,5 25,oo — — — — —
1 4 55
Annan lättmetallegering........ Gjutning 8,0 30,00 Gjutning 0,45 2,74 1 2,70 j g’7B
i Skillnaden mellan pris för råämne och färdig1 kanna motsvarar ej bearbetningskostnaden, emedan de senare priserna
inkludera patentkostnader.
i många fall i för stora glapp under maskinens
användning, då det ideala glappet blott gäller för en
viss temperatur.
För att illustrera förloppet vid en konstruktion, där
ett dylikt glapp är nödvändigt, visas å fig. 3 en
kannas förhållande till cylinderloppet under en
arbetsperiod. Man ser där, huru kannan icke mindre än 6
gånger på en arbetsperiod ändrar sitt läge i
förhållande till cylinderloppet; för varje gång framkallas
därigenom ett slag, som givetvis blir mer betydande,
ju större glappet är. Detta resulterar i ett obehagligt
slammer i motorn, när glappet är för stort, dvs.
motorn kall, om kannorna äro av lättmetall och rätt
dimensionerade för normal körning.
Fig. 4 visar en lättmetallkanna med ingjutna
plåtar av invar. Dessutom bör observeras att kannans
nedre del är uppskuren axiellt och för övrigt radiellt
fri från överdelen.
Detta är ett exempel bland de många på huru man
fått lov att komplicera en konstruktion för att
åtminstone i någon mån kompensera verkningarna av
den stora värmeutvidgningen. Invarmetallen, som
inom ifrågavarande temperaturområde har en
väsentligt mycket mindre utvidgningskoefficient än
lättmetallen, förhindrar delvis lättmetallens
formförändring därigenom, att lämpliga delar skurits upp.
På passningar, mer eller mindre styva, där det
gäller att införa stål mot lättmetall för att därvid ernå
ett fast sammanhang dem emellan, ha lättmetallerna
visat sig i många fall mycket olämpliga. För att ernå
tillräckligt stor kvarhållande kraft måste
presspassning ofta utföras, så att elasticitetsgränsen för
lättmetallen överskrides och det blir en plastisk,
permanent formförändring. För det första vet man därvid
icke, från fall till fall, om man erhåller samma kraft,
och för det andra omöjliggöres utbytbarheten. I den
händelse t. e. att ett lagerläge är utfört av lättmetall
och i detsamma med styv presspassning införts ett
kullager, blir lagerläget så mycket plastiskt
deformerat, att vid ett ombyte av lager detta icke erhåller
tillräcklig presspassning. Detta har vållat stora
olägenheter och i många fall föranlett kassation av
i övrigt fullt brukbara maskindelar.
Av fig. 5 framgår just huru man fått förfara
vid montering av ett kullager i en
lättmetallkonstruk-tion. Lagret har icke inpassats direkt i lättmetallen,
utan ett särskilt lagerläge har utbildats genom
införande av en stålring, vilket givetvis fördyrar
konstruktionen och delvis även eliminerar vinsten i vikt.
Av bilden framgår även huru man fått lov att förfara
i några andra fall och för jämförelses skull äro
motsvarande konstruktioner vid stål eller annan tung
metall återgivna.
Slutligen vill jag med tabell VII visa en
jämförelse mellan vikter och priser för tre olika
konstruktioner, som äro möjliga att utföra dels av stål eller
gjutjärn och dels av lättmetaller.
Såsom framgår av tabellen blir för fallet vevhus
konstruktionen i stålplåt i ett fall till och med något
lättare än lättmetallkonstruktionen, men i alla tre fal-
inqjuien
ståt-bussning
Fig. 5 a. Fastsättning av bultar och skruvar i gjutjärn och lättmetall.
Stå/bussning
Fig. 4. Lättmetallkanna enligt Nelsons patent.
Fig. 5 b. Montering av
kullager i gjutjärn och
lättmetall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
