Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14. 6 april 1929 - Svea älv, Göta älv och Dana älv, av Lennart von Post - Besluten i Svenska teknologföreningens organisationsfråga, av Fmn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
TEKNISK TIDSKRIFT
16 febr. 1929
Fig. 14. ’’Bälthavet" efter H. Spethmann. Kurvan — 20 m djup; Svart —
30 m och djupare. Det svarta bandet i Stora Bält Ur ett parti av Dana
älvs fåra.
att Svea älv sinar praktiskt taget vid tidpunkten för
den sydbaltiska Ancylusgränsvallens tillkomst. Detta
innebär, att Ancylustransgressionens avstannande
och Svea älvs sinande förorsakats av att vattenytan
nådde en ny passpunkt, vilken hädanefter blev
bestämmande för Östersjöbäckenets vattenhöjd, och till
vilken avrinningen vid Sveapassens fortsatta stigning
helt flyttades. Under ett mellanskede böra båda
utloppen hava varit i funktion, och detta ger förkla-
ringen till det långsamma avtynande, som både Svea
älv och Ancylustidens Göta älv uppvisa. Den nya
avloppströskeln måste, såsom Munthe också tidigare
hävdat, hava varit belägen någonstädes vid inloppet
till de nuvarande skånsk-dansk-tyska sunden,
möjligen vid den s. k. Darsser-tröskeln mellan Falster ocli
tyska landet väster om Rügen.
Det är detta andra avlopp för Ancylussjön, som
man kunde kalla Dana älv. Ty om också platsen för
denna älvs utflöde ur Ancylussjön icke är fullt säkert
känd, måste densamma dock hava geiiomflutit det
forntida, sammanhängande landområde, vars högsta
delar de nuvarande danska öarna utgjorde. Utan
tvivel har Dana älv begagnat den tydliga flodfåra,
man sedan gammalt vet finnas på Stora Bälts botten,
och vars överkant ungefärligen markeras av
djupkurvan för 30 m. Dana älv har till en början fortsatt
ut på det nuvarande Kattegats botten, där
havsstranden för detta skede ligger några tiotal meter under
den nutida havsytan.
Ingen del av Dana älv är numera åtkomlig för
vanlig geologisk undersökning. Under det tidsskede, då
denna flod fanns till, steg havet i dessa trakter undan
för undan in över landet. Stycke för stycke dränktes
Dana älvs fåra och mynningen flyttades allt högre
upp efter dess lopp. Till sist — vid Ancylustidens
slut — nådde havsytan Dana älvs översta pasströskel.
När också denna överskreds, var det baltiska
insjöskedet tillända, och Ancylussjön förvandlades till det
inhav, man kallat Litorinahavet. Detta inträffade vid
en tidpunkt, som synes ligga ungefär 7 000 år före vår
tid, dvs. under den äldre stenåldern. Svea älvs
uppkomst och det baltiska Ancylusskedets början kan
skattningsvis förläggas ett par årtusenden tidigare.
BESLUTEN I SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGENS
ORGANISATIONSFRÅGA.
Efter ett sedan år 1921 fortgående
utredningsarbete, varunder en mängd olika uppslag diskuterats
i ett flertal kommittéer och delegationer utsedda inom
föreningen, styrelsen och de olika avdelningarna,
nåddes vid sistlidna marsstämma slutligen en lösning,
varigenom väl får anses, att en i viss mån avgörande
ändring i Svenska teknologföreningens organisation
kommit till stånd. Trots det omfattande arbete, som
under årens lopp nedlagts på utformande av en
lämplig arbetsorganisation för föreningen, förefaller
det, som om det varit ett ganska ringa antal
föreningsledamöter, som verkligen bildat sig en fullt
klar. personlig uppfattning av vad egentligen
tvistefrågorna gällt. Intresset för att få vissa ändringar
genomförda har väsentligen framträtt endast inom
två avdelningar, arkitekternas och
elektroteknikernas.
Inom dessa två avdelningar har med styrka gjorts
gällande, att avdelningarna ha behov av att i
fack-frågor kunna uppträda såsom i viss mån
självständiga enheter, under eget föreningsnamn.
Den viktigaste av de reformer, som nu definitivt
genomförts, innebär tillgodoseende av detta krav, i
det att i stadgarnas § 8 införts följande tillägg:
"Avdelning må äga rätt antaga särskilt
föreningsnamn. varvid dock skall angivas att dylik förening
utgör avdelning av Svenska teknologföreningen. Nytt
namn å avdelning äge dock icke giltighet utan
fastställelse av föreningens styrelse."
Såväl inom föreningens styrelse som från denna
utomstående föreningsledamöter hava starka
farhågor uttalats mot denna stadgeändring, under
framhållande av att härmed gives klaven till en inbördes
splittring och ett försvagande av föreningens
ställning utåt. I vad mån dessa farhågor äro berättigade
får väl framtiden utvisa. Så mycket kan väl dock
redan nu sägas, att verkan av en dylik reform helt
beror av den anda, i vilken den tillämpas. Ett nytt
namn på en avdelning är ju i och för sig ingen
revolutionerande förändring, men missbrukar en avdelning
den därmed vunna något mera fristående positionen,
så kan otvivelaktigt även den gamla, alla
avdelningar omfattande organisationen lida avbräck.
1 känslan av den betydelse, tillämpningen av denna
ändring i. stadgarnas § 8 har, gjorde också styrelsen
i sin förslagsskrivelse ett uttalande, som står i så
direkt sammanhang med förslaget, att det måste
anses för avdelningarna vara av starkt moraliskt
pors«^-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
