Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16. 20 april 1929 - Explosionsolyckan vid Värtagasverket i Stockholm, av Emil Spetz - En ny motströms-snabblandare, av F—d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 april 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
’221
saken till olyckan blivit slutförd, i saken lämna en del
upplysningar rörande den sannolika anledningen därtill.
En utförlig beskrivning av händelseförloppet vid
explosionen liksom också en del data angående
ackumulatorns konstruktion och tillverkning har redan lämnats
i ovannämnda meddelande och har jag därvidlag intet
väsentligt att tillägga. Här må endast erinras om, att
ackumulatorn var försedd med kupade gavlar, vilkas
hålkel kring infästningsflänsen mot manteln var
relativt skarp. I den skarpa hålkelen hade uppkommit en
bräcka, som var den närmaste anledningen till
explosionen.
För att kunna konstatera huruvida materialet i
gavlarna möjligen var av olämplig beskaffenhet eller om
materialet vid kupningen och flänsningen blivit skadat
i hålkelen uttogos 3 st. prov ur den lössprängda gaveln,
vilka hava undersökts av Statens provningsanstalt
medelst dragprov, bockningsprov, rödskörhetsprov,
slagprov, mikroskopisk undersökning och kemisk
undersökning.
Av denna undersökning har framgått, att det
ursprungliga materialet i gaveln varit av normal kvalité och att
någon överhettning av detsamma icke synes hava
förekommit, men att avsevärda spänningar skulle hava
förefunnits i materialet i närheten av bräckan, vilka
"spänningar kunna hava uppkommit därigenom, att gavel
bockats för kall eller kallriktats vid tillverkningen och
därefter undergått åldring under driften".
Uppkomsten av bräckan i gavelns hålkel kan sålunda
hava påskyndats av de spänningar, som uppkommit vid
mindre lämplig behandling av materialet vid gavelns
tillverkning, men har givetvis också — och i ganska
hög grad — sin orsak i den utmattning av materialet,
som måste uppkomma i den skarpa hålkelen vid de
böjningspåkänningar och formförändringar, för vilka gaveln
blivit utsatt på grund av tryckets växlingar i
ackumulatorn.
Att bräckor uppkomma i hålkelen på kupade gavlar
vid ångpannor och andra kärl under tryck är ingalunda
ovanligt, men innan bräckan tränger så djupt in i
godset, att fara för gavelns lössprängning föreligger,
brukar bräckan vid besiktningen kunna upptäckas
därigenom, att en anfrätning uppkommer utefter densamma,
så att en synlig rand eller lång fördjupning bildas, som
giver ledning för felets upptäckande.
I detta fall har anfrätningen av plåtmaterialets
kanter utefter bräckan varit mycket obetydlig och därför
har bräckan icke kunnat upptäckas i tid, innan olyckan
inträffade.
Att den utefter dylika bräckor vanliga anfrätningen
här icke varit så framträdande kan dels bero därpå, att
vattnet i ackumulatorn — vilket ju består av i
densamma bildat kondensat — är mera fritt från frätande
ämnen än det i en vanlig ångpanna och dels därpå, att
bräckan möjligen icke existerat under någon längre tid.
Efter vad som nu inträffat har man emellertid
anledning att särskilt uppmärksamma de kupade gavlarna vid
ackumulatorloken, vilka här visat sig särskilt farliga,
icke endast därför att trycket i dem varierar ofta och
kraftigt utan också därför att bräckorna äro svära att
upptäcka i gavlarna.
Då de kupade gavlarna med små hålkelsradier lätt
brytas sönder och ofta givit anledning till olyckor, har
inom ångpannefackkretsar sedan länge arbetats på att
kunna införa en gavelform med en mera hållbar
utformning, vartill man dock haft svårt att få fabrikanternas
medverkan, emedan gavlar med stora hålkel äro svårare
att utföra och helt nya serier av pressningsverktyg
måste uppläggas.
Sedan några år tillverkas emellertid nu i Tyskland och
för vissa diametrar även i Sverige s. k. djupkupade gavlar
med betydligt större hålkelsradie än de förut vanliga.
Efter införandet av denna nya gaveltyp torde
ångpanneexplosioner på grund av sönderbrutna gavlar ej
vidare behöva förekomma.
Slutligen skulle jag med anledning av den inträffade
explosionen vilja erinra om, att under den tid av över
30 år, som ångpanneföreningen i Stockholm utövat sin
besiktningsverksamhet, ett sammanlagt antal ångpannor
och andra kärl under tryck av över 10 000 st. stått
under föreningens kontroll, utan att något liknande förut
inträffat. Dock har under denna tid en mängd
felaktigheter av olika slag konstaterats, som givit anledning
till större eller mindre reparationer. Vid ett stort antal
ångpannor och andra kärl har med stöd av den utförda
besiktningen en nedsättning av det högsta tillåtna trycket
måst vidtagas och mer än 200 st. ångpannor hava
kasserats och utrangerats såsom odugliga Emil Spetz.
EN NY
MOTSTRÖMS-SNABB-BLAND ARE.
Blandningsprocessen är för de flesta industrier av
stor betydelse. Ju fullkomligare och ju snabbare
råmaterialen blandas med varandra, desto bättre och mera
ekonomisk gestaltar sig deras vidare bearbetning, desto
intensivare blir deras ömsesidiga inverkan, desto
fullständigare förlöper reaktionen.
Fig. 1. Visar den väg, som ett biandverktyg tvingas
att tillryggalägga vid blandningstallrikens vridning
ett varv.
Fig. 2. Visar anordningen och rörelsen hos ett
biandverktyg och blandningstallriken.
Vid dålig blandning måste det ena eller andra
råmaterialet tillsättas i överskott om överhuvud möjligast
fullständiga reaktion skall kunna uppnås, vilket medför
materialförlust och onödig utgift. Maskiner med stor
energiförbrukning kosta också onödigt mycket. En
snabb blandning är även den av ekonomisk betydelse
och kan i vissa fall vara nödvändig.
Vilka fordringar skall man ställa på en apparat för
blandning?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
