Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18 ½. 8 maj 1929 - Husbyggnader för industriändamål, av Carl Forssell - Fabrikshygien, av A. Rosengren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 april 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
’253
Fig. 7. Korsvalv såsom takkönstruktion. Entreprenör och konstruktör: A.-b. Christiani & Nielsen.
visar skiss av författaren från år 1925 till en
hallbyggnad, avsedd för utställningar och idrott.
Mittpartiet av hallens tak bildar ett vanligt tunnvalv
buret av vid valsverket krökta helvalsade I-balkar.
Genom att samtidigt utbilda detta tunnvalv till en
skal-balk, stödd av halvkupoler vid vardera änden, blev
det möjligt att få ytterst smäckra dimensioner på
bågstolarnas järnbalkar och därmed låg kostnad.
Till ovan skildrade byggnadsdetaljer och
anordningar av byggnaden i dess helhet sluter sig en hel
serie av olika material och anordningar av värde för
byggaren, men för många och för skiftande för att
här närmare kunna beröras.
FABRIKSHYGIEN.
Av yrkesinspektör A. Rosengren.
Om man jämför vad som göres nu i hygieniskt
avseende inom industrien med vad som ansågs
tillfredsställande för endast ett tiotal år sedan, finner man en
utomordentlig och glädjande skillnad. Anledningarna
härtill äro många, men helt säkert har förutom den
humanitära sidan av saken den förbättrade hygienen,
som gjort sig gällande på snart sagt alla områden,
även härvidlag haft sin särskilda betydelse. Den
ökade arbetsintensiteten och strävandet efter största
möjliga produktionsutbyte torde också i sin mån ha
bidragit till förbättrade arbetsförhållanden. Man torde
nämligen numera ha ganska klart för sig, att goda
hygieniska arbetsförhållanden liksom goda
arbetsvillkor i övrigt äro ägnade att i hög grad främja nämnda
strävande.
Hygieniska anordningar ställa sig emellertid
förhållandevis dyra, i all synnerhet som de i regel även
kräva kraft för utnyttjandet. Det är därför av stor
vikt, att de före utförandet planeras väl. Häremot
syndas emellertid ofta. I regel underskattas
svårigheterna och man försöker själv "tota ihop" något och
glömmer att hur enkelt ett hygieniskt problem än tei
sig, löses det dock icke blott bäst utan även mest
ekonomiskt av den, som äger erfarenhet på området.
Författaren av dessa rader har vid utövandet av sin
tjänst i flera fall fått lov att kassera anordningar,
som ej varit tillfyllest, och ändock har man offrat en
massa kraft för dess drift. Hur mycket billigare skulle
det hela ej ha blivit, om det planerats rätt från första
början. Jag vill därför giva en var industriidkare det
rådet att överlämna planerandet av hithörande
anordningar åt en person, som kan sin sak. Vart man i
varje fall bör vända sig, därom lämnar efter bästa
förmåga vederbörande yrkesinspektör besked.
Att här närmare ingå på den mängd olika hygieniska
problem, som en yrkesinspektör möter inom sitt yrke,
tillåter ej utrymmet, varför jag får inskränka mig till
några principiella uttalanden beträffande några
viktigare dylika och förutskickar därvid, att min
uppfattning säkert ej delas av alla, som syssla med dessa
uppgifter.
Då jag härefter övergår till att behandla några olika
Figur 7 visar hur
korsvalvet sammansatts av
tvenne betongbågar i
diagonalled och sekundära
bågar emellan dem.
Mellanrummen mellan bågarna ha
täckts av på förhand
gjutna plattor av cellbetong,
ett material nära liknande
gasbetong. Denna halltyp
giver förhållandevis liten
materialåtgång. De stora
vertikala fasadytorna
möjliggöra god belysning utan
besvärande lanterniner.
Detta blir i synnerhet fallet
vid kvadratisk planform,
men även om man täcker
ett rektangulärt rum med
en serie korsvalv, blir
fortfarande hela golvarean väl
belyst. Att gjuta ett
dylikt korsvalv av en massiv
lättbetongplatta bjuder ingen särskild svårighet och
skulle giva vissa fördelar.
I hallen enligt figur 8 är använd
konstruktionsprincipen för skalbalkar. Denna har tidigare utnyttjats i
horisontella tuber, som med vissa mellanrum upplagts
på plintar, i tornbyggnader — vanligtvis omedvetet
— och liknande. I husbyggeriet har den för dessa
konstruktioner karakteristiska principen endast
använts i mindre dominerande horisontala balkar, t. e. i
korrugerad plåt och liknande. Fig. 8 är veterligen
den första större, utförda konstruktion, där den
korrugerade plåten i förstorad skala — och med någon
modifikation i sektionen — använts som
bjälk-konstruktion. Materialet är armerad betong. Fig. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
