Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18 ½. 8 maj 1929 - Fabrikshygien, av A. Rosengren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
TEKNISK TIDSKRIFT
16 febr. 1929
Fig. 4. ’"Glansning" av fotogénkök.
sig påmint, och har denna fråga berörts i en artikel,
återgiven i tidskriften Arbetarskyddet, häfte 12, 1928.
Frågan om bortsugning vid damm- och
spånbil-dande maskiner kräver sin särskilda behandling, och
det kan därför ej här ifrågakomma att närmare
beröra den mångfald av uppgifter, som innefattas däri.
Emellertid vill jag i princip beröra anordningarna
för avlägsnandet av damm vid polermaskiner, ett
spörsmål, som nästan varje verkstad i mer eller
mindre grad beröres av. Tidigare upptogs både det
tunga och det svävandet dammet av sugledningen och
blåstes vidare till dammfällan. Numera uppsamlas
det tunga dammet i huven, som är utformad till ett
magasin, och endast det svävande dammet upptages
av sugledningen. Fördelarna med detta senare
förfaringssätt äro flera. Sålunda kan bland annat
påpekas, att lufthastigheten i sugledningen avsevärt kan
minskas, vilket i sin tur inverkar minskande på
kraftförbrukningen. Dessutom säkerställer man sig emot
att den tunga lumpen stannar i ledningen och så
småningom blockerar densamma, i vilket fall en
kostsam och besvärlig rengöring blir följden.1 Fig. 4
visar en anordning för glansning av fotogénkök.
Maskinerna stå här par om par mitt emot varandra
med gemensamt sugskåp.
Avlägsnandet av damm öch spån vid
träbearbetningsmaskiner är ett problem, som ej ter sig
synnerligen invecklat, men vissa ledande principer böra
alltid följas vid konstruktion av ledningar och
maskin-anslutningar samt dammfällor.2
Det spörsmål, som överskuggar alla andra av
hygienisk innebörd vid industrianläggningar, är hur
vanlig ventilation av arbetslokaler lämpligen bör
ordnas. Detta beror på icke blott att problemet ständigt
föreligger, utan även att det är ett av de svåraste att
1 Rörande dammbortsugning vid slip- och polermaskiner
se vidare Yrkesinspektionens verksamhet årgångar 1926 och
1927.
2 I en artikel i häfte 23—24 1928 av Svensk
snickeritidning behandlades detta specialproblem.
komma till rätta med på
grund av rädslan för drag,
som tycks vara särskilt
utmärkande för oss
nordbor. Vi äro nämligen i
olikhet med folk på
kontinenten i hög grad bortskämda,
beroende därpå, att våra
bostäder och arbetslokaler
äro synnerligen väl
ombonade. Vi behöva bara tänka
på innanfönster. Sådana
ha kontinentens folk ingen
kännedom om. Det har
också visat sig, att
anordningar för ventilation, som
anses bra utomlands, inte
alls godtagas i vårt land.
Luften i en lokal får
emellertid ej stå stilla, hur
gärna många än önska det,
enär luftens rörelse är
nödvändig för att avkyla
kroppen och stimulera huden
och slemhinnorna, så att de
kunna fullgöra sina viktiga
funktioner. Man torde kanske bäst klargöra detta
genom att erinra om det fysiska obehag man känner en
varm sommardag, då vindstilla råder, och den lättnad
man, trots oförändrad temperatur, erfar, då en bris
springer upp. Ett annat exempel utgör solfjädern.
Temperaturen i lokalen sjunker ej genom att man
viftar med en solfjäder, men likväl känner man en
behaglig lättnad.
Ätt åstadkomma rörelse av luften utan att det
uppstår drag, däri ligger ventilationsproblemets
svårighet. Denna svårighet växer i samma mån som
arbetslokalen är tätt besatt med personer med
stillasittande arbete. Man må dock förfara hur som helst, det
kommer alltid att stå utom mänsklig förmåga att
ordna ventilation, som gillas av alla, som arbeta i en
och samma lokal, men givetvis bör man anstränga
sig att göra det bästa möjliga, ty verkligt drag är ett
irritationsmoment, som inverkar menligt på
arbetsprestationen.
Går man tillbaka i tiden, skall man finna, att
övertryck skapat genom inpressning av luft i en lokal förr
ansågs som idealet för god ventilation. Man
förmenade nämligen, att då luften tvingades att taga sig
ut genom fönsterspringor o. d., dragfriheten skulle
vara säkerställd. Men man glömde en sak och det
var att blåsa in luften i lokalen på ett dragfritt sätt.
Alla på ifrågavarande princip baserade
ventilationssystem inom fabrikerna i Stockholm voro också
stängda, när jag började min verksamhet på området.
Enär ingen evakuering fanns, saknade lokalerna all
annan luftväxling än den som kunde åstadkommas
med vädring. Jag vidtog då den anordningen att
helt enkelt reversera ventilationssystemen och det
lyckades. Den kvantitet luft, som ej kunde blåsas
in utan besvärande drag, evakuerades ur lokalen utan
olägenhet. Det är med hänsyn härtill ganska
naturligt, att jag fått en fastrotad övertygelse, att
mekanisk evakuering är det primära i all ventilation och
att inblåsning av ersättningsluft först kommer i andra
rummet, när omständigheterna det påkalla. När det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
