Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18 ½. 8 maj 1929 - Något om industribelysning och dess anordning, av Ivar Folcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260
TEKNISK TIDSKRIFT
16 febr. 1929
Fig. 2. Interiör från en maskinhall, där fönstren
tendera att bli
hållandet mellan belysningsstyrkan på en plats inom
rummet och den belysningsstyrka, som samtidigt
råder utomhus vid fri horisont. Dagsljuskvoten anger
således direkt den del av utomhusbelysningen, som
genom fönsteranordningarna nyttiggöres för
inomhusbelysning. Denna är självfallet icke konstant utan
varierar inom rummet, största värdet ligger i närheten
av fönstret, varefter den successivt minskar mot
rummets inre. Vanligen angives dagsljuskvotens
medelvärde, erhållet genom mätningar i olika punkter.
För att man i största möjliga mån skall kunna
utnyttja dagsljuset, har man hittills i regel eftersträvat
sådana fönsteranordningar, som ge höga
dagsljuskvoter. I detta avseende är takljuset vida överlägset
andra fönster, vid särskilt gynnsamma förhållanden
kunna med detta dagsljuskvoter upp till 10 %
erhållas. Sidofönstren göras numera så höga som
möjligt, då speciellt den övre delen är ytterst viktig för
belysning av rummets inre delar (fig. 2 och 3). En
undersökning av dagsljuskvoterna i en del olika
industriföretag med olika fönsterbyggnad angives av
Halbertsma1, från vilken nedanstående tabell är
hämtad:
a) Enbart takljus:
Fönsteryta i 5
golvyta ......... 12 20 28 32 42 80
Dagsljuskvot % .... 1,9 1,4 2,7 1,6 3,6 7,2
b) Takljus och sidoljus:
Fönsteryta takljus i
% av golvytan ... 22 33 19 120 11
Fönsteryta sido ljus i
% av golvytan ... 37 23 12 67 11
Dagsljuskvot % .... 2,1 3,4 2,2 5,2 0,9
c) Enbart sidoljus:
Fönsteryta i % av
golvyta ......... 9 11 13 19 20
Dagsljuskvot % .... 0,1 1,7 2,0 0,6 0,9
i "Fabrikbeleuchtung". Verlag Oldenbourg 1918.
Ovanstående siffror visa, som ju var att vänta, en
tämligen stor oregelbundenhet, de ge emellertid ett
begrepp om storleksordningen av de vanligen
förekommande dagsljuskvoterna, vilka i de undersökta fallen
ligga mellan 0,1 och 7,2. Siffrorna visa även, att man
i sådana gynnsamma fall, då dagsljusbelysningen är
ordnad med takljus resp. takljus och sidoljus, endast
uppnår höga värden med tillhjälp av mycket stora
fönsteröppningar, t. e. 5,2 % vid en fönsteryta hos
takljuset motsvarande 120 och hos sidoljuset 67 %
av golvytan! I allmänhet ökas dagsljuskvoten med
fönsterytan under förutsättning att ljustillförseln är
gynnsam, dvs. byggnaden har fritt och öppet läge.
Detta är emellertid endast i undantagsfall
förhållandet, de flesta industribyggnader torde vara belägna
vid gårdar eller gator samt utförda i flera våningar,
i vilket fall takljus endast kan komma i fråga för
översta våningen. I dylika fall bli som fig. 4
schematiskt anger belysningsförhållandena försämrade ju
längre ned man kommer. Halbertsma anger för en
fabriksbyggnad med 4 våningar, belägen vid en 25 m
bred gata med lika höga hus på andra gatusidan,
följande värden:
Fönsteryta % av Dagsljuskvot
golvyta %
bottenvåningen ..........12 0,3
l:sta „ ..........12 0,3
2: dra „ ..........9 0,6
3:dje „ ..........7 0,9
Med kännedom om dagsljuskvoten och variationen
av utomhusbelysningen kan man lätt bestämma den
tidrymd, under vilken dagsljuset måste kompletteras
med artificiellt ljus. Multipliceras den i det fria
rådande belysningen med dagsljuskvoten erhålles
belysningsstyrkan på arbetsplatsen. Är belysiiingsstyrkan
utomhus t. e. 4 000 Lux och dagsljuskvoten 5 %, blir
g
motsvarande inomhusbelysning t^- 4 000 = 200 Lux.
J b 100
Är dagsljuskvoten däremot 0,5, blir densamma endast
20 Lux. Fig. 1 angiver medelvärdet av
dagsljusbelysningen under årets olika månader. De horisontala
linjerna, motsvarande dagsljuskvoterna 5, 1 och
0,5 %, äro inlagda på de värden av
utomhusbelys-ning, som ge en inomhusbelysning av 100 Lux.
Skärningspunkterna med resp. kurvor ånge gränserna för
Fig. 3. Interiör från ett boktryckeri. Fönstren göras så höga som
rumshöjden tillåter för att ge god dagsljusbelysning i rummets inre delar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
