Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19. 11 maj 1929 - Några spörsmål angående transportanordningar inom industriella verk, av Wilhelm Davidsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 april 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
’285
som är inbyggd i den krän, som verkställer
omlastningen. Ett flertal olika konstruktioner å sådana
vågar finnas. Som exempel må visas ett schema för
en s. k. linkraftvåg (fig. 9), inbyggd i en löpvagn till
en brokran. Kraften i linan, som är lika med
tyngden av godset, avläses direkt medelst skjutvikten p.
En utjämningsanordning q för linans vikt medgiver
vägning i godtyckligt höjdläge. Noggrannheten utgör
i medeltal 1 :1 000. Dylik våg kan inbyggas även i
svängkran.
Varje vägning tager en tid av c:a 8 sek., varunder
kranen måste vara i vila. Denna tidsförlust är i
allmänhet ej av större betydelse. Om emellertid kranen
är igång oavbrutet för lossning eller lastning av t. e.
massgods, minskas kranens omlastningskapacitet på
grund av vägningen med ej mindre än c:a 7 %.
Vi skola nu, i den mån tiden medgiver, taga i
betraktande en del transportanordningar, som
användas inom själva industriområdet med tillhörande
byggnader och som sammanhänga med fabrikationen.
Transportanordningar inom industrier med
likformig arbetsgång bliva i regel till väsentlig del
stationära och bilda sammanhängande
cirkulationssystem. Hithörande transportanordningar skall jag ej
här ingå på.
Vid verkstäder Och fabriker med växlande
tillverkning ändras transportuppgifterna nära nog dag från
dag, varför transportsystemet här skall kunna
uppfylla skiftande fordringar. Ofta gäller det relativt
små transportbehov, vilka dock kunna vara svåra att
ekonomiskt tillgodose.
Ibland användas traverskranar, som bestryka hela
eller delar av verkstadslokalen, varvid förbindelse
med övriga verkstadsbyggnader, förråd och lager
upprätthålles med spår- eller hängbanor.
Här och var utbildas fullständiga hängbanesystem
med lätthanterliga löpvagnar. Härigenom vinnes, att
transporten kan försiggå i större etapper än vid
användning av traverskranar, varjämte omlastningar
undvikas. Även vid dylikt system kunna stora
golvytor behärskas. Exempel härå utgör en under
utförande varande telferanläggning, som synes å fig. 10.
Telfern A är försedd med svängbar arm. I taket äro
anordnade parallella banor för telfern och medelst
skjutbordet B kan densamma vid behov förflyttas
från den ena banan till den andra. Med telfern
behärskas sålunda hela lagerlokalen, som är 55 m lång
(0
y-y-
och 30 m bred. Vid utlastning kan godset med telfern
läggas direkt å fordon, stående utanför byggnadens
gavel.
Förefinnes ej krav att behärska totala golvytan,
kunna små standard-telfer anordnas å parallella
banor, såsom synes å fig. 11, vilken bild härstammar
från Svenska metallverkens centralförråd.
En intressant och i ekonomiskt avseende
förtroendeingivande telferanläggning visas å fig. 12 och 13, som
användes vid Aspa bruk. Telfern ombesörjer här både
lossningen av veden och densammas transport till och
Fig. 9. Löpvagn med inbyggd linkraftvåg (Ottensener Waagenfabrik
Albert Essmann & Co, Altona-Ottensen).
Fig. 10. Telferanläggning i lagerbyggnad (Luth & Roséns elektriska
aktiebolag, Stockholm).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
