Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19. 11 maj 1929 - Ekonomisk översikt, av Filip Oberger - Teknologernas kårhusbyggnad - Litteratur - Insänd litteratur - Anmälan: Sveriges elektricitetsverksindustri, av G. B-m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 april 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
’291
uppgått till lika stor kvantitet som för samma månad
i fjol, medan siffran för stål visar en stegring på 8,4
proc. Generalindexsiffran för produktionen under mars
var 104,5 mot 104 för de båda närmast föregående
månaderna och 105 som månadsmedeltal för fjolåret.
Index-talet för konsumtionen av kol och elektricitet är även
med hänsyn tagen till den tack vare den kalla
väderleken ökade hushållsförbrukningen den högsta som
kunnat uppvisas för någon marsmånad under de sista fem
åren. övriga tecken tyda på att utvecklingen i dess
helhet varit fömånlig under mars; sålunda har såväl
provinsbankernas som Londonbankernas
clearingomsätt-ning visat mycket gynnsamma siffror. Järn- och
stålförbrukningen inom landet, som under de båda
föregående månaderna varit liten, visar stigande tendens,
även om indextalet för mars, 70, jämfört med föregående
års marssiffra är mycket oförmånligt, då nämnda tal
var 102. Importen av råmaterial håller sig på en hög
nivå — 124 mot 111 samma månad i fjol —
månadssiffrorna för export äv mera högförädlade produkter har
för hela det gångna kvartalet varit goda, och den för
mars är högre än någon annan marssiffra under de
föregående fem åren. Av ovanstående framgår att mars
månad har för större delen av det engelska näringslivet
visat en utveckling i gynnsam riktning, även om
förbättringen icke är mera markerad.
Filip Oberger.
TEKNOLOGERNAS KÅRHUSBYGGNAD.
Teknologföreningens styrelse har nu efter
framställning av Tekniska högskolans studentkår beslutat
ut-anordna det belopp, 75 000 kr., som överlämnades till
kåren i samband med högskolans 100-års jubileum.
Styrelsen har nämligen vid sin granskning av de
beräknade byggnadskostnaderna funnit, att gåvobrevets
bestämmelser torde bliva uppfyllda, i det den
beräknade totalkostnaden anses komma att hålla sig inom den
kostnadsram, som bestämmes av kårens byggnadsfond
inklusive gåvobrevets belopp. Styrelsen anger, att det
icke tillkommer densamma att bedöma, hur den
tilltänkta kårbyggnadens exteriör kommer att te sig i
jämförelse med den närbelägna tekniska högskolan och
ej heller att verkställa någon granskning av
kårbyggnadens konstruktiva utformning. Teknologföreningens
styrelse har emellertid förutsatt, att för byggnadens
utförande väljes sådana konstruktioner och sådant
material, att årskostnaderna för byggnadens underhåll och
drift icke bli högre, än att studentkårens egna härför
disponibla årsinkomster bli tillräckliga.
Arkitekt Eskil Sundahl har icke varit ense om den
uppfattning, för vilken teknologföreningens styrelse
givit uttryck. Arkitekt Sundahl anser det onödigt att
bringa till studentkårens kännedom, att styrelsen
besitter större känslighet för kårbyggnadens
arkitektoniska förhållande till högskolebyggnaderna än deras
arkitekt, professor Lallerstedt, som finner detta
förhållande tillfredsställande.
Ur stadsbildssynpunkt är kårbyggnaden att hänföra
till den grupp av sinsemellan heterogena anläggningar,
som i trakten av östra station gränsar till
högskolebyggnaderna. Kårbyggnaden kommer sålunda att
infogas i en en helt annan, mera differentierad
byggnadsgrupp än den högskolebyggnaderna utgör. Även med
hänsyn härtill synes anledning saknas för styrelsen att
ifrågasätta större överensstämmelse mellan
kårbyggnadens och tekniska högskolans exteriör.
Vid bedömandet av huruvida driftskostnaderna,
speciellt med hänsyn till uppvärmningen, kunna anses
skäliga, torde, framhåller arkitekt Sundahl, hänsyn böra
tagas därtill, att genom den mera utbredda planlägg-
ningen av kårbyggnaden betydande trevnadsvärden
vunnits, såväl med hänsyn till gårdsanläggningen som med
hänsyn till lokalernas inre anordning.
LITTERATUR
Insänd litteratur.
Statens järnvägars publikationer, utredningar m. m.
1929: 1:
Teknisk-ekonomisk redogörelse för anläggningen av
statsbanan Sveg—Brunflo, utarbetad genom kungl,
järnvägsstyrelsens försorg.
Statens provningsanstalts meddelanden:
Nr 41: Jämförande hållfasthetsundersökningar på
betong i fruset och ofruset tillstånd, av Rikard V. Frost.
Svenska väginstitutets meddelanden:
Nr 1(2: Uppmätning av ojämnheten hos vägars
körbanor med s. k. skrovlighetsmätare, av E. Nordendahl.
Nr 13: Tjälproblemets grundfrågor, sammanfattning
av de viktigaste resultaten av pågående undersökningar
I, av G. Beskow.
Berättelse över Södra Sveriges ångpanneförenings
verksamhet under år 1928.
Erfarenheter från moderna svenska betongvägar av
E. Paul Wretlind, särtryck ur Svenska
kommunaltekniska föreningens festskrift år 1928.
Uppfinningarnas bok del IX: Lanthushållning m. m.
Trävaru-, textil- och beklädnadsindustri. Grafisk
teknik, av H. Juhlin Dannfelt, G. Kinnman, G.
Sellergren, B. Oldenburg, J. Hertzberg och O. Sillén.
Stockholm 1929, P. A. Norstedt & Söners förlag. Pris bunden
35 kr.
Bokanmälan.
Sveriges elektricitetsverksindustri, av J. Körner.
Minnesskrift vid Svenska elektricitetsverksföreningens
25-årsjubileum. 160 sidor.
Ett lands elektricitetsverksindustri är givetvis ett
spörsmål, som riktar blicken såväl mot företeelser i det
förflutna som mot sidoordnade verksamhetsfält i
samtiden. Det moderna elektricitetsverksväsendet måste ses
i orsakssammanhang med en mångfald grenar av
tillvaron, och detta digra material fordrar givetvis en
omdömesgill prövning och sovring för att
ämnesbehandlingen på samma gång skall bliva uttömmande och
åskådlig.
I det föreliggande arbetet har författaren på ett
förtjänstfullt sätt lyckats uppfylla dessa båda önskemål.
Inledningsvis behandlas uppkomsten och den historiska
utvecklingen av den svenska elektricitetsverksindustrien,
vilken utveckling ett efterföljande kapitel ytterligare
belyser med ett rikhaltigt statistiskt material. Av intresse
är att i behandlingen intagits ett kapitel, ägnat åt en
upplysande statistik, som bl. a. omfattar en del företags
räntabilitet ävensom kraftprisernas utveckling m. m.
Ur innehållet må vidare anföras den elektriska
energiens användningsområden, organisationsformer inom
elektricitetsverksindustrien jämte densamma
angränsande arbetsfält såsom lagstiftningen,
installationsväsendet och elektroindustrien.
Som avslutning vågar författaren även försöket att
profetera om framtiden. Sålunda dragas en del
sannolika slutsatser om kraftbehovens utveckling, om
kraft-balansen och energiförsörjningens utvecklingslinjer. I
detta sammanhang bör framhållas en intressant
synpunkt på bränslekraftens framtida roll. För närvarande
har ju frågan om överförande av norrlandskraft till
södra och mellersta Sverige vid skilda tillfällen varit
föremål för diskussion. Detta problem hänger givetvis
nära samman med frågan om i vilken utsträckning en
sådan kraftöverföring kan bliva ekonomisk. Det har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
