Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 23. 8 juni 1929 - Transportanordningar för stora upplagsplatser, av J. Björklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 juni 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
333
Andra utvägar till förbilligande av
anläggningskostnaderna.
Ett annat medel för att nedbringa
anläggningskostnaderna för större brokranar är anordnandet
av kranbanorna på lämpligaste sätt i förhållande
till upplaget.
Medgiva lokaliteterna (fig. 7), att man förlägger
kranspåren inom själva upplaget på ett avstånd
från varandra, som ej är bundet till något visst
värde, så kan man påvisa, att bryggans vikt
närmar sig ett minimum, om man förser kranen med
en utliggare åt vardera ändan och avpassar
förhållandet mellan längden av lastens totala väg
(L) och avståndet mellan kranbanorna (l) på
sådant sätt, att
i^sf-v^I
Är man i något fall (fig. 8) i avseende på det
ena spåret bunden av att förlägga detta till ena
sidan av upplaget men har mera fria händer med
det andra, är det lämpligt att bestämma
nyssnämnda förhållande enligt följande formel:
Q = vikten av den rörliga delen med last.
G — „ „ bryggan.
Brokranar, som försetts med löptrallor, hava
tidigare utförts med själva maskineriet för lyftning
och trallåkning placerat å en fast plats på bryggan
över eller i närheten av ena stödbocken. Trallan
har därvid förbundits med maskineriet medelst linor,
vilka givetvis måst utföras med sådan längd och
anordnas på sådant sätt, att trallan obehindrat kunnat
förflyttas inom det område, den är avsedd att betjäna.
Genom den nämnda anordningen av maskineriet har
Fig-. 11. Bockkran med skjutbord Jör cellulosafabrik (Asea, Västerås).
man vunnit, att själva trallan blivit jämförelsevis lätt,
så att bryggans belastning kunnat hållas inom ganska
låga gränser, varigenom även vikten av bryggan och
kostnaderna för denna blivit ganska små.
Då förarplatsen samtidigt måst förläggas till en fast
plats på bryggan, hava
dock ganska stora
olägenheter uppstått, dels genom
den mindre goda
manöverförmåga, som förorsakas
av de vid vissa lägen av
trallan rätt stora
avstånden mellan arbets- och
förarplatserna, dels av det
relativt stora slitaget av
linorna, isynnerhet viel
arbete med automatisk
gripskopa, då linornas antal
blir förhållandevis stort.
Man har därför på senare
tiden i allmänhet frångått
denna utväg till
förbilligandet av en brokran.
Kommer man upp till så
stora längder på bryggan
som över 175—200 m,
torde man med fördel anordna
tre stödbockar (fig. 9) i
stället för de två, med
vilket senare antal kranarna
vanligen utrustas. Man får
kranbryggan kan röra sig fullt parallellt, undgår
man de nyssnämnda kompliceringarna.
Fig. 10. Bockkranar iör cellulosafabrik (Asea, Västerås).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
