Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 27. 6 juli 1929 - Höga luftelektriska spänningar - Bidrag till kännedomen om smörjoljors föränderlighet i bilmotorer, av K. Theodor Åsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364 b
TEKNISK TIDSKRIFT
29 juni 1929
slogo kedjan i långa, oregelbundet formade bågar.1
Då det i kedjan även fanns metalliska mellanled till
förlängning, utgjorde gnistlängden ca 13 meter.
Gnistorna till jord voro mindre, ca 10 meter, emedan
jorden på sådana avstånd i det närmaste verkar som
en oändligt stor plan elektrod.
Själva överslagen följdes av utomordentligt
häftiga ljudeffekter; ännu på 50 meters avstånd kände
man en tryckvåg i luften och man kände också
influensverkningar på kroppen.
Ett alldeles i närheten av gniststräckan uppbyggt
primitivt fotografistånd måste skyndsamt utrymmas
då den oväntade storleksordningen av ljus- och
ljudeffekterna gjorde en stark ökning av avståndet
tillrådlig.
På 500 meters avstånd dränkte ännu smattret från
gnistorna alla andra ljud från åskvädret så att
hör-barhetsgränsen säkert ligger på några kilometer.
i Enligt vad som förut anförts är det vid så täta
överslag utan vidare möjligt att öka gnistlängden så att överslag
inträffa på en längd, motsvarande dubbla spänningen, dvs.
i detta fall ca. 10 millioner voit.
På grund av skadan på isolatorn i förening med
den häftiga stormen och snöyran, som fogade en
motsvarande mekanisk belastning till den extremt höga
elektriska påkänningen tycktes ett nedstörtande av
anläggningen ofrånkomligt och väntades vid varje
överslag.
Isolatorn höll emellertid och ytterligare skador
inträffade ej. Då den nyfallna snön gjorde arbetet på
de branta sluttningarna omöjligt, måste isolatorn till
och med vid ett följande åskväder åter tagas i
användning, varvid erhölls samma goda resultat som
förut.
En utbyggnad kommer först att göras vid
upphängningen av dubbelkedjorna.
Försöken hava visat att det utan risk för brott
eller genomslag är möjligt att använda dubbelkedjor
av steatit-motor-isolatorer, vilka äro kapabla att med
fullkomligt tillräcklig säkerhet motstå en spänning
av 10 millioner voit.
Arbetet genomfördes med medel från
Notgemeinschaft der Deutschen Wissenschaft.
BIDRAG TILL KÄNNEDOMEN OM SMÖRJOLJORS
FÖRÄNDERLIGHET I BILMOTORER.
Av ingenjör K. Theodor Åsberg.
Då uppgifter med i rubriken omnämnt innehåll
sällan förekomma i litteraturen, har det synts mig
nyttigt att publicera några resultat av en undersökning
som jag föranstaltade sommaren 1928.
Som försöksobjekt tjänstgjorde 2 st. Erskine-, 1 st.
Pontiac- och 1 st. Nash-kupébilar, vilka kördes under
något så när samma yttre förhållanden vad väg och
hastighet vidkomma. Bilarna voro alla nya för året
och höllos i gott skick.
Själva provserien av använd olja togs sålunda att
vid varje c:a 250 km uttappades 1/2 liter olja.
Påfyllning av färsk olja skedde därpå, varvid noga
observerades att samma kvantitet olja påfylldes.
Avbränningen observerades vara i det stora hela lika
stor, varför resultaten äro fullt jämförbara.
De fysikaliska och kemiska egenskaperna
bestämdes enligt
Richtlinien für den Einkauf und die Prüfung von
"Schmiermitteln",
dock med det undantaget, att asfalthalten
bestämdes enligt ryska Accisens stipulationer.
Detta innebär i korthet följande metod:
Olja t. e. 20 cm3 blandas med 40 cm3 bensin, vartill
tillägges 4 cm3 — alltså 20 % av oljemängden —
koncentrerad svavelsyra, spec. vikt 1,84. Blandningen
omskakas grundligt och får stå, varvid svavelsyran
nedsätter sig på mensurens botten. Tillskottet i
svavelsyremängden som % av oljemängden, är
"asfalthalten" i %. Om således svavelsyremängden
befanns vara 6 cm3, så är tillskottet 2 cm3, vilket
utgör 10 % av ursprungliga oljemängden 20 cm3.
Vid bestämmande av brännpunkten förfors sålunda,
att som brännpunkt betraktades det gradtal då lågan
för ett ögonblick svävade över ytan, alltså ej det
gradtal, då lågan måste släckas. Bestämningen
skedde i öppen degel.
De bägge oljor som vid proven användes voro till
benämning och specifikation följande:
Oljan A: Citex Motor Oil Heavy Medium A:
Spec. vikt 15°..........0,897
Flampunkt ........... 228°C
Brännpunkt .......... 255° C
Stelningspunkt ....... ± 0°C
Viskositeten i Engler-grader:
Vid 50°C ............... 6,6
„ 100°C ............... 1,7
"Asfalthalten" ....... 6 %
Oljesyra ............ 0,06 %
Oljan L: Citex Motor Oil Light Old:
Spec. vikt 15°..........0,923
Flampunkt ......... 182°C
Brännpunkt ........ 216°C
Stelningspunkt......—15°C
Viskositeten i Engler-grader:
Vid 50° C .............. 4,5
„ 100°C .............. 1,6
"Asfalthalten" ....... 5 %
Oljesyra............. 0,11 %
Här framhålles som en viktig omständighet att prov
av den oanvända oljan togs samtidigt som första
påfyllningen skedde samt att olja ur samma fat
användes hela tiden.
Resultatet av försöken är sammanställt i grafiska
bilder, vilka här i all korthet skola genomgås.
Fig. 1 visar hurusom en olika stark bensinbiand-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
