Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 3 aug. 1929 - Jordbrukets ekonomiska läge, av A. H. B. - Magasinering av elektrisk överskottsenergi i form av vätgas, av F. Lawaczeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 juni 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
395 a
drift torde det likväl med fog kunna påstås, att
arbetskraften ej utnyttjas på ett effektivt sätt. En
omläggning av driften i sådan riktning att
handarbetet i ökad utsträckning ersättes med maskinarbete,
får väl anses som en nödvändig förutsättning för
att jordbruket skall bliva räntabelt. För de större
och medelstora jordbrukens vidkommande lär detta
icke komma att medföra några avsevärda svårigheter
ur rent teknisk synpunkt, men för småbrukens del
ställer sig saken annorlunda. De sistnämnda kunna
visserligen sammansluta sig i större grupper för
kollektiv användning av maskiner, men förutsättningar
för ett ekonomiskt utnyttjande av moderna
maskinella hjälpmedel saknas dock i det betydande antal
fall, där åkerjorden består av små oregelbundna
ägolotter, ävensom där jorden är mycket stenbunden.
Med hänsyn till det svåra och tryckta läget inom
jordbruket och de begränsade resurser lantbrukarna
i allmänhet förfoga över, är en rationalisering och
mekanisering av jordbruksdriften knappast tänkbar
utan ekonomiskt stöd i en eller annan form under
övergångsåren. Införandet av rationellare
arbetsmetoder inom jordbruksdriften komme givetvis att
minska arbetstillfällena inom jordbruket, men denna
omständighet bör väl icke lägga hinder i vägen från det
allmännas sida för åstadkommandet av en ekonomisk
driftsform inom denna näring. Staten själv vidtager
ju rationaliseringsåtgärder inom sina egna
verksamhetsområden och beviljar anslag till främjandet av
industriens rationalisering.
Statsmakternas strävan att binda så mycket
arbetskraft som möjligt vid jordbruket för att därigenom
minska konkurrensen om arbetstillfällena på den
allmänna arbetsmarknaden, grundar sig säkerligen på
en förgången tids uppfattning om
jordbruksproduktionen. Denna överskattning av jordbruksnäringens
förmåga att bereda utkomst åt den arbetskraft som
genom förändrade driftsformer blivit ledig inom
andra näringar har bl. a. haft till följd, att staten
iklätt sig betydande uppoffringar till förmån för
bildandet av nya småbruk.
En stor del av våra småbruk kunna emellertid
drivas endast under den förutsättningen, att brukaren
godtager vilken ersättning som helst för sitt arbete.
Det torde därför icke ligga något orimligt i den
tanken, att denna kategori av jordbruk, till följd
av de dåliga produktionsbetingelserna, förr eller
senare måste nedläggas, enär brukarne icke kunna
erhålla en nödtorftig bärgning å desamma. Inom
andra områden av näringslivet ha ju omgrupperingar
måst företagas på grund av tekniska och ekonomiska
förändringar. A. H. B.
MAGASINERING AV ELEKTRISK ÖVERSKOTTSENERGI
I FORM AV VÄTGAS.1
Av dr-ing. F. Lawaczeck.
Folkhushållningens uppgift och slutliga mål är att
skaffa människorna andlig och kroppslig föda, kläder
samt bostäder, och denna uppgift tillkommer
ingenjörerna.
Huvudsaken i en bostad är ljus och värme.
Emedan ljus är ett väsentligt och omedelbart behov hos
människan, betingar detsamma ett mycket högt pris,
ocli endast därigenom är det möjligt för
elektricitetsverken att leverera ljus. I jämförelse med ljuset
är den likaledes av elektricitetsverken levererade
drivkraften ett behov av lägre rang. Drivkraft är
så att säga ett halvfabrikat, blott ett verktyg eller
medel, varmed för människan användbara föremål
kunna framställas. Kraften kan därför, såsom
varande blott ett verktyg, ej betalas så högt som ljuset,
vilket är en slutprodukt, som direkt kan användas
av människan. En del av kostnaden för den
elektriska ström, som användes till drivkraft, kan man
därför anse betalas av ljusförbrukarna.
Ännu viktigare än behovet av ljus är behovet av
värme. Under den kalla vintern skulle människan i
nödfall kunna vara utan ljus, men ej utan värme.
Värmebehovet kunna de nutida elektricitetsverken
likväl icke tillfredsställa av det enkla skäl. att
transportkostnaderna för strömmen äro betydligt större
än strömmens värde som bränsle.
i Föredrag hållet inför teknologföreningens avd. för
mekanik och ingenjörsvetenskapsakademien vid gemensamt
sammanträde rörande bränslefrågor.
En kWh motsvarar 860 kalorier, dvs. lika mycket
som 1/7 kg medelgoda stenkol. Ett kg stenkol
kostar hemkörd omkr. 4 pf. Under förutsättning av
lika hög verkningsgrad finge alltså 1 kWh icke
kosta mer än 4/7 pf. i hemmet, eller om
stenkolseldningens verkningsgrad antages vara blott hälften så
så hög som uppvärmning med elektrisk ström, s/7 pf.
Det är omöjligt för elektricitetsverken att leverera
värme till hemmen till så lågt pris, ty
anläggningskostnaden för ledningsnätet måste uppskattas till
omkr. 1 000 riksmark eller mera pr kW. Om man
antager, att 10 % av anläggningskostnaderna täcka
självkostnaden pr år och att ledningsnätet användes
8 000 timmar pr år, bleve enbart självkostnaden D/4
pf. pr kWh. På sommaren åtgår mindre värme än
på vintern och under de tider på dagen, då mat
lagas, åtgår mera värme än under övriga tider på
dygnet. Man torde därför vara tvungen att räkna
med att elektricitetsverken i medeltal icke bleve
utnyttjade till mer än 80 % av sin kapacitet och att
sålunda självkostnaden för värmetransporten
upp-ginge till omkr. 2V2 pf. per kWh.
Nu skulle man ju kunna invända, att
belysningsledningarna redan finnas, att de icke användas då
middagen skall lagas och att sålunda icke någon
transportkostnad skulle uppkomma för den ström,
som användes till middagsmatlagningen.
Resonemanget vore riktigt, om belysningsledningarna vore
i stånd att framföra den för matlagningen erforder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
