Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 3 aug. 1929 - Magasinering av elektrisk överskottsenergi i form av vätgas, av F. Lawaczeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396 T Ë K N I S K T I D S K H I F T 3 aug. 1929
O 100 200 300 100 500
-Ledningens längd i Km
Transport på mekanisk väg. ], 2, 3, 4 = kol, inkl. distribution i
närheten av produktionsplatsen. I, 11 — gas, exkl. distribution i
närheten av produktionsplatsen.
Transport på elektrisk väg. A, B, C = ström, inkl. distribution i
närheten av produktionsplatsen, a, b, c = ström, exkl. distribution
i närheten av produktionsplatsen.
Fig. 1 a. Självkostnader för transport av energi.
EMus/Ve
distribution
\i närheten
av produk
tionspbtsr.
liga strömmen, men detta är icke förhållandet. Ett
bostadshus som har 20 stycken 50-ljuslampor,
förbrukar maximalt 1 kW. Om man i detta hus
övergår till kokning med elektrisk ström och skaffar
sig en medelstor elektrisk spis med tre kokhål
och en ugn, förbrukas inalles 4 à 6 kW, och
ledningarna måste förstärkas i proportion till den ökade
effektförbrukningen.
Den satsen gäller sålunda, att våra dagars
elektricitetsverk icke kunna leverera ström till
uppvärmningsändamål, emedan transportkostnaderna för
strömmen äro större än dess värde såsom
uppvärmningsmedel.
Däremot äro transportkostnaderna för stenkol så
betydligt mycket billigare, att dessa trots den dåliga
verkningsgraden vid kolets förvandling till arbete
kunna transporteras till elektricitetsverket för en
mycket lägre kostnad än transportkostnaden för den
av dem alstrade elektriska strömmen. Det är
sålunda oriktigt att förlägga ett stort elektricitetsverk
vid kolgruvan, om avståndet från gruvan till den
plats, där strömmen förbrukas, är stort.
Voraas! fromstc.’Id medelst
elektrolys u noer tryck
100 200 300 400
— Ledningens längd i Km
Transport på mekanisk väg. 1, 2, 3, 4 — kol, I, II
Fig. 1 b. Kostnad för transport på större avstånd utan hänsyn till
olika verkningsgrad vid förbränningen.
Exklusivt
distributit
> i nårhett
o v prodi
tionsp/ots
’/àtqas, framstå, ’d medelst
elektrolys under tryck
Stenkolen äro mycket billigare än den elektriska
strömmen, emedan energien är lagrad i dem. Icke
förrän man behöver värme, kastar man kolen i elden.
Vidare är transporten av värmeenheter i form av
stenkol mycket billigare än i form av elektrisk
-— Ledningens längd i Km
Transport på mekanisk väg. 1, 2, 3, 4 = kol, I. II = gas.
Fig. 1 c. Kostnad för transport på större avstånd med en antagen
verkningsgrad vid förbränningen av 60% för kol, 82% för
koksugnsgas 90% lör vätgas.
ström. Ännu Ulligare än stenkol kan brännbar gån
transporteras. Fig. 1 a, b, c är en
sammanställning av transportkostnaden pr 1 000 värmeenheter
för olika värmebärare inklusive den elektriska
strömmen. I allmänhet är denna kostnad för en
gas så mycket lägre, att man säkerligen framdeles
huvudsakligen kommer att tillföra bostäderna
i värme i form av gas.
Av vilken storleksordning är då värmebehovet’?
Otvivelaktigt betydligt mycket större än enligt de
uppskattningar man i allmänhet gör. I Tyskland
användes gasen nästan uteslutande till kokning.
Det oaktat är gasförbrukningen i vissa städer 200
kbm pr person och år, vilket i värme motsvarar
2 000 kWh, under det att till drivkraft och
belysning förbrukas omkring 200 kWh pr person oc<;
år dvs. endast 1/10 så mycket.
Om 10 millioner människor kokade sin mat på
elektriska spisar, skulle således
avsättningsmöjlighet för minst 20 milliarder kWh pr år uppstå.
Värmebehovet för bostädernas uppvärmning är
naturligtvis mycket större.
Man känner sålunda det ungefärliga värmebehov,
för vilket sådana värmecentraler borde utföra*,
där efter elektricitetsverkens mönster ett
värmealstrande medium skulle framställas och genom
ledningar tillföras förbrukarna.
För att dylika värmecentraler skola bliva
ekonomiskt lönande, måste framställningskostnaden och
transportkostnaden för detta medium ställa sig
billigare än eller åtminstone icke dyrare än
motsvarande kostnader för i uppvärmningshänseende
lik-jvärdig mängd stenkol, emedan stenkol är det
viktigaste och billigaste bränslet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
