- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Allmänna avdelningen /
399

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 3 aug. 1929 - Magasinering av elektrisk överskottsenergi i form av vätgas, av F. Lawaczeck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

29 juni 1929

TEKNISK TIDSKRIFT

399 a

ning. Elva pannor sättas igång tidigt varje morgon
och avställas varje kväll. Tre pannor arbeta endast
några timmar åt gången.

Särskilt intressant är diagrammet i fig. 8. Den
prickade linjen avser den tid under år 1917, då man
arbetade intensivt dag och natt på förberedelserna
till den av Hindenburg planerade offensiven.
Spetsarna äro breda, men endast 51 % av
maximikapa-citeten tillgodogöres, vilket ju är långt ifrån 100 %.
Även då arbetet pågår både dag och natt, kan man
icke erhålla synnerligen gott resultat. Den
heldragna linjen omsluter lika stor yta som den prickade’
och gäller för år 1925. Här tillgodogöres endast,
20,7 % av maximikapaciteten.

Av de olika exemplen framgår, hur oerhört svårt
det är att på ett tillfredsställande sätt utnyttja ett
elektricitetsverks maximikapacitet. Om strömmen
användes av industriella anläggningar eller ej, gör
icke mycket till saken. Man erhåller alltid en
överskottsström, som är lika stor, dubbelt så stor eller
tre gånger så stor som strömmen i ledningsnätet.

För de tyska elektricitetsverk, som leverera ström
till utomstående, var belastningsfaktorn, dvs.
förhållandet mellan det i verkligheten levererade antalet
kilowattimmar och det tal, som erhålles, om man
multiplicerar den installerade maskineffekten med
8760, år 1924 25,7 %, år 1925 26,8 % och 1926 24,5
%. Därefter sjunker faktorn. Orsaken härtill är, att
spetsbelastningarna under vissa dagar stigit mera än
medelbelastningen. För att möta dessa endast vissa
dagar uppträdande spetsbelastningar har man måst
öka den installerade maskineffekten betydligt. På

Middag

Fig. 7. Belastningen vid Grosskraftwerk Franken den 17 december 1925.
Installerad effekt 60 500 kW. De vågräta, streckade banden angiva
antalet och drifttimmarna för ångpannorna.

12 2 4 6 Z 10 12 2 4 <2 8 lo 12h
Middag

Belastningsfaktor a—a = 0,833, b—b = 0,(31. Installerad effekt
a—a = 24 400 kW, b—b = 60 500 kW.

Fig. 8. Belastningsvariationerna under två vardagar. Under
var och en levererades 300 000 kWh. Största effekten den ena
dagen 29 000 och den andra 15000 kW.

grund av att industrien till en del legat nere,
utgjordes de nytillkommande abonnenterna
huvudsakligen av förbrukare av ljus, varigenom
spetsbelastningen i december blivit betydligt större och tvingat
elektricitetsverken till utvidgningar. Jämför fig. 9,
som tydligt visar ökningen av decemberspetsarna.

kW

Fig. 9. Effektvariationerna hos Bewag de dagar
under åren 1923—26, då den högsta effekten
förekom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:24:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929a/0411.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free