Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 3 aug. 1929 - Magasinering av elektrisk överskottsenergi i form av vätgas, av F. Lawaczeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
898 b
TEKNISK TIDSKRIFT
29 juni 1929
h
Midnatt Middotj Midnatt
Fig. 4. Belastningsvariationerna
hos Bewag i
november—december 1926. Karakteristiska för
städer (mycken ljusström).
Fig. 3. di = vardag,
ö2 = söndag (vinter)
bi — vardag, b2 =
söndag (sommar)
städerna ej kostar inera, än vad i
uppvärmningshänseende likvärdig mängd stenkol eller lysgas kostar
fritt bostäderna.
Överskottsströmmen.
Människan sover under största delen av natten och
behöver då varken ljus eller drivkraft.
Elektricitetsverkens belastning nedgår då till ett minimum,
oavsett om de drivas med vattenkraft eller ångmaskin.
Under dagen varierar belastningen betydligt.
Variationerna i belastningsdiagrammet äro något
olika, beroende på om
strömmen levereras lill
storstäder, där strömmen
huvudsakligen användes
till belysning, om den
levereras till industriella
anläggningar med tydligt
framträdande
spetsbelastningar eller om den
levereras till den kringliggande
bygden.
Påvinternärström-åtgången för
belysningsändamål stor, men på
sommaren obetydlig. På
söndagarna behöver man icko
någon ström till drivkraft,
men på vardagarna är
strömåtgången till detta
ändamål stor. Å alla
diagram ligger
medclbelast-ningsprocenten för hela
året mellan 20 och 30 %.
Fig. 3 visar ett typiskt
belas1-,ningsdiagram för en
stad med tydliga
spetsbelastningar och mycket stor
Middag
Fig. 5. Belastningsvariationer
för det kommunala
elektricitetsverket Mark i Hagen i mitten av
december 1924. Karakteristiska
för industricentra.
Fig. 6. Belastningsschema vid Grosskraitwerk
Franken. Installerad effekt 55 125 kW. b) = 15 augusti
1924, a) = 16 december 1924..
skillnad mellan vinter och sommar, vardagar och
söndagar.
Fig. 4 visar belastningen för elektricitetsverken i
Berlin en mörk vinterdag i november eller december
1926. Av det totala arbetet 2 750 000 kWh utgöras en
betydande del uteslutande av spetsar (120 000 kW).
Detta spetsarbete dvs. den streckade ytan utgör
350 000 kWh, och förekommer i medeltal 135 dagar på
året. Alltså utnyttjas den maskingrupp om 120 000 kW,
som skall tillgodose behovet vid denna spetsbelastning,
350 000 • 135
120 000 T8 76Ö
= 4,5 % dvs. den användes ungefär
100 timmar pr år. Om man antager, att
anläggningskapitalet för denna maskingrupp är 350
riksmark pr kW och att ränta, amortering etc. uppgå
till 20 %, blir kostnaden ,= omkr. 17,5 pf. pr
kWh. Liknande förhållanden återfinnas i alla
storstäder. Fig. 5 visar ett karakteristiskt
belastnings-diagram för ett elektricitetsverk, som lämnar ström
till industriella anläggningar. Spetsarna äro här
jämförelsevis breda och vid middagstiden minskas
effekten betydligt.
Fig. 6 visar belastningsschemat för
Grosskraftwerk Franken A. G:s elektricitetsverk år 1924. Det
är typiskt för sådana elektricitetsverk, som leverera
ström till den kringliggande bygden. Fig. 7 gäller
för samma elektricitetsverk vintern 1925. Spetsarna
hava nästan uteslutande uppkommit genom ökat
behov av ljus, och det beror uteslutande på vädret
och på den intensitet, med vilken industrien för
tillfället arbetar, om spetsen på morgonen eller spetsen
på kvällen är störst. På grund av den varierande
belastningen blir ångpanneeldningen mycket ojämn.
Endast 3 ångpannor av 18 (!) arbeta med konstant belast-
Middag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
