Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 32. 10 aug. 1929 - Förbränningsmotorns hemlighet, av Oskar Kähr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFT. 32 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 10 AUG.
ÅRG. 5 9 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 19 2 9
INNEHÅLL: Förbränningsmotorns hemlighet, av civilingenjör Oskar Kahr. — Magasinering av elektrisk
överskottsenergi i form av vätgas, av dr-ing. F. Lawaczeck.
FÖRBRÄNNINGSMOTORNS HEMLIGHET.
Av civilingenjör Oskar Kähr.
Förbränningsmotorn, var mans och, hart när, var
kvinnas (med körkort) motor skulle den, som är det
lydigaste av alla av mänskligt snille frambragta
maskinalster, ännu bära på någon hemlighet? En den
svagaste tryckning och motorn, den må vara avsedd
att utveckla 10 eller 1 000 hästkrafter, är i samma
ögonblick i gång och redo att vid nästa tryckning
—• eller dragning — med osviklig beredvillighet
utföra de prestationer man för ögonblicket fordrar av
densamma. Vad skulle man då med skäl kunna
ytterligare begära av ett själlöst redskap? Att
exempelvis en bilmotor, i sin blinda iver att uppfylla sin
förares fortkomstönskningar någon gång bidrager till
att förpassa den senare till de sälla bilvägarna, är
endast ett bevis för, att motorn, i avvaktan på
stoppsignal, likt en med skygglappar försedd fåle
fortsätter sitt lopp, tills att oöverstigliga hinder stänga
vägen.
Allt tal om förborgade hemligheter hos ett så lydigt
redskap måste vara rent förtal, såvida man icke med
hemligheten ifråga avser anledningen till den stora
beredvilligheten. Detta är emellertid icke
förhållandet; varje millimeter, bildlikt talat, av denna
beredvillighet har så småningom tillkommit genom ihärdigt
arbete på konstruktionskontoret och i provrummet.
I detta avseende är motorn alltså öppen som en
bok. Den påtalade hemligheten är av en helt
annan art.
I förbigående erinras om, att icke alla
förbränningsmotorer besitta samma lydnadskänsla som de hittills
åsyftade bilmotorerna. Exempelvis inträffade
förliden vinter, enligt dagspressen, att ett av fyrfartygen
utanför den svenska kusten råkade i drift, och att man
icke lyckades få fartygsmotorn i gång, varför
fartyget under svår storm drev redlöst mot ett okänt öde.
Driften begynte kl. 2I1 6 e. m., och enligt
radiomeddelanden från fyrfartyget 4 timmar senare var
motorn fortfarande omöjlig att starta. Denna motor
måste alltså -— förutsätter man — även för sin
närmaste omgivning ha burit på en hemlighet. Det är
emellertid ej heller denna art av hemligheter som
åsyftas, ty naturligtvis upptäckte maskinisten, ehuru efter
många timmars arbete, orsaken till krånglet.
Jag har, som redan nämnts, endast i förbigående
omnämnt denna händelse, i huvudsak för att erinra
om, att vissa grupper av förbränningsmotorer ännu
befinna sig långt ifrån det fullkomliga tillståndet; i
fortsättningen diskuteras endast biim’.<torgruppens
motorer (med undantag för de med träkol drivna
motorerna).
Motorismen torde vid detta laget ha gått det största
flertalet kulturmänniskor så i blodet, att definitionen
av tvåtakt, resp. fyrtakt torde ha övergått till ett
medfött begrepp.
För det fåtal, som emellertid ännu stå främmande
för ifrågavarande begrepp meddelas i förbigående, alt
en tvåtaktmotor erhåller per cylinder en kraftimpuls
— en explosion — för varje varv, motoraxeln går
runt, varemot en fyrtaktsmotor erhåller per cylinder
en dylik impuls endast vart annat varv. Under i
övrigt lika förhållanden utför således tvåtaktsmotorn
på samma tid dubbelt så mycket arbete som
fyrtakts-motorn. Den senares effektvärde utgör således endast
hälften av den förras. Men i trots av denna
omständighet byggas fortfarande samtliga bilmotorer, eller
rättare, det allra största flertalet motorer i världen
såsom effektivt mindervärdiga fyrtaktsmotorer.
Förutom uppdelandet av förbränningsmotorerna i
de två grundtyperna, tvåtakts- och fyrtaktstypen,
indelas de, som bekant, även med avseende på
driftmediet i bensin- och råoljemotorer, eller rättare, i
lågtrycks- och högtrycksmotorer. Bensinbränslet är ca
4 gånger så dyrt som råoljan. Men trots detta drivas
ännu samtliga bilmotorer med det dyrbaraste bränslet.
Härtill kommer att den totala verkningsgraden hos
en tvåtaktsråoljemotor är ca 35 % gentemot
fyrtakts-bensinmotorns ca 24 %.
Antalet tillverkade bilar av alla slag (med
undantag för de gasdrivna) kan i runt tal uppskattas till 10
millioner pr år. Om medellivslängden hos en bil
uppskattas till 4 år, skulle alltså över hela världen ca
40 millioner bilar av olika slag, dags dato, vara i
användning. Samtliga dessa bilar äro alltså:
dels försedda med den effektivt mindervärdiga
fyr-taktsmotorn,
dels drivna med bränsle, fyrdubbelt högre i pris än
den egentliga motoroljan, varigenom den totala
verkningsgraden nedbringas till ett minimum.
Att ett dylikt ödslande med materiel, arbetskraft
och bränsle fortfarande är rådande, utgör innebörden
av den påtalade stora hemligheten.
Att de stora bilfabrikerna, Ford, G. M. C. etc. icke
göra något åt ifrågavarande missförhållande beror
därpå, att ingen av dessa fabrikanter ha någon anled-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
