Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 32. 10 aug. 1929 - Magasinering av elektrisk överskottsenergi i form av vätgas (forts.), av F. Lawaczeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410 b
TEKNISK TIDSKRIFT
29 juni 1929
riksmark pr kW. För nyanläggningar skulle man
endast behöva räkna med 20 riksmark pr kW.
Om man för ränta och amortering m. m. räknar
med 12 %, skulle 6 000 kWh pr år belastas med
0,12 • 50 = 6 riksmark, dvs. 600 pf. På 1 kW skulle
sålunda komma 0,1 pf. och på 1 kbm vätgas 0,45 pf.,
om syrgasen ej komme till användning. Kan
syrgasen nyttiggöras, kommer blott 0.3 pf. på varje
kubikmeter vätgas.
Även om kostnaden vore dubbelt så hög, skulle
vät-gasframställningen löna sig.
Vid själva kraftanläggningen har man emellertid
icke någon användning för vätgasen, utan man måste
för en tillräckligt låg kostnad kunna transportera
den till förbrukningsställena.
Den gas, som erhålles från koksugnar, kan genom
rörledningar transporteras billigare än stenkol, ehuru
man måste använda stora kompressorer för att driva
gasen genom rören.
Motståndet i rörledningarna ökas med kvadraten
på gasens hastighet och sålunda även
kompressorernas storlek och strömförbrukning. Men ju större
gashastigheten är, desto klenare kan man för framförande
av en viss gasmängd taga rörledningen och desto
lägre blir rörledningens anläggningskostnad. Ökas
hastigheten, blir sålunda kostnaden för gasens
kompression högre, men kostnaden för rörledningen
mindre pr kbm transporterad gas. Det finnes alltså
ett gastryck, som är ekonomiskt fördelaktigast.
Kohlenverwertungs A. G., som har för avsikt att
anlägga ett dylikt rörledningsnät över hela Tyskland,
har beräknat detta tryck till omkr. 25 atm.
Vid vattnets sönderdelning kan man utan kostnad
erhålla vilket tryck man vill på vätgasen. Något
tryck, som är ekonomiskt fördelaktigast, finnes
således icke i detta fall, och man kan taga
rörledningarna så klena, att materialets hållfastheter blir fullt
utnyttjad, och vid bestämmandet av hastigheten
behöver man endast se till, att de i rörledningen
uppkommande friktionsförlusterna kunna övervinnas av
gastrycket.
Jag skall nu räkna om Kohlenverwertungs A. G.
förut omnämnda, för 24,5 atm. tryck avsedda, 675 mm
grova rörledning för vätgas, som erhållits vid
sönderdelning av vatten under tryck. Härvid förutsättes,
att vätgasledningens kapacitet skall vara densamma
som den förstnämnda ledningens.
kbm pr år........................ 1 250 000 000
„ „ timme .................... 150 000
a) Den i förh. till den
fram-strömmande gasmängden
och ledningens längd
ekonomiskt
fördelaktigaste diametern i mm.... 675
b) Det i förh. till
rördiametern och avståndet
fördelaktigaste begynnelse-
500 kmx trycket i atm..................24,5
c) Anläggningskostnaden för
rörledningen .......... 65 641 000
d) Anläggningskostnaden för
kompressoranläggningen 2 600 000
e) Drift-, förvaltnings- o.
underhållskostnad för hela
anläggningen inkl.
kostnad för drivkraften____ 5 306 000
500 km
f) Ränta och amortering på
c) (10 %) ............
g) Ränta och amortering på
d) (20 %) ............
6 564 100
520 000
Rörledningens vikt är:
G = ti ■ D ■ s ■ l ■ y.
D • p
Men godstjockleken s = 0 , . Alltså
u K
G
■ D2 ■ p -l-■
2k
Genomströmmande gasvolymen förvandlad till gas
vid atmosfärtrycket:
jiD2 p
Q o =
G
Qo
4 Po
2 • I ■ y ■ Po
■ v. Alltså
k ■ v
dvs. förhållandet
mellan rörledningens vikt och den framströmmande
gasens volym är beroende av begynnelsetrycket och
desto mindre ju större k och v tagas. Vid mindre
rördiameter kan man välja ett jämförelsevis högt
värde på k, men hastigheten v är enbart beroende på
tryckförlusternas storlek.
Gasens transport kan således förbilligas endast
genom ökning av hastigheten. Men hastigheten kan
ökas endast i den mån ökning i tryckförlusterna kan
tillåtas.
Tryckförlust i meter vätskepelare:
h :
4 K L— eller
hy — Z —
= 4 ■ K ■ L
D
A.K.L-.y
■ y0–i kg pr kvm.
Po
G
För erhållande av konstant värde på — skall man
yo
under förutsättning av oförändrad rördiameter öka
v i proportion till vätgasens mindre specifika vikt.
För lysgas är y0 — 0,5 kg pr kbm och för vätgas
y0 = 0,09. För vätgas skulle rörledningens kapaci-
tet bliva
35 ggr så stor och kostnaden pr
kbm i samma proportion mindre.
Om man däremot vill bibehålla Q0 konstant och
Bålunda minska rörledningens diameter och vikt,
måste man komma ihåg, att friktionen ökas genom
diameterns minskning. Q0 blir oförändrad, om man
minskar rörledningens genomskärningsarea i omvänt
förhållande till hastighetsökningen. Men friktionen
ökas omvänt proportionellt mot diametern. Man får
därför nöja sig med en mindre hastighetsökning, så
stor att friktionsförlusterna bli desamma. Hastig-
y • V2
hetsökning måste sålunda väljas så, att — blir
konstant. Emedan v =4 skall alltså -16
Db
vara konstant och diametrarna vara proportionella
mot femte rötterna ur specifika vikterna. Vätgas-
• t5/0’09 _
ledningens diameter skulle således bli y —
0,71
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
