Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 32. 10 aug. 1929 - Magasinering av elektrisk överskottsenergi i form av vätgas (forts.), av F. Lawaczeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 aug. 1929
Fig. 16.
Fig. 15.
kostar ej heller mycket. Apparatens montering är
enkel och fordrar icke någon stor grad av
noggrannhet, emedan icke några rörliga delar förekomma.
Emedan den effekt ett rör kan lämna är mycket
stor, blir apparatens vikt pr kW mycket liten. Den
apparat, som här avbildas, väger inklusive
plåthölje, armatur, hjälpapparater, cementburkar,
skruv-bultar och isolering omkr. 16 kg pr kW. För
apparater av nyare konstruktion har man lyckats
nedbringa vikten till ungefär 8 kg pr kW.
För stora anläggningar torde man följaktligen
kunna räkna med en kostnad av omkr. 20 riksmark
pr kW. En modern ångmaskinanläggning kostar
omkr. 400 riksmark pr kW och en
vattenkraftanläggning exempelvis Lilla Edet omkr.
700 riksmark pr kW. Av
kraftanläggningarna för de tyska elektriska
ledningsnäten utnyttjas omkr. 25 %. Ett
pris av 20 riksmark pr kW för en
sön-derdelningsapparat betyder alltså, att
man genom att öka
anläggningskostnaden från 400 till 420 riksmark pr
kW resp. från 700 till 720 skulle kunna
utnyttja 100 % i st, f. 25 % av
kraftanläggningen. Genom
sönderdelnings-apparaten skulle då gå tre gånger så
mycket ström som genom
ledningsnätet, och denna strömkvantitet skulle
vid en ångmaskindriven anläggning
alltid kunna erhållas, men vid en
anläggning med vattenkraft till så stor
del, som det för tillfället varande
vattenöverskottet medgåve.
Oaktat de stora belastningsvariationerna i
ledningsnätet kan man räkna med att endast omkr. 4,5
kWh åtgå för att framställa 1 kbm vätgas av
atmosfärtrycket. Dessutom erhåller man 1/2 kbm syrgas.
Om avsättning finnes för syrgasen, kommer alltså
endast 3 kWh på varje kubikmeter vätgas.
Driftkostnaderna äro mycket låga.
Sönderdelnings-apparaten behöver undergå en grundlig revision
endast en gång om året och för detta arbete behövs
även för de största anläggningar blott en eller två man.
Till apparatens påfyllning måste man använda
destillerat vatten, som kan framställas genom
användande av det värme sönderdelningsapparaten alstrar,
vilket därigenom tillgodogöres.
En destillationsanläggning för en
sönderdelnings-apparat om 50 000 kW kostar omkring 80 000
riksmark. Vattenåtgången är omkring 1 1 pr kbm.
Lutåtgången är obetydlig, och den mängd lut som
åtgår till den första påfyllningen kostar ej mycket,
emedan nästan hela sönderdelningsapparatens volym
upptages av elektroderna,
Följaktligen kan man uppställa följande
räntabilitetskalkyl.
Emedan 25 % av kraftanläggningen tages i
anspråk för ledningsnätet, återstår omkr. 6 000 kWh för
sönderdelningsapparaten. Denna kostar 20 riksmark
pr kW och omformaranläggningen 30 riksmark pr
kW. Man har alltså att vid befintliga anläggningar
förränta ett anläggningskapital av sammanlagt 50
Strömbc/astnina i
Normalbelostnlnq
Fig. 17. Förändringar i spänning, ström och effekt vid elektrolys.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
