Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 33. 17 aug. 1929 - Branden i SLT:s lagerbyggnad vid Herkulesgatan, av G. Chatillon-Winbergh - Driftsvetenskapliga studiekursen i Essen, av Nils Josef Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 sept. 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
421
tongkonstruktionen av relativt ringa omfattning och
betydelse.
iUot byggnadens anordning i brandskyddsavseende
har måst göras vissa principiella anmärkningar, och
några små detaljer, där ur tidigare erfarenhet
hämtade brandtekniska regler blivit förbisedda, ha
måhända spelat en ödesdiger roll för brandens
omfattning. Ingenting har emellertid framkommit, som är
ägnat att rubba tilliten till den armerade betongen
såsom ett i brandtekniskt avseende högvärdigt
material. Brandkatastrofen understryker vikten och
nyttan av att en byggnads planläggning och utförande
noga genomtänkes ur brandteknisk synpunkt,
särskilt då byggnadens eget och dess tillärnade
innehålls värde väl motiverar åtgärder för brandriskens
eliminerande.
G. Chatillon-Winbergh.
DRIFTSVETENSKAPLIGA STUDIEKURSEN I ESSEN.
Under veckan 3—8 juni 1929 hölls på föranstaltande
av "Haus der Technik" och "Arbeitsgemeinschaft
deutscher Betriebsingenieure, Ortsgruppe Essen" ovannämnda
kurs i avsikt att bibringa de i olika industriella verk
sysselsatta ingenjörer och ledande män kunskaper om
tidsenliga vetenskapliga metoder beträffande
fabrikationstekniska undersökningar och driftskontroll, om
transportfrågor etc.
Kursen, som stod under ledning av Geh. Reg.-Rat Prof.
A. Wallichs, omfattade föredrag samt i anslutning till
dessa övningar, vilka senare höllos i några olika
avdelningar av de Krupp’ska verken.
Första dagens föredrag gingo under den gemensamma
rubriken "Kritik am betrieblichen Leben".
Föredragshållare voro: Prof. Dr. phil. et med. W. Poppelbeuter,
Geh. Reg.-Rat Prof. A. Wallichs, Dr. rer. pol. Dipl.-Kfm
A. E. Weber, Obering. Dr.-Ing. K. H. Fkaenkel.
Poppelreuter talade om den psykologiska inriktning,
under vilken mån skall öva kritik beträffande
tilldragelser inom fabrikationen, alltså för att återgiva hans ord
"Über das kritizieren des betrieblichen Lebens". Ur det
organiskt biologiska betraktelsesättet gentemot det
fysikaliska framgår, att människan av naturen är
motsträvig mot rationalisering. Det förefinnes hos henne en
tendens att fortsätta ett arbete på samma sätt som hon gjort
det från början, alltså en viss tröghet. En särskild
disciplinering är nödvändig. Detta måste man hava klart
för sig, om man skall kunna frigöra sig från den
fari-seiska ståndpunkten, att den rationaliserade driften är
den naturliga. Det egentliga instrumentet man har för
att rationalisera arbetet är tidtagningen. Härvid gäller i
allmänhet att ej i början driva en och samma sak eller
en och samma operation alltför långt i förfining, ty ju
längre man fortsätter desto mindre blir vinsten, som
ernås på ett visst nedlagt tidstudiearbete. Visserligen
inga flyktighetstendenser, men det är bäst att från
början fördela tidtagningen på olika områden av
fabrikationen till verkets bästa.
Wallichs behandlade allmänna driftsorganisatoriska
frågor, varvid han särskilt dröjde vid dem, som för
närvarande mycket intressera nämligen frågorna om
koncernbildning, om centralisation eller decentralisation i
förvaltningen och personalfrågor. Dessutom ingick han på
nödvändiga förutsättningar för framgångsrik rationalisering.
Weber utgick i sitt föredrag från ändamålet med och
uppbyggandet av kalkylation och bokföring. Ju mer ett
verk växer ju mer minskas för ledaren möjligheten till
personlig kontakt och till personlig kontroll. Ersättning
härför få systematiska anteckningar i form av bokföring
och kalkylation utgöra. Det är det moderna
redovisningsväsendets tendens att förbinda dessa båda med varandra
så att man utan avbrott kan följa värdeförändringarna i
alla produktionsstadier från inköp till försäljning.
Fraenkel framhöll vikten av att de underlag på vilka
kalkylationen bygger äro riktiga och påvisade det värde,
som en exakt teknisk analys av arbetens utförande har
för minskning av självkostnaderna. Vidare avhandlades
olika utgångspunkter och mål för fabrikationstekniska
undersökningar samt betydelsen av tidstudier särskilt
vid sådana maskiner, där arbetaren bestämmer takten
samt vid handarbeten.
Andra dagens föredrag gällde "Praktische
Durchführung von Betriebsuntersuchungen". Föredragshållare
voro Wallichs, Fraenkel samt Dipl.-Ing. W. Eckenberg.
Fraenkel framhöll att problemen kunna uppdelas i
sådana som hava avseende på rationalisering och sådana
som hava till mål att bestämma ackord. En mångfald
instrument finnas, av vilka varje har sitt speciella om
råde, för vilket det bäst är lämpligt. Firmor, som
framställa dylika instrument, göra ofta felet, att de utbjuda
apparaterna innan de äro fullt färdiga för praktiskt bruk
eller att de rekommendera ett instrument för de mest
olikartade ändamål. Ä andra sidan förekommer att ett
förefintligt instrument användes för alltför vitt skilda
undersökningar. Man måste göra klart för sig vad man
vill uppnå och välja instrumentet i enlighet därmed. Det
ända tills för kort tid sedan nästan allenahärskande in
strumentet för all tidtagning var stoppuret. Man måste
förundra sig över att vi så länge hava använt detta
instrument utan att hava gjort klart för oss de felkällor,
som äro förknippade med detsammas användning eller
med dess begränsning.
Fel av personlig art ligga i tidtagaren. Beträffande de
psykologiska fordringarna på och riktlinjerna för
tidtagaren hänvisades till Poppelreuter’s arbete1, blott två
synpunkter betonades, nämligen kort reaktionstid samt
koncentrerad iakttagelseförmåga. Reaktionstiden för en
normal människa utgör ca y3 sek. Å andra sidan hava
undersökningar utförts med tränade tidtagare, där
felkällor av 2—3 sek. vid löpande visare och notering vid
stoppur förekommit. Fel av saklig art ligga i de olika
stoppurskonstruktionerna och de olika förfaranden som
användas. Föredragshållaren gjorde kursdeltagarna
bekanta med handhavandet och användningen av de olika
apparaterna inför olika problem. I denna korta artikel
kan ej närmare ingås härpå utan hänvisas till
nedan-nämnda arbeten av Fraenkel och Eckenberg^ samt av
Poppelreuter3.
Eckenberg behandlade metoderna för att få fram
värdena ur de olika typerna tidstudiediagram. Han
förklarade med tillhjälp av talrika ljusbilder och praktiska
exempel de olika förfaranden som användas och gjorde
en kritisk jämförelse dem emellan. För övrigt hänvisas
till ovannämnda skrift av Fraenkel och Eckenberg.
Wallichs behandlade därefter olika
avlöningsförfaranden, frågan om enkel- eller gruppackord, tid- eller
penningackord.
1 Poppelreuter: Arbeitspsychologische Leitsätze für den
Zeitnehmer. Verlag Oldenbourg, München 1929.
2 Fraenkel och Bökenberg : Neuzeitliche Hilfsmittel bei
Zeitaufnahmen und Betriebsüberwachung. Särtryck ur tidskr.
Maschinenbau. V. D. I. Verlag. G. m. b. H. Berlin NW7.
3 Poppelreuter : Zeitstudie und Betriebsüberwachung im
Arbeitschaubild. Verlag Oldenbourg. München 1929.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
