Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 33. 17 aug. 1929 - Driftsvetenskapliga studiekursen i Essen, av Nils Josef Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
422 b
TEKNISK TIDSKRIFT
29 juni 1929
Tredje dagen talade Fraenkel och Eckenberg över
ämnet "Probleme der Schwerarbeit in verschiedenen
Industrien". Begreppet "Schwerarbeit" innebär icke alltid
ett enda slag av ansträngning t. e. kroppsansträngning
eller ansträngning på grund av uppmärksamhet, vilken
visserligen ibland på grund av arbetstakten eller
intensiteten kan vara mycket hög, utan fastmer det samtidiga
uppträdandet av även andra ansträngningar förorsakade
av t. e. ånga, värme, gaser eller damm.
Kroppsställningens och arbetsplatsens inverkan som
ansträngningsfaktor åskådliggjordes genom ljusbilder och olika
exempel ur praktiken. Tröttheten är emellertid ej alltid blott
objektiv trötthet förorsakad av biologiska processer utan
även subjektiv trötthet, vilken ej står i direkt
sammanhang med den objektiva, utan där lust och olust ofta äro
avgörande faktorer. Något sätt att få ett direkt mått på
den objektiva ansträngningen eller belastningen finnes
för närvarande ej, men genom de arbetsanalyser, som
man ur de med instrumenten tagna diagrammen kan
göra, framgår huruvida arbetaren gjort sitt bästa resp.
arbetat normalt eller om bromsning förekommit, vilket
genom en rad exempel visades. I samband därmed
behandlades metoder för bestämmande av tilläggsprocenten
vid fastställande av ackordstider.
Nästa dags föredrag behandlade "Wirtschaftlicher
Transport im Betriebe".
Wallichs anförde att transport och fabrikation äro så
nära förbundna med varandra, att man ej utan att
betrakta båda i deras inbördes sammanhang kan vänta sig
en god lösning. Den idealiska lösningen av
transportfrågan ligger nog i "Fliessfabrikation", varigenom städse
kontrollerbara rörelser förbi driftsledaren förefinnas.
"Fliessarbeit" har inom vissa industrier såsom
livsmedelsfabrikation, kvarnar och kemiska industrier funnits
sedan ett tiotal år tillbaka. För mera komplicerad
fabrikation såsom av maskinella apparater o. d. hava vi
"Fliessarbeit" först efter världskrigets slut.
Transportfrågor spela vid anläggningen av ett verk
en stor roll. Man kan göra "Geburtsfehler", som
sedermera ej gå att reparera. Samtliga fabrikationsprodukter
från rå till färdig vara böra gå utan omvägar. Man kan
leda transporten i byggnadernas längdriktning medelst
kranar och spår. Detta system har den nackdelen, att
man med tanke på utvidgningar måste lämna stor plats
mellan byggnaderna. Transporten kan också tänkas ske
i byggnadernas tvärriktning. Har man långa byggnadei
kan man ej transportera utan omvägar så framt ej
väggarna genombrytas av portar. Gynnsammast är att man
kombinerar båda systemen, alltså med transport dels i
längdriktningen och dels i tvärriktningen. Man
kommer då fram till byggnader av T- eller U-form.
Vid nyanläggningar eller utvidgningar, där det
förefintliga tomtområdet är dyrt kan det vara fördelaktigt
att sälja den gamla dyra tomten och flytta fabrikerna
utanför staden. Man har då den nackdelen att ej alla
arbetarna följa med, utan att ofta de bästa
fackarbetarna föredraga att stanna kvar i staden, i synnerhet om
man flyttar alldeles för långt ut.
Beträffande disposition av transporter i
industrianläggningar visades i ljusbilder exempel ur olika
industrigrenar.
Fraenkel och Eckenberg talade om avhjälpandet av
transportsvårigheter vid förefintliga anläggningar pä
grundval av planmässiga undersökningar, varvid en
mängd exempel anfördes. Vid sådana fabrikationer, däi
operationerna fortgå i en följd och äro inbördes beroende
av varandra är det viktigt att taga reda på "der engste
Querschnitt", vilken är den punkt i fabrikationen, som
är utslagsgivande för produktionen. Denna, den
trängsta sektionen, kan man med lätthet fastställa ur diagram
tagna med t. e. Siemens Bandschreiber. I fråga om
materialtransporter behandlades "das Gesetz der Pufferung".
Systemet med buffert kan jämföras med ångma-
skinen som lämnar ström på nätet genom en
ackumulator.
Fasta och elastiska kopplingar i transportsystem
berördes vidare. Som exempel på fast koppling anfördes
den punkt, där materialet inkommer. Om varje punkt i
systemet själv kan regleras har man elastisk koppling.
Förutom ovan nämnda transportproblem spela
verkstadstransporter med kranar en stor roll. Metoder för
undersökning av dylika transporter och därvid ernådda
ekonomiska resultat visades genom exempel.
En värdefull komplettering av förut behandlade frågor
var föredraget av Dr.-Ing. H. Müller på femte dagen om
"Betriebswirtschaftliche Fragen aus dem
Ruhrkohlenbergbau", varur framgick hur långt en del av dessa
frågor redan vunnit beaktande vid bergverk. Med ledning
av talrika ljusbilder visade han arbetsoperationer och
arbetsfördelning, driftskontroll i gruvor genom tidstudier,
kortsystem och kalkylation jämte exempel på den
framåtskridande mekaniseringen av arbetet. Han visade även
hur det var sörjt för yrkesutbildning hos det unga släkte,
som önskade utbilda sig till bergverksarbetare.
Samma dag höll även Weber ëtt föredrag om "Betrieb
und Abrechnung", vilket var en fortsättning av hans
under första dagen hållna föredrag. Han visade genom
bilder, varvid han använde sig av en kontosymbolik
enligt Schmalenbach, kalkylatoriska grundtyper för den
slutna avräkningen. Vidare avhandlade han med hjälp
av en bild synpunkter vid kontouppdelning, vilka hava
allmängiltighet för det moderna redovisningsväsendet.
Sista dagen talade Wallichs om "Materialwirtschaft",
varvid frågor om material-anskaffning, -lagring och
-förvaltning inom olika industrigrenar och om
ändamålsenlig lagerbokföring behandlades. Föredraget
beledsagades av ljusbilder.
Som avslutning av föredragsserien höll Poppelreuter
ett anförande om "Betrieb und Persönlichkeit". De
djupare målen för all rationalisering äro ju i sista hand
människornas lycka. Detta bestrides emellertid från
socialistiskt håll. Varför alltjämt hastigare arbetstempo?
Det resulterar ju i "Vernichtung der Persönlichkeit".
Föredragshållaren hänvisade till en bok av Hendrik de
Man, som uppställt som uppgift att undersöka "das
Problem der Arbeitsfreude". En skicklig socialistisk
propaganda har uppnått, att allmänheten låter detta
problem gälla blott för industriarbetarna, under det att det i
verkligheten gäller för alla människor, vilka yrken och
stånd de än må hava. Människan vill "sein, haben und
werden". Föredragshållaren berörde sedan
socialpsykologiska undersökningar av problemet med hänsyn till
den moderna industriella utvecklingen.
Förutom dessa vetenskapliga föredrag, vilka följdes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
