Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 34. 24 aug. 1929 - »Jag har inte fått order», av Karl Tingsten - Svetsning av koppar medelst acetylensyrgaslåga, av August Hilpert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 sept. 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
429
"JAG HAR INTE FÅTT
ORDER."
Ej sällan föreligger det på kontor och
arbetsplatser sådana situationer, att den överordnade med
förvåning blandad med förebråelse ej kan underlåta
att utbrista: "Men varför har du under sådana
förhållanden ej vidtagit den helt naturliga åtgärden
att — — —". "Det är ju självklart, att du bort
handla så och så", och att den underordnade,
inseende att han gjort sig skyldig till en påtaglig
försummelse eller ett mera betänkligt förbiseende,
härvid, allt efter sin naturs läggning, förläget eller
frankt och frimodigt genmäler: "Jag har inte fått
order".
Omständigheterna, som föreligga vid svarets
avgivande, äro sådana, att det utan vidare är uppenbart,
att den underordnades uraktlåtenhet att handla
endast kan förklaras genom en mera ovanlig slapphet,
slöhet, bristande omtanke m. m. d. Som ett
blixtljus går detta ock upp för denne vid frågan, han ser
på en gång klart, till vilken fatal belägenhet hans
negativism lett, och i det genanta läge, i vilket han
blivit försatt, uppger han det nödrop, som det
olyckliga svaret kan anses vara. Detta — svaret —
är ju så mycket mer förbluffande som på ställningen
inverkande omständigheter ju varit fullständigt
okända för den överordnade ända tills hans erhållna
vetskap om desamma framkallat den nödvändiga
frågan. Den överordnade har således ej haft vare
sig tillfälle eller anledning att utdela några order
till den underordnade. Men likväl tillgriper denne
i sin pinsamma förlägenhet detta barocka svar, som
genom sin blandning av rörande naivitet och oblyg
förslagenhet möjligen någon gång får åsyftad
verkan att förbrylla och avväpna, göra slut på den
prekära situationen. Som regel får nog ett dylikt svar
närmast fattas som ett väl spelat uttryck av
ledsnad över och förebråelse för att en order uteblivit,
vari ock ingår en god portion låtsad tillit till den
överordnades obegränsade förmåga att rent
intuitivt äga kännedom om sin underordnades
arbetsförhållanden. Den underordnade gör genom svaret sig
själv alltför liten och den överordnade alltför stor.
För att blidka denne anlägger den underordnade
den hjälplösa skepnaden av en person, som i sin
ringhet och i sitt oförstånd ej velat eller vågat
företaga sig något — beträffande det föreliggande fallet —
förrän han därom fått besked, ett besked, som han
förmenar på något övernaturligt sätt skulle utgå
ifrån den överordnade, även om denne ej kunnat
ha den ringaste uppfattning om den situation som
förelegat. Svaret: "Det har jag ej hört talas om"
förekommer ock under här angivna förhållanden,
men kan knappast anses mer tillfredsställande än:
"Jag har inte fått order".
Detta sätt att, med en blandning av underförstått
smicker och indirekt förebråelse, söka avleda
uppmärksamheten och rädda sig ur en obehaglig
belägenhet är självfallet lika tarvligt som enfaldigt. Man
borde dock förstå, att den om största förlägenhet
vittnande utvägen lika litet är ägnad att gottgöra
försummelsen, som den är godtagbar som förklaring
häröver. Det under angivna omständigheter enda
naturliga svaret är att med beklagande öppet er-
känna, att man ej följt händelsernas utveckling med
den uppmärksamhet, som med fullt fog kunnat
påräknas.
Karl Tingsten.
SVETSNING AV KOPPAR MEDELST
ACETYLENSYRGASLÅGA.
Av professor AUGUST HILPERT.
Att svetsa koppar erbjuder vissa svårigheter på grund
av denna metalls termiska, mekaniska och metallurgiska
egenskaper. Jämte elektrisk svetsning, som dock endast
användes, då tråd skall sammansvetsas, har hittills
endast gassvetsning visat sig lämplig för koppar. För att
taga reda på det metallurgiska förloppet under
svetsningen samt undersöka svetsfogens mekaniska
egenskaper har dr-ing. Thomas Hettstedt utfört en hel serie
provsvetsningar, för vilka redogörelse här nedan lämnas.
Svetsning av koppar försvåras genom metallens stora
smältvärmevärde och stora värmeledningsförmåga. På
grund av den förra egenskapen måste koppar hållas
upphettad vid smältpunkten rätt länge, innan den börjar
smälta, vilket av skäl, som nedan angivas, är mycket
skadligt för materialet. Till följd av den stora
värmeledningsförmågan, som är omkring 5,5 gånger så stor
som järnets, ledes en stor del av det värme, som lågan
alstrar, till svetsställets omgivning. Man måste därför
i allmänhet använda två lågor, vilka antingen bägge
användas till insmältning av svetsmaterial i fogen eller av
vilka den ena användes till förvärmning av svetsställets
närmaste omgivning. Man måste f. ö. se till, att
föremålet, som svetsas är isolerat, så att värme ej bortgår
till underlaget. Försiktighet måste också iakttagas på
grund av kopparns ringa hållfasthet vid höga
temperaturer, och emedan krympsprickor lätt uppstå, om de
plåtar, som skola svetsas, ej hava obehindrad
utvidgningsmöjlighet, om uppvärmningen sker oförsiktigt eller om
svetsfogen får kallna för hastigt. Genom mikroskopisk
undersökning av svetsfogen erhåller man kännedom om
det metallurgiska förloppet under svetsning av koppar.
Man får därvid icke blott reda på de kristalliniska
förhållandena i svetsfogen och i dess närhet, utan
erhåller även kännedom om oxidationsprocesserna, dvs. de
kemiska förändringarna i materialet. Den här
ifrågakommande syreföreningen kopparoxidul är i fast
tillstånd fullkomligt olöslig i koppar och har en blå färg
i mikroskopets reflekterande ljus. I gjuten koppar
uppträder den i s. k. eutektisk form och omgiver
kopparkristallerna som ett nät, under det att den i valsad
koppar uppträder som små klumpar liggande i rader i
vals-riktningen. Den metallografiska undersökningen av
svetsfogen visade, att om svetsningen utföres på riktigt
sätt, materialet intill fogen icke oxideras. Detta beror
därpå, att lågan, om den är riktigt inställd, verkar
reducerande, och man behöver ej till förhindrande av
metallens oxidation använda något särskilt
reduktionsmedel. Den kopparoxidul, som plåtarna ursprungligen
innehålla, kan t. o. m. intill svetsfogen delvis bliva
reducerad av lågan. I detta område visar sig dessutom
oxidulen hava förändrat sin ursprungliga korniga
konsistens och övergått till den upplösta s. k. eutektiska
formen, vilket bevisar, att metallen här vid svetsningen
blivit upphettad till en temperatur, som ligger
obetydligt under smältpunkten eller åtminstone till 1 050 °C
och att materialet därigenom metallurgiskt sett
erhållit samma karaktär som gjuten koppar. Om man
behandlar ytan å ett blankslipat prov t. e. med
ammonium-persulfat, kan man tydligt urskilja kristallernas
konturer. Inom materialet i själva svetsfogen och i plåt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
