Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 34. 24 aug. 1929 - Svetsning av koppar medelst acetylensyrgaslåga, av August Hilpert - Markedsbrev fra New York, av E. C. Melby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
430
TEKNISK TIDSKRI F T
24 aug. 1929
kanterna kan man då få se de stora för gjuten koppar
karakteristiska kristallerna. I de delar av plåtarna,
som ligga i närheten av de hopsvetsade kanterna,
åstadkommer upphettningen en kristallisation av
kop-paroxidulen och den ovan omtalade kornigheten hos
materialet blir därigenom mera utpräglad. Denna
förändring hos materialet har stor inverkan på svetsfogens
hållfasthetsegenskaper, överhettningszonens gräns
synes tydligt å ett slipat, men icke etsat prov, på grund
av att oxidulen bildar större fläckar inom det område,
där oxidulkornen genom svetsningsprocessen ökats i
antal. De stora kristaller, som förekomma i och på
båda sidorna om själva svetsfogen, tyda emellertid på
låg hållfasthet hos materialet och de avslitnings- och
böjningsprov, som utförts, hava ock givit vid handen,
att materialet här har endast omkr. 50 % så stor
hållfasthet som de valsade plåtarna och mycket liten
tänjbarhet. En förbättring av hållfasthetsegenskaperna kan
dock åstadkommas, men icke medelst värmebehandling,
utan genom mekanisk bearbetning. Detta måste man
taga hänsyn till vid svetsningen och lägga på rikligt
med svetsmaterial, så att en kraftig vulst erhålles så
bred, att den sträcker sig över de ursprungliga
plåtkanterna. Bearbetas en så utförd svetsfog medelst
hamring, erhåller den nära på samma
hållfasthetsegenskaper som det sammansvetsade materialet och har även
vid höga temperaturer stor tänjbarhet. Vid svetsning
av koppar spelar metallens stora förmåga att absorbera
gaser en stor roll. Genom absorption av de vid
svetsningen alstrade förbränningsgaserna kan nämligen
svetsfogen bli mycket porös. Emedan man genom en
obetydlig tillsättning av något lämpligt ämne nästan
helt och hållet kan förebygga detta, använder man som
svetsmaterial icke ren elektrolytisk koppar utan
koppartråd, som innehåller obetydliga mängder Ag, Mn,
Zn och för det mesta även P, vilket senare ämne likväl
endast har till uppgift att verka reducerande. Dylik
koppartråd har f. ö. något lägre smältpunkt än ren
koppar, vilket underlättar dess insmältning i
svetsfogen. De inblandningar av As eller Ni, uppgående till
0,3—0,5 %, som ofta förekomma i kopparplåtar till
lo-komotivfyrboxar varken försvåra svetsningens
utförande eller inverka menligt på svetsfogens hållfasthet.
Däremot kan en alltför stor förorening av Pb medföra
en avsevärd försämring av svetsfogens hållfasthet,
särskilt vid kopparplåtar som äro fattiga på oxidul. Det
som blir bestämmande för svetsfogens kvalitet, är dock
framför allt svetsarens skicklighet. En riktigt utförd
och tillräckligt bearbetad svetsfog är en fullt
tillförlitlig skarv, vilket särskilt de många vid tyska
riksjärnvägarna utförda svetsningarna av lokomotivfyrboxar
tydligt visat.
MARKEDSBREV FRA NEW YORK.
Av ingeniör E. C. Melby.
Tiltrods for en ubehagelig fugtig sommervarme smiler
den amerikanske forretningsmand; tiltrods for 900
Fahrenheit i skyggen, og svært liten skygge, smiler han og ser
vel tilfreds ut. Grunden kan man kanske gjætte: Den
amerikanske forretningsverdens opgjör for förste
halv-aar utviser en sterkere og sundere stilling end
nogen-gang tidligere i landets historie. Det blir kanske
monotont stadig at læse om nye rekorder, men det er
Amerikas historie. Landet er blitt stort og rikt og misundt
fordi at det aldrig har været tilfreds med fjoraarets
re-korder, fordi at det tror at ingenting gjöres saa perfekt
at det ikke kan forbedres. Folket triger altid efter noget
som er "bigger and better", og "a bigger and better
United States" synes at være deres fälles maal i livet.
Tiltrods for et ualmindelig stramt pengemarked blev
der sat nye produktionsrekorder for de förste seks
maa-neder av aaret i 25 av de vigtigere industrier. Disse
ind-befatter jern og staal, passager- og vare-biler,
gummiringer, aeroplaner, motorbaater, raa petroleum og
bensin, landbruksmaskiner, verktöimaskiner, elektriske
apparater, kobber, vindu-glas, svovelsyre, silke og
kun-stig silke ("ragou"), bomuldstöier, klær, avispapir, mel,
bakervarer og meieriprodukter, konfekt-varer og
cigaretter. Et större opsving fandt ogsaa sted inden
landets skibsbygningsindustri. Efter nærmest at ha ligget
öde siden krigens slut, har landets skibsværfter nu under
bygning 12 à 14 större oceandampere for amerikansk
regning. Amerikanske skibe faar ekstra godtgjörelse av
staten for post-bæring og selskapene kan erholde laan
til specielt lave renter av staten for nybygninger. Ved
disse midier forsöker Amerika at bygge op sin shipping
uten nogen ydelse av direkte statsstötte (subsidier), en
metode som folket er meget imot. "Hjælp til at hjælpe
sig selv" er al den stötte amerikanerne vil gi nogen
månd eller nogen industri.
En kort oversigt over de vigtigste industriers
frem-gang i förste halvaar fölger.
Landbruksindustriens stilling er ikke væsentlig for-
andret i de sidste seks maaneder, men utsigterne er
ly-sere av to gründe: Först fordi, man har grund til at
vente sig en meget god höst iaar og, för det andet, fordi
at Congressen har nylig passeret en lov kreerende en
permanent national landbrukskomite som, ved hjælp av
en bevilgning paa $ 500 O’OO 000: —, vil söke at stötte
industrien i sin helhet gjennem forbedrede
omsætnings-midler, ophjælp av kooperative foretagender, utlaan av
kapital til lave renter, osv. Congressen arbeider ogsaa
med en ny toldtariff, som allerede har foraarsaket
ad-skillige protester ifra fremmede lande. Den originale
plan var at revidere toldloven saa at landbruket skulde
faa nyde den samme grad av beskyttelse som industrien
har nydd under toldloven av 1922. Imidlertid gik
Con-gressens representantskap ivei med at forhöie
toldsat-sene for, nærsagt, alle slags .værer og artikler. Senatet
har nu loven under komite-behandling og det er absolut
sikkert at en god del av de told forhöielser som blev
ved-tat av representantskapet vil bli forkastet og at andre
av nye toldsatser vil bli reduseret til en brökdel av de
foreslåtte. Naar den nye lov blir endelig vedtat en gang
iitpaa hösten vil man sansynligvis finde at den
med-bringer kun meget faa toldforhöielser av betydning
ntenom landbrukspostene.
Ved siden av disse statsforanstaltninger har naturen
selv traadt hjælpende til ved igjen at frembringe en
ud-merket höst, om intet uheld indtræffer. Statens
land-bruksdepartement beregner per l:ste juli en hvetehöst
paa 834 000 000 bushels, en havrehöst paa 1 247 000 OOO
bushels og en maishöst paa 2 662 000 000 bushels.
To-baks- og bomuldshösten lover ogsaa godt. — Hveteprisen
har varieret svært i de förste seks maaneder; den
be-gyndte aaret omkring $ 1: 15 per bushel (fob Chicago),
faldt i mai helt ned i 94 cents per bushel, den laveste
pris paa næsten ti aar, og har siden steget til omkring
§ 1: 25 per bushel. Denne sidste stigning skyldes
daar-lige utsigter for Kanadas hveteavl iaar. Bomuldsprisen
har holdt sig noksaa jevn og rolig i förste halvaar, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
