Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 35. 31 aug. 1929 - Internationella kongressen för skogsförsöksanstalter, av Ragnar Schlyter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 b
TEKNISK TIDSKRIFT
29 juni 1929
tvåhundra deltagare från 36 nationer, och vid
vilken beslut fattades om återupprättande av unionen.
Ett stort antal av deltagarna besökte dessutom i
omfattande exkursioner försöksytor och svenska
skogar.
Betydelsen för vårt land av en god skogshushållning
framgår utan vidare av det förhållandet, att 60 % av
landarealen utgöres av skogsbärande mark, under det
att jordbruksarealen endast uppgår till ca 10 %.
Vidare utgör exportvärdet av sågade trävaror,
pappersmassa och papper ca 720 mill. kr. eller 77 % av
det totala tillverkningsvärdet i Sverige av dessa
produkter. Ungefär hälften av landets totala export
kommer från skogarna. Det var därför rätt
naturligt, att Sverige nu inbjöd till kongress.
Förhandlingsämnena vid kongressen gällde, utom
reorganisation av den internationella
skogsförsöksan-staltsunionen, överenskommelse angående en
internationell skoglig bibliografi, standardisering av
mätningsmetoder och provyteundersökningar, metoder
och terminologi på den skogliga marklärans område
samt orienterande föredrag på den skogsvetenskapliga
forskningens område. Det är intressant konstatera
likheten med uppgifterna och diskussionsämnena på
en ingenjörs vetenskaplig kongress, t. e. den
internationella materialprovningskongressen i Amsterdam
1927. Beröringspunkterna mellan skogsfrågorna och
de ingenjörstekniska problemen äro mångfaldiga och
det är förvånande, att icke större samarbete mellan
skogsmän och ingenjörer etablerats. Även
skogsteknologi och byggnadsteknik skulle vinna mycket på ett
sådant samarbete.
Ett av de mest uppmärksammade föredragen på
kongressen, av Perrin, varom mera nedan, handlade
om nödvändigheten av samarbete mellan skogsodlare
och laboratorievetenskapsmän. Bedömandet av de
tekniska egenskaperna hos halvfabrikat eller
slutprodukter, såsom sågat virke eller rundtimmer för olika
ändamål, kan endast ske i samarbete med ingenjörer.
Dessa kunna hjälpa till t. e. att utfinna lämpliga
metoder för konservering av virket redan vid
uppsägningen till förhindrande av skada genom blåyte- och
rötsvampar. Vilka stora värden gå icke förlorade
enbart genom bristande kunskap på detta område.
Professor Lagerberg, Sverige, höll ett intressant
föredrag om nyare undersökningar över rötskador hos
svenskt barrträ, och härav fick man en livlig
föreställning om nyttan av vetenskaplig forskning. Stockar
av olika grova dimensioner av barrträ måste nämligen
barkas på olika sätt för att bli mera motståndskraftiga
mot röta. För ingenjörsvetenskapsakademiens
räkning har undersökningar utförts angående faran av
svampangrepp i träpålar, som genom landhöjning eller
konstgjord sjösänkning komma att stå över
vattenytan.
Kalnins’, Lettland, föredrag om de tekniska
egenskaperna hos Lettlands furuvirke, som betecknades
bättre än Rysslands, men likvärdigt med
Skandinaviens, visade framför andra nödvändigheten av ett
samarbete med ingenjörstekniskt tränade krafter.
Hans omnämnande t. e. av vattencirkulationen i de
växande träden och att denna är störst vid stark
frost, leder genast tankarna på de pågående
undersökningarna vid Sveriges geologiska undersökning och
statens provningsanstalt över tjälproblemet och
vattnets cirkulation i olika jordarter vid frost. Ett utbyte
av erfarenheter t. o. m. mellan vägbyggare och
skogsmän kan sålunda vara till nytta.
Perrin, Frankrike, höll såsom redan antytts
föredrag om nödvändigheten av metodiska
undersökningar för utrönande av växtförhållandenas och
särskilt behandlingens inflytande på träslagens värde ocli
kvalitet. Han understöddes kraftigt i diskussionen av
Guinier, chef för skogsförsöksanstalten i Frankrike
i Nancy.
Perrin framhöll i sitt föredrag särskilt att
möjligheterna och villkoren för träslagens användande bero
av dessas fysiska, kemiska och mekaniska egenskaper;
det är dessa egenskaper, som en eller flera
tillsammans avgöra ett visst träslags speciella lämplighet,
dvs. värde för visst bruk.
Men även för en viss användning kan värdet hos
trä av ett visst slag uppvisa stora variationer,
beroende på de omständigheter, i vilka träet ifråga
framkommit. Med rätta fäster även handelsvärlden en
mycket stor vikt vid ursprunget av de köpta
produkterna.
Den vetenskapliga forskningen bekräftar det
berättigade i, att dylika distinktioner iakttagas, i det den
påvisar, vilka i alla avseenden betydande variationer
som förekomma mellan olika träprover. Teori och
praktik bevisa, att dessa variationer äro faktorer av
variationer hos de klimatiska, edafiska1 och biotiska
förhållanden, under vilka träden växt upp. Även om
skogsmannen står maktlös gentemot klimatets
växlingar, har han dock ett visst inflytande över marken;
han kan nämligen efter behag ändra stammarnas
grannskapsförhållanden och därigenom i sista hand
även påverka skogsprodukternas kvantitet och
kvalitet.
Beträffande sätten att reglera kvantiteten är man
numera fullt ense. Beträffande sättet att reglera
kvaliteten, värdet (vilket ofta kan höjas endast
på bekostnad av kvantiteten) veta vi däremot nästan
intet, trots det stora teoretiska och praktiska
intresse detta spörsmål. erbjuder. Flertalet av de
fragmentariska arbeten, som hittills publicerats,
bemöda sig att undersöka träslagens fysiska och
mekaniska egenskaper, utan att taga hänsyn till deras
anatomiska byggnad eller till deras kemiska
sammansättning, eller omvänt. De biologiska och
skogstekniska frågorna äro blott ytligt framställda eller ock
helt förbigångna.
För att lösa det problem, som sysselsätter oss,
fordras absolut ett samarbete mellan skogsodlare och
labo-ratorie-vetenskapsmän; vi komma icke att veta något
faktiskt om träslagens värde före den dag, då man
samtidigt skall kontrollera alla karakteristika hos
träprover, uttagna (enligt en teknisk metod, som ännu
återstår att fixera) å träd, som vuxit på väl kända
platser och för vilka klimat-, mark- och utplanterings-.
villkor i förväg, med all önskvärd noggrannhet och
konsekvens och under ett tillräckligt långt tidsavsnitt,
kunnat undersökas och upptecknas.
Endast skogsförsöksanstalternas experimentplatser
kunna lämna dylika prover, jämte alla erforderliga
uppgifter i samband därmed. Endast
skogsförsöksanstalterna kunna, genom att bearbeta det
uppgiftsmaterial, som samlats under en längre följd av år, kom-
1 F.dafisk, en av markens beskaffenhet (salthalt, fuktighet
o. d.) men ej av klimatet beroende faktor, som inverkar pä
växtens liv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
