Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 35. 31 aug. 1929 - Internationella kongressen för skogsförsöksanstalter, av Ragnar Schlyter - Tidskriftsnyheter i bränsle- och kraftfrågor, av Frithiof Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 sept. 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
439
ma till allmänna slutsatser och delgiva skogsodlarna
och träkonsumenterna exakta direktiv.
Det synes alltså vara önskvärt, att åtminstone vissa
försöksanstalter må gå in för preciserandet av
spörsmålet om träslagens värde, antingen genom att själva
utrusta sig härför, såsom anstalten i Nancy börjat
göra, eller genom att sätta sig i förbindelse med
bio-logisk-kemiska laboratorier och laboratorier för
materialprovning. Undersökningsmetoden borde
naturligtvis vara väl anpassad efter träämnets egenarter
och därtill lika för alla länder; dessutom vore det
mycket fördelaktigt, att resultaten ordnades och
sammanställdes av en särskild organisation.
Undertecknad kunde påvisa, att en del av Perrins
synpunkter redan beaktats genom de på
ingenjörs-vetenskapsakademiens bekostnad vid statens
prov-provningsanstalt utförda undersökningarna över
svenskt furuvirkes hållfasthetsegenskaper och deras
beroende av fuktighetshalt och volymvikt (IVA:s
handlingar nr 92; recension i Teknisk tidskrift nr 26
1929). De hava även beaktats vid de pågående
undersökningarna på gran för flygtekniska kommitténs
räkning. Här har just träslagens fysiska och
mekaniska egenskaper undersökts med hänsyn till deras
anatomiska byggnad, volymvikt och fuktighetshalt
och med kännedom om växtplats, klimat-, mark- och
utplanteringstillstånd. De visade
hållfasthetsresultaten från Sverige voro även- av stort intresse för
Kalnins i och för jämförelse med hans
hållfasthets-siffror.
Det är emellertid tydligt, att trots allt arbete, som
som hittills utförts, återstår ännu mycket att utforska.
Med undantag för tall (furuvirke), efter de nu utförda
undersökningarnas avslutande, vet man emellertid
fortfarande knappast någonting med visshet angående
många egenskaper hos de svenska träslagen och det
därav tillverkade virket, varför en fördjupad kunskap
härom är mycket önskvärd. Men även beträffande
tall återstår mycket att utforska.
Från skogsteknologisk synpunkt finnes det ett stort
behov av forskning såsom beträffande den lämpligaste
avverkningstiden för olika träslag, frågan om virkets
sjunkning under flottning och sjunkningens
förebyggande, undersökningar om åtgärder till förekommande
av blåyta, virkesegenskapernas beroende av flottning,
flytbarhet och lagring, trävirkets förhållande vid
torkning efter olika metoder, barkningstidens och
bark-ningens inverkan på virkets egenskaper i fråga om
hållfasthet, hållbarhet, sprickbildning, blånad,
bränslevärde osv., beståndsbehandlingens inverkan i samma
avseenden, årsringsbreddens, dimensionens och
stam-delens inverkan på virkets värde som råvara för
kemisk industri, inverkan på hållfasthetsegenskaperna
av sådana faktorer som värme, fuktighet, jordmån och
klimat eller specifika viktens beroende av träets plats
i stamdelen och av trädens gallring i skogsbeståndet.
Från ingenjörssynpunkt äro flera av ovannämnda
undersökningar av stort värde, men en större
betydelse för byggnadsindustri och hantverk har dock
ökad kunskap om de färdiga virkesprodukterna.
Undersökningar till fördjupande av denna kunskap äro
önskvärda bl. a. för att utröna
hållfasthetsegenskaperna vid olika fuktighetshalter, inverkan på dessa
egenskaper av olika impregneringsmedel,
brottbelastningens beroende av belastningstid och utmattning,
livslängden hos trävirke i fukt (t. e. för trätuber och
telegrafstolpar), olika förfaringssätt för att skydda trä
mot röta, svamp och insekter, impregnering eller
be-strykning med eldskyddande färg eller dylikt för
ökande av motståndskraften mot eld, hållfastheten
och värdet av träkonstruktioner, utförda med
bult-förband och med olika mellanlägg i fogarna,
jämförda med vanliga förband eller hophuggningar.
Det finns ett rikt fält för forskningen att
genomplöja till båtnad för Sveriges skogar och svensk
industri, och det är endast att hoppas, att den 7:e
internationella skogskongressen skall ytterligare sporra till
ett fruktbringande forskningsarbete.
Ragnar Schlyter.
TIDSKRIFTSNYHETER I BRÄNSLE- OCH KRAFTFRÅGOR.
Föreliggande lilla uppsats utgör ett försök att lämna
en kort översikt över de tekniska nyheter inom
värme-och krafttekniken, som i fackpressen avhandlats sedan
årsskiftet. I Teknisk tidskrift förekommer nämligen
såväl mera ingående uppsatser rörande speciella nyheter
på olika områden som litteraturförteckningar utan
egentliga kommentarer. Min avsikt är att söka gå en
medelväg och komplettera en kortfattad orientering med
litteraturhänvisningar rörande sådana tekniska nyheter
som kunna hava ett mera allmänt intresse.
För att börja med allmänna kraftfrågor, så har
solmaskinen åter dykt upp och professor Marcuse, Berlin,
anser den konkurrensmöjlig vid ett kolpris av 16
Gmk/ton. Vägen till ett mera allmänt införande torde
dock ännu vara både knagglig och lång. (Industritidn.
Norden, h. 8, sid. 62.)
Årets stora tekniska nyhet torde den Koenemannska
värmetransformatorn vara som på en helt ny väg synes
ägnad att ge värmeekonomien nya möjligheter till
avsevärda förbättringar. (Teknisk tidskrift, h. 20, 21, 22.)
Av bränsleslagen äro kolpulvret och den tunga oljan
aktuellast. För det förras vidkommande träda frågorna
om beredningen, brännarna och användningsområdet i
förgrunden. (Arch. f. Wärmewirtsch., h. 3, sid. 121.)
För stationära pannor finner Prime Movers Committee
pannor även under 500 kvm eldyta användbara för
kolpulver, särskilt då kolsorter av variabelt värmevärde
förekommer och då hankad fyr tillgripes i större
utsträckning samt då belastningen är underkastad stora
växlingar. Kolkvarnen drives med fördel med
lågtrycksånga, om sådan finnes tillgänglig. Den bankade fyren
drager ■ endast ca. 20 % av det bränsle, som vid
stoker-eldning vore erforderlig. (Elektrizitätswirtsch., h. 5, sid.
227, Power, h. 17.)
Beträffande kolpulvereldning för fartyg konstaterar
man den utrymmesförlust som krossmaskineriet måste
vålla så länge ej hamnarna i likhet med för oljan kunna
tillhandahålla kolpulvret direkt. (Shipbuilder, h. 2125,
sid. 402.) Erfarenheterna från en provresa med ångaren
"Mercer" lär att flygaskan är rätt besvärlig på däck och
att kolet bör finmalas mera än som vid stationära
anläggningar är erforderligt. (Tekn. Ukeblad, h. 10,
sid. 91.)
A. E. G. har offentliggjort sina driftserfarenheter från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
