Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 38. 21 sept. 1929 - Nya regler föreslås för motortrafiken, av H. B—d. - Karteller och andra centraliseringssträvanden inom svensk industri, av N. P. Mathiasson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
468
TEKNISK TIDSKRI F T
24 aug. 1929
Järnvägsföreningen framhåller dessutom, att en för
långt driven konkurrens mellan bilar och järnvägar
endast leder till att skada båda parternas ekonomi och
därmed deras prestationsduglighet och förmåga att på
bästa och billigaste sätt betjäna samhället. Därest
järnvägarna genom en hejdlös bilkonkurrens förlora
alltmera av sin trafik, tvingas de så småningom att
höja sina lägsta tariffer, de som för näringslivet äro
av den största betydelsen. Enligt föreningens åsikt
tala alla skäl för en effektiv inbördes reglering av
järnvägs- och biltrafiken, för att förhindra onödig
och ekonomiskt skadlig dubblering av trafikleder.
Föreningen anser likaså att tillstånd till linjetrafik
företrädesvis bör lämnas till för allmän trafik upp-
låten järnväg, vilkens trafikområde kommer att
betjänas av linjetrafiken.
De sakkunniga anse även att företräde bör givas
såväl järnväg som annat äldre trafikföretag vid
upprättande av nya automobillinjer inom dess
trafikområde i de fall, då allmänhetens trafikbehov därigenom
kan på ett bättre sätt tillgodoses än genom trafikens
överlämnande åt ny företagare. Att fastslå att en
dylik företrädesrätt skall tillkomma vederbörande
jämväl i andra fall synes dem däremot icke stå i god
överensstämmelse med de principer, varå
författningen å detta område bygger och ej heller vara
lämpligt eller i sak riktigt.
H. B—d.
KARTELLER OCH ANDRA
CENTRALISERINGSSTRÄVANDEN INOM SVENSK INDUSTRI.
Vid den nordiska ingenjörskongressen i
Köpenhamn höll direktören vid
Reymers-holms gamla industriaktiobolag,
Hälsingborg, N. P. Mathiasson inför sektionen för
industriell utveckling ett föredrag om
karteller och andra centraliseringssträvanden
inom svensk industri. Direktör Mathiasson
har under en 30-årig verksamhet som
industriman förvärvat en ingående kännedom
om svenska industriella förhållanden såväl
inom som utom ramen för kollektiv
verksamhet. Vi skola här och i ett följande
nummer återge det huvudsakliga innehållet av
direktör Mathiassons omfattande och
belysande föredrag.
Innan jag övergår till själva ämnet, bör jag kanske
nämna, att jag fortfarande, liksom i ungdomen, tror
på nyttan av karteller etc. i den mån dessa avse
ett måttligt gagnande av egna ekonomiska intressen!
Tillkomsten av ekonomiskt samarbete är oberoende
av formen därför, och i regel en konsekvens av en,
under längre eller kortare tid hårt driven, utmattande
konkurrens mellan olika företag inom samma bransch.
Sådan konkurrens kan, ur skattesynpunkt, ej vara
till nytta för stat eller kommun, och ur
arbetaresynpunkt ej leda till förbättrade löneförmåner, och vad
beträffar konsumenterna få dessa sällan någon
långvarig glädje av en prisreduktion, som härleder sig
från en osund konkurrens mellan tvenne eller flera
industri- eller affärsföretag, enär den osunda
konkurrensen gärna bringar oreda i varudistributionen och
därmed ökar kostnaderna för denna, som i många fall
stiger med högre belopp per enhet än konkurrensen
förmått sätta ner sina priser. En annan olägenhet av
den osunda konkurrensen är svårigheterna för de
företag, som nödgas deltaga i denna, att kunna redovisa en
vinst, tillräcklig att förränta och avskriva i företaget
nedlagt kapital, ett förhållande som ingalunda
uppmuntrar nya företagare, men väl utgör ett varnande
exempel för kommande släkter i vad det gäller ny
företagsamhet.
Jag läste för någon tid sedan en bok av professorn
vid universitetet i Heidelberg, Hermann Levy, och
tillåter mig att i översättning lämna några citat.
Bland annat säger professor Levy:
"Då den industriella revolutionen började i andra
hälften av 1800-talet, var den engelska industrien bättre
rustad för framsteg än något annat europeiskt lands.
Där som annorstädes besvärades visserligen de
kapitalstarka industriella företagen av det i lagar och bruk
kvarlevande skråsystemet, men detta system kunde icke
hålla nere de många företagsamma andar, som voro
ivriga i att utnyttja den nya handelsutvecklingen."
Den av Levy åberopade nya handelsutvecklingen
är vad vi nu i dagligt tal kalla "den fria
konkurrensen". Vad är då den fria konkurrensen? Enklast
beskrives väl denna som den allmänna rättighet, vilken
tillkommer envar myndig, välfrejdad man och kvinna
att i stad eller på landsbygd, efter hos vederbörande
myndigheter inhämtat tillstånd, få utöva industriell
verksamhet och i samband därmed driva handel. Att
driva handel är ju att köpa och sälja varor. Så länge
detta sker efter sunda principer och efter bästa
förstånd och förmåga, är allt gott och väl, men då man
finner säljare, som, endast för nöjet att kunna
framstå som de främsta inom konkurrenternas skara,
bildlikt talat sälja en tvåstyvers kaka för en styver, då är
konkurrensen osund och bör stävjas.
Sedan vi snart haft en 100-årig erfarenhet av den
fria konkurrensen och erkänt dess förtjänster
framför skråväsendets och privilegiesystemets, ha vi
parallellt därmed fått erfara dess nackdelar, vilka man nu
söker avhjälpa med olika medel. Av dessa synes mig,
som jag så ofta förut framhållit, samarbetet vara
det mest effektiva botemedlet, och sådant kan alltid
uppnås, om litet god vilja finnes.
Professor Levy delar min uppfattning, då han
skriver:
"Skråväsendets monopoler, som funnos vid
kapitalismens början, fingo falla för den fria konkurrensen, och
likaså måste den nuvarande fria konkurrensen begränsas
genom tillkomsten av truster."
Om England på 1850-talet var bättre rustat än
andra länder att möta den industriella revolutionen,
så äger där i dag — i stort sett — det motsatta
förhållandet rum. Före kriget var man i England, som
bekant, mindre benägen för ett kartell- och trustväsen
än i Tyskland och Amerika. Resultatet härav har bli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
