Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 40. 5 okt. 1929 - Automatiska vågar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Te KNis kTi D S kri ft
HÄFT. 40 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 5 OKT.
ÅRG 59 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 1929
INNEHÅLL: Automatiska vågar. — Den svenska industriens utveckling och ingenjörernas insats däri, av
undervisningsrådet Nils Fredriksson. — Ekonomisk översikt. — Sammanträden.
AUTOMATISKA VÅGAR.
Den strävan att rationalisera driften, som f. n.
kännetecknar teknikens utveckling, har även under
de senaste åren utövat ett genomgripande inflytande
på tillverkningen av vågar. Ty såväl införandet av
förbättringar i driftsekonomien som kontrollen över, att
gjorda förbättringar lämna det åsyftade resultatet,
fordra att man kontinuerligt kan erhålla kännedom
om alla detaljer i tillverkningen, och bland dessa
detaljer äro viktuppgifterna av stor betydelse. Men
vågen är icke blott ett medel till driftsförbättring.
Då den tages i anspråk för driftens förbättring, blir
den själv ett element i denna drift och sålunda
underkastad samma fordran på driftsekonomi som övriga
driftelement. Särskilt stort värde hava därför de
automatiska vågarna fått, och i det följande skola de
viktigaste typerna av dessa omtalas.
Den automatiska vågen med flyttbar vikt har varit
i bruk många år och därunder visat sig tillförlitlig
och anordnas vanligen i decauville-spår eller
transportbanor vid gruvor, masugnar, cementfabriker och
sockerfabriker etc. för kontrollering av vikten på
massgods, som transporteras. Härvid får en del av
spåret eller transportbanan tjänstgöra som
vågbrygga och medelst ett hävstångssystem överföres
dennas rörelse på den i ett skåp befintliga vågarmen
med den flyttbara vikten. Då vågbryggan belastas,
flyttas vikten automatiskt så långt, att vågarmen går
tillbaka till sitt ursprungliga jämviktsläge, varefter
vikten automatiskt återgår till sitt nolläge. Den väg
vikten förflyttat sig och sålunda även det vägda
föremålets vikt kan sedermera avläsas på en i skåpet
befintlig registreringsanordning. Om vågen på detta
sätt drives av det vägda föremålets potentiella energi
och ej elektriskt, är villkoret för att vågen skall
fungera, att transportvagnens och dess innehålls
sammanlagda vikt icke understiger ett visst belopp.
Nettovikterna för de olika vägningarna kunna
överföras till ett additionsräkneverk, som då angiver
antalet vägningar och totala nettovikten. Om icke
garanti finnes för att räkneverket blir rätt avläst, måste
vågen förses med en stäinplingsanordning, som
stämplar nettovikten för varje vägning på ett kort eller på
en pappersremsa, som automatiskt förflyttar sig vid
varje stämpling. Fig. 1 visar en sådan våg inbyggd
i en transportbana vid en martinugn. Den har en
bärighet av 20 t. och med densamma kontrolleras
vikten av de mängder skrot och tackjärn, med vilka
martinugnen beskickas. Vägningsresultaten instämplas
dels å en i det på golvet stående skåpet befintlig pap-
persremsa, dels angivas de av en sifferförsedd skiva,
synlig från löpvagnens förarehytt. Föraren kan å
stämplingsanordningen ställa in olika tecken, som
angiva de olika materialsorterna och som bliva
åstämp-lade pappersremsan samtidigt med vikten.
Härigenom kan man när som helst taga reda på, huru stora
mängder av olika materialsorter, som blivit vägda.
Emedan en sådan våg icke behöver tillsyn av någon
person, utan helt och hållet sköter sig själv, förefinnes
risk för bedrägligt förfarande vid vägningen antingen
genom åkning över vågbryggan utan att vägning äger
rum eller genom att samma last väges flera gånger,
beroende på, om personalen har fördel av hög vikt
Fig. 1. Automatisk våg inbyggd i en traraportbana för en martinugn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
