Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 40. 5 okt. 1929 - Automatiska vågar - Den svenska industriens utveckling och ingenjörernas insats däri, av Nils Fredriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 sept. 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
493
gån träder den första visaren omedelbart i
verksamhet och stannar på den mot föremålets vikt svarande
skaldelen, såvida vikten ligger inom denna visares
viktområde. I annat fall träda de följande visarna i
verksamhet den ena efter den andra och genomlöpa
var och en sitt skalområde, till dess slutligen den,
inom vars viktområde föremålet ligger, stannar och
angiver vikten. Endast den visare, som angiver
vikten är då synlig. De övriga döljas av vågens
omhölje. På grund härav och emedan alla skalorna i
*notsats till den cirkelrunda skalan befinna sig på
ögonhöjd, sker avläsningen lätt och säkert,
Därigenom att man uppdelat skalan i fyra delar, kan man
utföra graderingen noggrannare, där de mindre
vikterna än där de större vikterna angivas. Dessutom
blir den totala skallängden större och avståndet
mellan delstrecken tillräckligt stort även å vågar avsedda
för vägning av tunga föremål.
Som synes, har var och en av de här beskrivna
automatiska vågarna sitt särskilda användningsområde.
Den ena kan därför icke sägas vara bättre än den
andra, utan vid val av våg får man rätta sig efter
det ändamål, för vilket vågen anskaffas. På grund
härav måste man noga undersöka de fordringar, som
böra ställas på vågen ifråga, varvid ingen får uteglöm-
mas, men ej heller alltför Höga anspråk i något
avseende få uppställas. Det är sålunda meningslöst att av
för den privata driftskontrollen avsedda vågar fordra
så stor noggrannhet, som angives i villkoren för
vågars kröning, om växlingarna i specifika vikten hos
det material, som skall vägas, exempelvis på grund av
väderleksförhållandena uppgå till det mångdubbla av
det hos krönta vågar tillåtna felet. En lämplig
sänkning av anspråken på noggrannheten hos vågen kan i
dylika fall möjliggöra användandet av en enkelt
konstruerad och sålunda driftsäkrare våg. Å andra
sidan bör man icke onödigtvis avstå från den
noggrannhet man kan erhålla, genom att anskaffa en våg,
som kan väga betydligt större last, än den, för vilken
den anskaffas. En vågs absoluta noggrannhet är
nämligen, såsom av bestämmelserna för vågars
kröning framgår, mindre ju större den maximilast är, för
vilken vågen är byggd.
Slutligen måste man noggrant undersöka, om
överhuvudtaget en automatisk våg är det lämpligaste.
Även utmärkta icke automatiska vågar konstrueras
numera, och i många fall, t. e. då den kvantitet, som
pr dag skall vägas, är jämförelsevis liten och särskild
person icke behöver anställas för vågens skötsel,
reder man sig bra med en icke automatisk våg.
DEN SVENSKA INDUSTRIENS UTVECKLING OCH
INGENJÖRERNAS INSATS DÄRI.
Utvecklingen i siffrornas ljus.
Man kan knappast få en bättre totalbild av den
svenska industriens utveckling än genom att jämföra
denna med befolkningens fördelning på olika
yrkesgrupper vid olika tidpunkter. Man finner då, att de
/870 /880 /890 I900 I9/0 /920
Fig. 1. Befolkningsfördelning på olika yrkesgrupper 1870—1920.
Vid det nordiska ingenjörsmötet i
Köpenhamn höll såsom vi förut omnämnt
undervisningsrådet Nils Fredriksson inom sektionen för
industriell utveckling ett föredrag med ovan
angiven titel. Detta återgives i allt väsentligt i
följande artikel. Däri framhålles inledningsvis
att den svenska industriens utveckling under de
senaste årtiondena i flera avseenden har varit
storartad. Utvecklingen har haft sin grund i en
hel mängd förhållanden, men ingenjörernas
insats däri har varit mycket betydande. Särskilt
på vissa punkter har denna insats varit av
grundläggande eller genomgripande art. Den
industriella utvecklingen har otvivelaktigt
kraftigt bidragit till att höja folkets, särskilt
industriarbetarnas levnadsstandard.
Men utvecklingen är ännu på vissa punkter
bristfällig och den innebär i Sverige liksom i
andra länder även vissa faror, som kunna bli
ödesdigra i flera avseenden. Skall utvecklingen kunna
fortsätta uppåt måste ingenjören ej blott som
hittills studera materien och de krafter, som
verka i den utan än mera människan och de
mångskiftande förutsättningarna för det
mänskliga arbetets effektivitet. Det är på
ingenjörernas insatser i sådant avseende, det kommer att
bero, huruvida de hotande farorna skola kunna
avvändas och industriens utveckling komma att
fortgå under lyckliga former till mänsklighetens
verkliga gagn.
yrkesgrupper, som hänföras till industri och
bergsbruk år 1870 omfattade endast 14 % av befolkningen,
medan motsvarande grupper enligt senaste
folkräkningen år 1920 stigit 35 % (fig. 1).
i i Jordbruk, fiske och skogsbruk
WMM Inc/ustri och bergs bruk
Handel och samfärdsel
Mill, I I Annan verksamhet
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
