Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 41. 12 okt. 1929 - Tennöarna Banka och Billiton, av Axel Wieslander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 sept. 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
215
TENNÖARNA B A NK A OCH BILLITON.
Av bergsingenjör Axel Wieslander.
Nederländska Indien levererar årligen för ungefär
400 millioner gulden (600 millioner kronor) i
produkter av bergshanteringen, varav 265 millioner olja,
100 millioner tenn, 25 millioner stenkol, nära 7
millioner guld, 4,5 millioner silver samt dessutom jod,
mangan, cement, diamanter och svavel.
Geologiska huvuddrag.
Banka och Billiton, leverantörer av det för sin
renhet så berömda "Bankatennet", ligga i Javanesiska
sjön mellan Sumatra och Borneo. De utgöra i
tek-toniskt hänseende en direkt fortsättning mot söder
av den långsträckta Malakkahalvön, där kassiteriten
sedan mycket lång tid tillbaka tillgodogjorts av
infödingarna och invandrade kineser.
Tennutvinningen på Banka bedrives av
nederländsk-indiska staten direkt, under det att Billiton
till största delen äges av ett privatbolag,
Gemen-schappelijke Mijnbouwmaatschappij Billiton, vari
dock nederländska staten ingår som största
delägaren. Den mindre ön, Singkep, norr om Banka,
äges av privatbolag.
Av kartskissen framgår de tektoniska huvuddragen
av västra Insulindien, liksom det tennmalmsförande
området. Under det att största delen av Sumatra och
Borneo består av unga, mest tertiära avlagringar, kan
man över Malakkahalvön, Singkep, Banka och Billiton
följa ett brett stråk av mezosoiska leror, sandstenar,
skiffrar och graniter. De överlagras diskordant
vanligen av kvartära sediment, vilket åtminstone vad
Banka och Billiton beträffar är regel.
Åldern av dessa "gamla sediment" har varit
föremål för mycket funderingar, men nu tycks man vilja
enas om, att de äro trias på grund av en del
fossilfynd på Malakka. De ha under senmezosoisk och
möjligen tertiär tid blivit starkt veckade och förete
nu överallt en mycket brant lagerställning. Under
denna veckningsperiod tränga granitiska magmor upp
och fyllde antiklinalryggarna, och under dess senare
skede, då den förstkomna graniten redan stelnat,
anses tennmalmsgångarna ha bildats såväl i graniten
som i de "gamla sedimenten". Genom därpå följande
kraftig denudation, vilken här i allmänhet anses för-
siggå mer än tio gånger snabbare än i Europa,
under senmezosoisk och tertiär tid, borteroderades de
överliggande sedimenten delvis, varigenom nu i
antiklinalryggarna graniten här och där kommer till
synes. Härvid bildades även de nu så värdefulla
alluviala tennförekomsterna, vilka alltså ligga direkt
på de "gamla sedimenten". Över detta malmförande
lager kommer så i allmänhet ett tunt lager av
kvartära leror och sand.
Förekomster av kassiterit i Arkipelagen.
Inom området för de "gamla sedimenten" har man
att söka tennmalmsförekomsterna. Med början på
Malakkahalvön kan man följa desamma mot SO över
östra Sumatras kustområde, Banka och Billiton med
kringliggande öar. Därefter böjer området kraftigt
av mot öster och kan spåras i smärre förekomster
på västra Borneo, varest dock ingen tennutvinning
kommit till stånd. Det är först på sista tiden som
Sumatra kommit i betraktande för tennutvinningen
(med undantag för Bangkinan, en gammal gruva i
det inre av landet), och undersökningar pågå nu
livligt för att söka få gruvdrift till stånd.
För att ge en uppfattning av storleken och värdet
av kasslteritförekomsterna i Nederländska Indien,
kan jag nämna några produktionssiffror för de
senaste åren:
Ton tenn
1924 1926 1928
Banka ................................ 19 850 20 400 22 100
Billiton................................ 1-2150 10 200 12 200
Singkep................................ 835 1 010 1040
Nedanstående tabell ger en uppfattning om
produktionens storlek i förhållande till andra länders:
Tennproducenter Världsprod. år 1927 ton tenn % andel i världsprod. 1897 1912 1’ 27
Malajstaterna, Siam,
Birma.................................... 54 222 60,5 48 41,2
Nederl. Indien ................ 33 411 19 18 21,7
Australien ........................ 2 860 8 3 1,8
Cornwall............................ 2 592 6 4,5 1.4
Bolivia................................ 36 383 6 17 23,3
Kina.................................... 6 072 9 7 3,2
Negeria.............................. 7 562 — 1.5 4,9
Övriga länder.................... 14 642 0,5 1 2,5
S:ma 157 744
Bolivia och Malajstaterna gå stadigt framåt. Före
världskriget var priset omkring 150 pund per long
ton, under kriget steg det förstås, och nådde ett
maximum år 1918 med 310 pund, under åren strax
efter kriget var det åter normalt, för att sedan åter
sakta stiga till omkring 260 pund. Till stor del
genom Malaj staternas ökade produktion och Bolivias
inträde på världsmarknaden, ha priserna emellertid
nu sjunkit avsevärt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
