Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 41. 12 okt. 1929 - Tennöarna Banka och Billiton, av Axel Wieslander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
504
TEKNISK TIDSKRI F T
24 aug. 1929
Omräknat i svenskt mynt kan man som ett
medeltal för de sista åren antaga ett ungefärligt tennpris
àv något mer än 4 kronor per kilo. När man så får
erfara, att produktionskostnaderna i Nederländska
Indien per kilo tenn mestadels hållit sig under 1 krona
per kilo, så inser man lätt vilka vinster som
tennbolagen kunnat inhösta. Produktionskostnaderna ha
emellertid ökats på sista tiden, och man får nu räkna
med följande kostnader per kilo tenn:
På Banka 1.45 kr. Iläri äro kostnaderna för
„ Billiton 1,60 „ [ overhead och alla
avskriv-„ Singkep 2,08 „ J ningar inräknade.
Gruvdriftens utveckling på tennöarna.
Från början av 1700-talet datera sig de första
berättelserna om tennutvinning på Banka. På grund
av dels vilseledande rapporter från tidigare
mindervärdiga expeditioner och dels infödingarnas ovilja
mot alla främlingar upptäcktes Billitons tillgångar
av europecrna ej förrän omkring 1850. Från Banka
hämtade emellertid redan Ostindiska kompaniet
betydande kvantiteter tenn, och sedan Billiton tillkom
och produktionen ökats genom införande av moderna
hjälpmedel, ha de två öarna blivit en verklig
"guldgruva" för nederländska statskassan och. vad Billiton
beträffar, även för privata delägare. För några år
sedan kunde Billitonbolaget med pomp och ståt fira
75-årsjubileet av sin tillblivelse. Det är förvånande
att se vilket arbete och vilket kapital, som har
nedlagts på den lilla ön för att förvandla den från den
värsta feber- och sjukdomshärd med krigiska
sjörövare och skalpjägare till vad den nu är, det mest
moderna och välordnade samhälle man gärna kan
tänka sig.
All gruvbrytning utföres med hjälp av kinesiska
kulis, och på Banka förekommer ännu det s. k.
kongsie-systemet, En kinesisk "kongsie" har ett
visst antal kulis under sig och bearbetar med dem
sitt av staten anvisade område. Han är förpliktad,
att till staten sälja all producerad kassiteritslig till
visst pris, och staten har bara att se till att den
blir transporterad till Singapore och att den där blir
bra betald. Staten köper tennsligen av sina
"kong-sies" för c:a 40 gulden per picol (1 picol 62,5 kg)
tenn och får sedan i Singapore mer än det tredubbla.
De primära kassiteritförekomsternas bildningssätt.
Först sedan de genom veckningen av de "gamla
sedimenten" uppkomna antiklinalryggarna uppfyllts
av den första granitmagman och stelnat, trängde
SnF4-haltiga glödande gaser upp genom
vattendränkta zoner och sprickor i såväl de "gamla
sedimenten" som i graniten. Genom reaktion med H„0
oxiderades de glödande gaserna till Sn02 och HF.
Fluorvätet åstadkom deri vid alla tenngångar så
vanliga greisenbildningen med turmalin, flusspat,
musko-wit, etc., som kännetecknande mineral.
Under den härpå följande denudationsperioden
borteroderades dessa bildningar till stort djup, och
vad som nu finnes kvar av primära gångar, utgör
endast rötterna till det forna gångnätet. Endast
några få av de nuvarande gångarna äro brytvärda.
På Billiton brytes ett fåtal med föga förtjänst, på
Banka ingen. Kassiteriten är i gångarna oftast följd
av järnoxider eller pyrit, vilken senare under för-
vittringsnivån (på Billiton ej över 40 meters djup)
ofta är mycket kompakt och många gånger för
svenska förhållanden skulle kunna anses som en
brytvärd kismalm.
Tennrika gångar finnas i såväl de mezosoiska
"gamla sedimenten" som i graniten, i vilken senare
de äro följda av greisenbildning. Dessa äro ur
brytningssynpunkt av föga värde, då tennhalten i
allmänhet är för låg. Bättre äro de i lerorna
förekommande gångarna, vilka följa lagringen och kunna
följas kilometerlånga sträckor. Bredden och tennhalten
varierar emellertid avsevärt, Förutom järnoxider
och pyrit utgöra leror, kvarts och breccior den
egentliga gångfyllningen. Pyriten är en beståndsdel, som
man i samband med kassiteriten helst vill vara av med,
dels ur den synpunkten, att tennhalten avtager med
ökad pyrithalt, och dels ur anrikningssynpunkt. Även
magnetit är en illa sedd följeslagare, vilka båda
mineral göra en röstning av malmen före våtanrikningen
nödvändig.
Genom tennmalmsgångarnas pneumatolytiska
bildningssätt är det antagligt, att desamma på högre
nivå varit betydligt mera tennrika, där de heta
fluor-tenn-haltiga gaserna bättre fått reagera med vattnet
närmare jordytan. Detta antagande måste även
tillgripas för att förklara den stora myckenhet kassitcrit,
som nu finnes i de alluviala avsättningarna.
De sekundära kassiteritförekomsternas bildningssätt.
Efter veckningsperiodens slut följde under tertiär
tid en kraftig denudation med bildning av sekundära
kassiteritförekomster. De förekomma i tvenne
väsentligt skilda typer. De viktigaste avlagringarna
återfinnas i de gamla floddalarna, där de avsatts av
det rinnande vattnet. De nå på Billiton en
mäktighet av c:a en meter och ligga direkt på "fasta
berget" och överlagras av ett täcke av kvartär med en
tjocklek av några decimeter upp till 15 à 25 meter.
På grund av dessa s. k. koelongförekomsters i
allmänhet låga och vattensjuka läge i dalarna, måste
härvid användas pumpar för vattenundanhållningen.
Det andra slaget av sekundära kassiteritförekomster
äro de s. k. koelit-avsättningarna. Dessa återfinnas
på högre belägna områden och bergssluttningar och
alltid i närheten eller direkt över primära
tennmalms-gångar. De äro bildade därigenom att nederbörden
bortfört det förvittrade materialet av den
kassiterit-haltiga berggrunden, under det att de tyngre
kassite-ritkornen anrikats på platsen. Man har alltså här
att göra med en typiskt eluvial bildning. Genom
deras höglänta läge måste vatten tillföras för
vask-ningen, och i allmänhet ledes detta i långa diken från
närmaste vattendrag. Dessa förekomster äro
mestadels små och bearbetas av kineserna på mer eller
mindre primitivt sätt.
Gruvdriften på Billiton. Utvinningen av de sekundära
förekomsterna.
De lata och arbetsodugliga malajiska infödingarna
ha aldrig spelat någon större roll i tennutvinningens
historia. Desto mera intresserade därav äro de från
Kina immigrerade kineserna, vilka sedan lång tid
tillbaka förstått sig på att tillgodogöra sig kassiteriten. På
Banka utvinnes det mesta tennet av kineserna och även
på Billiton bearbetas alla mindre fyndigheter av dem
mot skyldighet förstås, att för en billig penning sälja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
