Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 41. 12 okt. 1929 - Tekniska föreningar - Tekniska föreningen i Västerås, av F. E. - Tekniska föreningen i Karlskrona, av H. O. S—bg. - Skånska ingenjörsklubben, av F. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 sept. 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
511
Efter protokolljustering och meddelande om inval i
föreningen av 10 st. nya medlemmar företogs val av
funktionärer för arbetsåret 192>9—30. Styrelsen fick
följande sammansättning: ordförande direktör J. S.
Edström; v. ordförande direktör Arthur Lindén;
sekreterare och skattmästare rektor Folke Ericsson; övriga
medlemmar i styrelsen direktör Erik Falk, civilingenjör
Sven Norberg, ingenjör Harald Håkansson och
disponent A. Fornander, samtliga omvalda. Ersättare blevo,
likaledes genom omval: byggnadschefen, kapten G.
Smitt och förste flygingenjören E. Sjögren. Till
revisorer utsågos: direktör K. Hägwall och ingenjör C. Lör
med bankdirektör K. R. Beijnoff som ersättare.
Referenter blevo: för elektroteknik civilingenjör S.
Norberg och tekn. dr I. Herlitz; för kemi ingenjör B.
Andersson och assistenten S. Y. Lodin; för metallurgi
och bergsvetenskap ingenjör S. Nordlund och
bergsingenjör G. Lundberg; för väg- och vattenbyggnadskonst
kapten G. Smitt och ingenjör G. A. Andberger; för
värme- och kraftteknik direktör Th. Paulsen och
driftchefen K. G. Ljungdahl; för arkitektur arkitekterna V.
Segerstedt och A. Grane; för mekanisk teknologi
ingenjörerna O. Hellman och C. Löf och för allmänna
tekniska och ekonomiska frågor civilingenjören Hj. Schultz
och statens lantbruksingenjör H. Welin-Berger.
Till ledamöter av valnämnden utsågos för 2 är
bruksdisponenten H. ’Silverstolpe, överingenjör M.
Schenström och driftchefen K. G. Ljungdahl.
Klubbmästare blev ingenjör D. Sjölander med
civilingenjör H. Klingberg som ersättare.
Kvällens föredrag hölls av ingenjör C. Wijkborn över
ämnet: "Elektrifieringen av Västra stambanan."
Ingenjör Wijkborn erinrade till att börja med om vad som
gjorts i vårt land i fråga om järnvägselektrifiering vid
tiden för utarbetandet av elektrifieringsplanerna för
Västra stambanan. Därefter visades huru de tekniska
problemen lösts i ifrågavarande fall med avseende på
energitillförsel, linjer, omformarstationer, lok m. m.
Det tekniska resultatet hade fullt motsvarat
förväntningarna. Den elektriska järnvägens förmåga att
upptaga stora trafikökningar hade på ett glänsande sätt
visat sig vid isblockaden senaste vinter. Genom de
snabbare tågen, särskilt gäller detta godstågen, erhålles
snabbare vagnomsättning. Personal sparas. Frågan är
då, om det stora kapital, som bundits i anläggningen,
kan anses välplacerat. Talaren refererade till en
utredning, som järnvägsstyrelsen nu i höst lämnat till
statsrevisorerna, och avseende år 1928. Av denna framgår,
att, trots att kostnaderna för den elektriska energien
voro större än kolkostnaderna skulle ha varit utan
elektrifiering, så stora besparingar kunnat redan nu göras
på andra konton, att förräntning motsvarande den
kostnad, statsverket räknar med på sina lån, kunnat
erhållas, samtidigt som även en viss amortering kunnat
ske. Härvid har icke räknats med en del indirekta
besparingar, svåra att ånge i pengar. En betydande
trafikstegring, avsevärt större än på övriga statsbanelinjer,
har också inträtt på göteborgslinjen, sedan den
elektrifierats. Redan nu kan man säga, att elektrifieringen av
Västra stambanan varit även ur ekonomisk synpunkt en
väl motiverad åtgärd.
Sammanträdet avslutades med supé och samkväm.
F. E.
Tekniska föreningen i Karlskrona.
sammanträdde å stadshotellet i Karlskrona torsdagen
den 26 sept. under ordförandeskap av ingenjör ’Segerberg.
Sedan en del föreningsangelägenheter behandlats och en
ny medlem inballotterats överlämnades ordet åt kapten
Stellan Wulff, som höll föredrag om
Sverige—Amerikalinjens nya motorbåt Kungsholm och en resa till
Västindien med denna. Det synnerligen intressanta och med-
ryckande föredraget belystes med talrika
skioptikonbilder och avtackades med hjärtliga applåder.
Efter förhandlingarna vidtog som vanligt angenämt
samkväm och eftersits.
H. O. S—bg.
Skånska ingenjörsklubben
höll under ordförandeskap av direktör Harald Evers
sitt första sammanträde för höstterminen på
Kungsparkens restaurang i Malmö fredagen den 27 september
1929. Sedan ordföranden hälsat de närvarande välkomna
och med några varmhjärtade ord erinrat om den förlust
klubben lidit genom förre rektorn P. Isbergs bortgång,
förrättades val av funktionärer för år 1930. Till
ordförande utsågs direktör H. Evers, till
styrelseledamöter-överingenjör T. Husberg, direktör H. Molin, disponent
S. Kärfve, hamndirektör G. Edlund, bergsingenjör I.
Erichs och ingenjör F. V. Sundström. Suppleanter blevo
disponent A. Th. Höglund, ingenjör N. Kjellström,
ingenjör G. Orrghen och stadsarkitekt A. Stoltz. Till
revisorer utsågos ingenjör A. Jerdén och ingenjör V.
Flensburg med ingenjör V. Månsson som
suppleant-Till fackkommitterade valdes för arkitektur: arkitekt Y.
Herrström (sammankallande), stadsingenjör T. Ågren,
länsarkitekt N. Blanck, lektor A. Liljenqvist och
arkitekt G. Beijer; för elektroteknik: överingenjör T.
Husberg (sammankallande), ingenjör T. Björgerd,
linjedirektör W. Lutteman, ingenjör K. Söderberg och
ingenjör C. Lamberg; för kemisk teknologi: ingenjör O.
Bengtsson (sammankallande), disponent S. Barring,
disponent G. V. Cederborg, ingenjör R. Sandmark och
apotekare H. Haine; för maskinteknik: lektor C. A.
Bergström (sammankallande), disponent H. I. V.
Cedergren, överingenjör J. A. Sjöström, ingenjör E. T. Teffil
och ingenjör K. Lignell; för väg- och
vattenbyggnadskonst: hamndirektör G. Edlund (sammankallande),
överingenjör D. Andersson, rörnätsingenjör G. Hentz,
signalingenjör I. Larsson och förste baningenjör N. Pålsson;
för allmänna avdelningen: lektor N. Åkesson
(sammankallande), stadsingenjör J. Abdon, lantbruksingenjör E.
Bergoren; ingenjör E. Rydholm och direktör O.
Mell-kvist. Till medlemmar av ceremoniutskottet utsågos
förste stadsingenjör E. Hübe (sammankallande),
mariningenjör A. Grünberg, disponent C. M. Kroon, ingenjör
V. Månsson och ingenjör K. G. Ljunggren. Därefter
överlämnades ordet till direktören för Hammarforsens
kraftaktiebolag kapten Mauritz Serrander, som höll ett
med ljusbilder illustrerat föredrag om "Några riktlinjer
vid utbyggande av vattenkraft". Talaren erinrade om
att utvecklingen gick i den riktningen, att
kraftförsörjningen mer och mer övertogs av stora företag, enkom
avsedda för ändamålet. Endast de allra största
industrianläggningarna kunna ännu finna med sin fördel
förenligt att vara självförsörjande i fråga om energi.
För ett industriföretag är det en påtaglig fördel att
kunna vid en eventuell utvidgning av rörelsen öka
energikonsumtionen utan att härför behöva vidkännas
vare sig kapitalinvestering eller tidsutdräkt. För
kraftbolagen åter är det. ett livsvillkor att ha så stora
avsättningsområden som möjligt, enär härigenom den
tillgängliga effekten blir bättre utnyttjad och bolaget kan
avyttra en större effekt än det förfogar över, detta
emedan konsumenterna givetvis icke alla samtidigt taga i
anspråk hela det abonnerade antalet kilowatt.
Kilowattimmarna kunna härigenom säljas till billigare pris.
För att vidga avsättningsområdena sammankopplas ofta
flera kraftverk till större block. Som exempel nämndes
Trollhättan—Västerås—Älvkarleö, Sydsvenska kraft-a.-b.
m. fi. Själv företrädde talaren ett med Hammarforsen
som utgångspunkt under bildning varande, ännu icke pä
långt när färdigt kraftverkssystem för södra Norrland
om sammanlagt 200 000 hästkrafter. En lugn utveckling
för kraftindustrien med cirka 5 % årlig ökning av ener-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
