Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tekniska föreningar - Norrköpings polytekniska förening, av Br. - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
524
TEKNISK TIDSKRI F T
24 aug. 1929
anbud till borgerskapets äldste om anläggning av ett
gasverk i Norrköping. På förslag av borgerskapets äldste
beslöts den 6 juni 1849 att en gasbelysningsinrättning
skulle byggas i Norrköping samt offentlig gasbelysning
inrättas. Två månader senare bemyndigade magistraten
kommitterade att enligt vissa angivna grunder upprätta
kontrakt med ingenjör Keiller om införandet av
gasbelysning i Norrköping. Omedelbart efter kontraktets
undertecknande igångsattes arbetet å anläggningen och
detta bedrevs så raskt under dåvarande förhållanden att
gas kunde distribueras å vissa platser i staden redan år
1851. Den 1 juli 1857 överlät ingenjör Keiller sitt
kontrakt med staden till ett bolag, benämnt
"Gaslysningsaktiebolaget i Norrköping" med 500 aktier å vardera
1 000 rdr. Under tiden 1857—1874 var ingenjör A. J.
Anderson bolagets disponent och efterträddes år 1874 av
Johannes Ringborg, som kvarstod som disponent intill
dess staden år 1882 själv övertog gasverket. Från år
1882 till 1905 sorterade gasverket under en av
stadsfullmäktige tillsatt styrelse. Sedermera sorterade gasverket
under drätselkammarens andra avdelning med en
delegerad för gasverket. Den 1 okt. 1914 förenades gasverket
med elektricitetsverket under en gemensam styrelse. De
sammanslagna verken benämndes Norrköpings
kommunala affärsverk. År 1882 då staden övertog gasverket,
utsågs ingenjör Pontus Wistrand, som sedan 1875
tjänstgjort som driftsingenjör, till föreståndare för gasverket,
i vilken tjänst han kvarstod till år 1924, då han avgick
med pension.
Gasverket var redan för 25 år sedan i behov av en
grundlig ombyggnad och modernisering, och i början av
år 1926 blev det uppenbart, att slutet ganska hastigt
närmade sig. På uppdrag av styrelsen för Norrköpings
kommunala affärsverk utarbetade föreståndaren för
Hälsingborgs gasverk, ingenjör P. Eric Åberg, ett förslag till
nytt gasverk, som successivt skall utbyggas så att
produktionsförmågan vid fullständig utbyggnad kommer
att uppgå till ca 45 000 kbm pr dygn. Dessförinnan
måste dock gasklockorna flyttas till det närbelägna
kvarteret Ejdern, som reserverats för detta ändamål och som
event. även kommer att tagas i anspråk som
upplagsplats för gaskol. Den första utbyggnaden, vilken i stort
avslutades år 1927, omfattade tvenne ugnar, den ena
försedd med 3 kammare och den andra med 6 kammare med
en sammanlagd maximal produktionsförmåga av cirka
13 000 kbm pr dygn. F. n. är ytterligare en ugn med 6
kammare under uppförande, varigenom den maximala
produktionsförmågan kommer att ökas till cirka 22 000
kbm pr dygn och i mån av behov komma ytterligare
3 dylika ugnar att uppföras. De vid gasverket uppförda
ugnarna äro diskontinuerliga småkammarugnar. Med
diskontinuerliga ugnar menar man sådana ugnar, vid vilka
kamrarna eller retorterna, sedan de beskickats med kol,
efter förgasningstidens slut helt tömmas, dvs. hela
koksmassan uttages på en gång, varefter kamrarna eller
retorterna ånyo fyllas med kol. Vid diskontinuerliga ugnar,
där kamrarna eller retorterna i det närmaste fyllas med
kol, som icke har tillfälle att svälla under förgasningen,
erhålles en tät och tung koks, av stor hållfasthet. Då
den tunga koksen är mera lämplig än den lätta koksen
för de värmepannor, som numera allmänt användas och
därför också betingar ett högre pris samtidigt som den är
mera lättsåld än den lätta koksen, var det därför utan
vidare klart att diskontinuerliga ugnar skulle väljas, då
planerna på det nya gasverket utarbetades. Tal.
uppehöll sig i fortsättningen av sitt föredrag vid stenkolens
förgasning eller torrdestillering etc.
Föredragshållaren slutade sitt föredrag med att
ytterligare något uppehålla sig vid koksen. Från den
behållare, i vilken koksen efter släckningen tömmes, tappas
den över ett lutande galler i tippvagnar. Vid koksens
passage över gallret befrias densamma från en del stybb,
som faller genom gallret ned i en under behållaren
befintlig ficka. De med koks fyllda vagnarna skjutas
därefter fram till kokshissen och hissas med denna antingen
upp direkt till sorteringsverkets översta del, där koksen
tippas i en ficka och därefter omedelbart sorteras, eller
också hissas den upp till koksbanan, varifrån den tippas
i kokslagret för att sedermera i mån av behov sorteras.
Den sorterade koksen uppsamlas inuti
sorteringsverket som har en sammanlagd rymd av cirka 2 5l00 hl. Från
fickorna tippas koksen ned i utlämningsmått och fyllas
därefter i säckar. Innan koksen kommer fram till
ut-lämningsmåttet får den för eftersortering passera över
ytterligare en serie rullharpor.
Orsaken till att koksen ägnas så stor omsorg är att
man vid de synnerligen grundliga och noggranna
eldningsförsök, som under de senaste åren företagits vid
Stockholms gasverk, upptäckt att koksens styckestorlek
är av avgörande betydelse för bränsleekonomien samt att
koksstorleken måste stå i ett visst förhållande till
panntyp och pannstorlek för att giva bästa möjliga
verkningsgrad, samtidigt som koksen måste vara av så enhetlig
styckestorlek som möjligt och framförallt fri från stybb.
En god värmeledningskoks måste dessutom ha
tillräcklig hög hållfasthet för att tåla transporter, hög specifik
vikt för att man i pannornas begränsade
eldstadsmagasin skall fà in så stor kvantitet som möjligt etc.
Gasverket strävar efter att tillhandahålla en så hög
kokskvalitet som möjligt och detta är orsaken till att det
nya kokssorteringsverket anskaffats. Ugnarna ha valts
med tanke på att erhålla en koks med stor hållfasthet
och hög specifik vikt.
Ordföranden framförde föreningens tack till direktör
Anderson för det utomordentligt intressanta föredraget,
varefter man samlades till supé och nachspiel. Br.
SAMMANTRÄDEN
Svenska teknologföreningen.
Avdelningen för Mekanik håller sitt årsmöte lördagen den
26 oktober 1929. Ärenden: Kl. 15,00 (precis) å
Tekniska högskolan, hörsal 351 (stora elektroteknikersalen).
1. Val av justeringsmän. — 2) Dr Gustaf Dalén:
Beskrivning och demonstration av AGA:s
värmeackumule-rande kokspis. — 3. Föredrag av civilingenjör I.
Sten-fors: "Några synpunkter på torkningsproblemen inom vår
industri". — Kl. 17,30: 4. Gemensam middag å föreningens
lokal. Pris ca 6 kr. (inkl. smörgåsbord, öl, brännvin och
kaffe). Anmälan till middagen mottages av
ceremonimästaren ingenjör Aug. V. Jansson, Högbergsgatan 53,
Stockholm, tel. Söder 33328. — Kl. 19,1,5 (precis) å
föreningens lokal: 5. Inträdesanmälningar och inval. — 6.
Inkomna skrivelser. — 7. Val av styrelse för år 1930. —- 8. Val
av klubbkommitté för år 1930. — 9. Val av redaktör för
Teknisk tidskrifts fackavdelning för Mekanik för år 1930.
— 10. Föredrag av överingenjör J. V. Blomqvist:
"Atmospannans senaste utveckling". ■— Supé och, samkväm.
— Avdelningen för Kemi och bergsvetenskap samt
Svenska pappers- och cellulosaingenjörsföreningen inbjudas
närvara.
Östergötlands tekniska förening i Linköping kallas
härmed till Mjölkcentralens nybyggnad vid Repslagaregatan
4 i Linköping, lördagen den 19 okt. 1929 kl. 19, varvid de
nya lokalerna med dess tekniska anordningar förevisas
under byggnadskonsulent S. Torgersruuds och disponent
O. Carlssons ledning. Deltagarna samlas därefter å
Frimurarehotellet i Linköping, varvid följande ärenden
förekomma : 1. Protokoll från föregående sammanträde.
•— 2. Kort redogörelse över Mjölkcentralens nybyggnad av
byggnadskonsulent S. T o r g e r s r u u d, Linköping.
Balop-tikonbilder. — 3. Kort redogörelse över driften vid
Mjölkcentralen, Linköping, av disponent O. Carlsson. —
4. Supé med samkväm. — Föreningens medlemmar äga rätt
att medtaga intresserade till Mjölkcentralen och föredragen.
Skånska ingenjörsklubben sammanträder på Kungsparkens
restaurang i Malmö fredagen den 25 oktober kl. 7 e. m.
Programmet upptager föredrag med skioptikonbilder av
lektorn vid tekniska läroverket i Malmö civilingenjör Carl
A. B e r g s t r öm om "Avloppsturbinanläggning,
Bauer-Wach’s system".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
