Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 2 nov. 1929 - Tekniska föreningar - Svenska teknologföreningens avdelning för Teknisk undervisning, av J. H—g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 nov. 1929
TE KNIS K TIDS KRIFT
547
arbetsgången och för övrigt i allmänhet vara så utförd,
att arbetaren utan möda och utan möjlighet till
missförstånd kan avläsa densamma.
Måttsättningens grundprinciper inläras i skolorna
bäst, menade talaren, genom att läraren på svarta tavlan
går igenom ett antal karakteristiska fall och förklarar,
varför måttsättningen göres på det anvisade sättet och
icke på något annat.
I sammanhang härmed demonstrerades ett urval av
de måttsättriingsövningar, som ingick i Kungl, tekniska
högskolans kurs i ritteknik.
Sedan eleven på nämnda sätt erhållit en uppfattning
om hithörande spörsmål, kan läraren övergå till
uppmätning och skissering av maskindelar.
Uppmätningsskisserna böra vara frihandsskisser i verklig mening, i
överensstämmelse med bruket inom verkstäderna.
Modellerna för dessa övningar böra icke, åtminstone på det
förberedande stadiet, utgöras av några mera
komplicerade föremål utan i stället av ytterligt enkla men
rationellt utformade detaljer. Talaren visade här prov på
några för ändamålet lämpliga föremål. Efter dessa
skisser bör eleven — utan att ha tillgång till själva
föremålen — utarbeta fullständiga arbetsritningar. Och,
sedan lämpligt antal dylika ritningar utarbetats kan
övningarna övergå till att omfatta enklare
konstruktionsuppgifter, grundade på exempelvis fotografier eller
katalogfigurer, till vilka något eller några viktigare mått
av läraren blivit fogade. Urvalet av övningsuppgifter
blir givetvis i hög grad begränsat, då den kurs, det här
gäller, ju avser förberedande övningar i
konstruktionsritning, då inga förkunskaper vare sig ifråga om
hållfasthetslära eller läran om maskinelement kan
förutsättas.
I samverkan med hithörande föreläsningar bör
läraren behandla vissa allmänt förekommande
formbildningsproblem och visa konstruktionens samband med
framställningsarten och monteringsförhållandena. Till
belysning av dessa frågor demonstrerades ett urval planscher
utarbetade av Deutscher Ausschluss für technisches
Schulwesen.
Föredraget mottogs med applåder.
I den på föredraget följande diskussionen framhöll
prof. Velander vikten av att eleverna i sina
skisserings-övningar lärde sig skilja på det väsentliga och
oväsentliga och särskilt i fråga om standarddetaljer icke ägna
onödig omsorg åt uppritning av dessa, utan nöjde Rig med
angivande av huvuddimensionerna eventuellt med
till-lägg av kataloguppgifter.
Undervisningsrådet N. Fredriksson betonade vikten
av, att man, sedan planer och normalier efter grundliga
förberedelser voro fastställda, verkligen fasthölle vid
dem. Det vore ej lyckligt, om man efter några år skulle
komma med nya direktiv. Tal. betecknade som en
lycklig omständighet det förhållandet att föredragshållaren
genom sin nuvarande verksamhet som lärare vid Tekn.
högskolan fått tillfälle att tillämpa sitt system för
undervisning i maskinritning.
Ing. Smith sade att de ändringsförslag han i sitt
föredrag omnämnt endast avsåge detaljer i själva
undervisningsmetoden och att han för sin del gärna såge, att vi
finge hålla oss till de uppsatta normalierna, men om vi
verkligen önska en internationell standard på detta
område, måste vi givetvis finna oss i vissa jämkningar i vad
som nu preliminärt blir fastställt. Efter ytterligare några
yttranden av arkitekt Enblom och föredragshållaren
förklarades diskussionen avslutad.
Ordföranden frambar avdelningens tack till ing. Smith
för det intressanta föredraget och framhöll den stora
praktiska betydelse det ifrågavarande ämnet har för alla
områden av industrien.
Nästa punkt på föredragningslistan var
"Inledningsföredrag till diskussion om lektorskompetens vid de
tekniska läroverken" av rektor Max GiæN ander. Föredraget
var i huvudsak av följande innehåll:
Av ordalydelsen i 1877 års stadga för de tekniska
elementarläroverken framgick, att den tekniska
elementarskolan utgjorde ett slags parallell till gymnasiet, vilket
även betonades genom föreskriften, att undervisningen
skulle bestridas av fyra lektorer i ämnena matematik,
fysik, kemi och kemisk teknologi samt byggnadskonst,
praktisk geometri, linear- och croqulsritning. Därtill
kom en verkmästare för verkstadsarbetet och ett antal
extralärare för de ur teknisk synpunkt mindre viktiga
ämnena. Något stadgande angående fordringarna för
lektorkompetens fanns ej, man ansåg tydligen att dessa
skulle vara analoga med dem för motsvarande befattning
vid allmänna läroverken.
Den uppfattning, som gjorde sig gällande om vad som
bör fordras för behörighet till lektorat vid tekniska
läroverk, var helt visst synnerligen befogad och är så ännu,
ty kurserna i dessa lektorsämnen ligga helt och hållet på
samma plan som gymnasiets kurser. Men — framhöll
talaren — det finnes en skillnad: Medan undervisningen
vid gymnasiet är jämnt fördelad över respektive ämnens
hela omfång, är den vid de tekniska läroverken
koncentrerad till de ur teknisk synpunkt viktigare delarna,
medan de övriga behandlas mera ytligt. Detta medför att
undervisningen vid de tekniska läroverken måste gå
betydligt mer på djupet och alltså böra
kompetensfordringarna för lektorat vid tekniskt läroverk åtminstone ej få
vara mindre än vid de allmänna läroverken.
Denna tankegång synes även ha legat till grund vid
avfattandet av villkoren för behörighet till lektorat i 1919
års stadga för tekniska fackskolor och tekniska
gymnasier, vari bland annat stipuleras "grundlig insikt" i de
ämnen, som höra till tjänsten. Med fordringarna på
ingående praktisk erfarenhet hos lektorerna vid de
tekniska läroverken är det naturligtvis ogörligt att uppställa
samma examensfordringar som för läroverkslektorat.
Man torde sålunda —• menade talaren — utan skada
kunna släppa efter fordran på disputationsprov.
Man har dock i stort sett vid tillsättandet av
lektorstjänster vid tekniska läroverk strävat efter att hålla
fordringarna på insikt i nivå med dem vid motsvarande
befattningar vid de allmänna läroverken.
Föredragshållaren gav därpå en översikt av de
examensmeriter, som f. n. innehavas av lektorerna vid de
tekniska läroverken och påpekade i samband härmed,
att 8 av dessa lektorer, samtliga utnämnda under sista
årtiondet, endast äga akademisk examen, som kanske
skulle berättiga till adjunktur vid allmänt läroverk men
ingalunda till lektorat. Detta hade möjliggjorts genom
att stadgan ej närmare förklarade vad som menas med
"grundlig insikt". En riktigt klar föreställning härom
får man, då mot skolöverstyrelsens, den lokala styrelsens
och rektors enhälliga och upprepade förord till lektor
i huvudsakligen fysik och elektroteknik utnämnts en
sökande, som t. o. ni. saknade varje examensbetyg i
lektoratets båda huvudämnen.
Utom att en sådan utveckling kan skada den tekniska
undervisningen kunde det leda därhän, att det bleve
vanligt att fil. kandidater eller magistrar utnämnas till
lektorer vid tekniska läroverk i ämnen, vari de allmänna
läroverkens lektorer måste äga doktorsgrad, detta skulle
med nödvändighet medföra en deklassering av de förra,
som säkert komme att visa sina verkningar vid en
framtida lönereglering; detta, jämte den längre och mera
ansträngande tjänstgöringen vid de tekniska läroverken
skulle givetvis förorsaka, att inga lärare med högre
kompetens längre sökte sig till dessa och att den tekniska
lärarepersonalens vetenskapliga nivå alltmer sänktes.
Denna hotande utveckling till det sämre skulle
emellertid lätt kunna hejdas genom att ett förtydligande i
stadgan av vad som förstås med "grundlig insikt".
Det är av stor vikt att lektorerna vid de tekniska
läroverken stå i intim kontakt med industrien för att kunna
följa med i utvecklingen inom de områden de
representera. För att giva dem tillfälle härtill och t. e. utöva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
