Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 2 nov. 1929 - Tekniska föreningar - Svenska teknologföreningens avdelning för Teknisk undervisning, av J. H—g. - Östergötlands tekniska förening - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
548
TEKNISK TIDSKRIFT
16 nov. 1929
konsulterande verksamhet borde
undervisningsskyldigheten förkortas. Därigenom skulle lektorerna i
tillämpningsämnena få bättre tillfälle att följa med teknikens
utveckling, vilket naturligtvis skulle komma
undervisningen till godo.
Till sist framhöll talaren att det naturligtvis icke vore
hans mening att de av honom framlagda detaljförslagen
till lektorskompetens nu här skulle upptagas till någon
ingående diskussion. Han hade endast velat visa att en
ändring av stadgan i den riktning han avsåg vore
möjlig och att åtskilligt vore vunnet om avdelningen gjorde
ett uttalande om önskvärdheten att stadgan för de
tekniska fackskolorna och de tekniska gymnasierna ändrades
i den av talaren skisserade riktningen och att framför
allt begreppet "grundlig insikt" beträffande
lektorskompetens erhölle en klar och tydlig definition.
Slutligen bad talaren få betona att vad han anfört ej
i någon mån vore riktad mot person utan blott avsåge
nu rådande sakförhållande. Föredraget, som mottogs
med applåder, föranledde en livlig diskussion.
Undervisningsrådet N. Fredriksson framhöll, att det
icke vore så enkelt få kungl. maj:ts stadga ändrad och
satte i fråga om en framställning från avdelningen vore
rätta vägen för framförande av önskemål i den antydda
riktningen. Han ansåg att de fall, då bristande formell
kompetens vid tillsättandet av lektorat ha förekommit,
vore rena undantagsfall. Naturligtvis vore det önskligt
att åtgärder vidtoges för trygghet i framtiden.
Rektor Grenander föreslog att till protokollet toges
ett utlåtande, som utmynnade i att i stadgan gjordes klart
vad som fordras för lektorskompetens.
Prof. Alm hade vid sin verksamhet som
examensombud vid de tekniska läroverken funnit
undervisningsresultaten i såväl huvudämnena som tillämpningsämnena
mycket goda. Ansåg högskolekompetens obetingat
nödvändig för de tekniska lektoraten. Ingenjörer vore
lämpliga för de tekniska ämnena, men tal. satte ifråga,
huruvida de hade tillräcklig utbildning för lektorskompetens i
de grundläggande ämnena.
Rektor Ericsson framhöll att det kunde innebära en
viss fara att fordra allt för stor praktisk kompetens, ty
industrien kunde bjuda bättre villkor för att få behålla
de praktiskt mest dugande krafterna. Bra om ej finnes
allt för mycket skrivet rörande kompetensen.
Undervisningsrådet Fredriksson instämde och ansåg
att kortare tjänstgöringstid och därmed tillfälle till
konsulterande verksamhet skulle vara ett verksamt medel
att ge lärarna tillfälle att följa teknikens framsteg och
binda högt kvalificerade personer vid den tekniska
undervisningen. Rektor Ericsson instämde och underströk
vikten av god kontakt med industrien.
Även lektor Zachrisson uttalade som ett önskemål att
få undervisningstiden förkortad och därigenom få
praktiskt folk till de tekniska läroverken.
Prof. Fellenius sade att vi nog alla voro ense om
att fordringarna borde skärpas. Frågan är om det bör
införas i stadgan. För högre befattningar t. e.
professorsbefattning, existera inga i stadgan föreskrivna
examensfordringar.
Arkitekt Enblom framhöll vikten av att läraren hade
tillfälle att följa med i praktiken eventuellt som
inspektör.
Prof. Borelius föreslog att en kommitté tillsattes med
uppdrag att formulera förslag till ett uttalande i frågan,
som sedan skulle underställas styrelsen för godkännande,
och föreslog som medlemmar i en sådan kommitté
rektorerna Grenande« och Ericsson samt lektor Hallström.
Förslaget bifölls, och kommittén fick den
sammansättning, som prof. Borelius föreslagit.
Härmed var diskussionen avslutad och ordföranden
uttalade avdelningens tack till rektor Grenander för
hans föredrag och till dem, som deltagit i diskussionen.
Under aftonen var utställd en kollektion äldre
ritningar från Tekniska museet. Ordf. tackade intendent
Althin, som anordnat denna utställning, för hans
intressanta bidrag till aftonens program.
Supé och samkväm avslutade som vanligt
sammanträdet. J. H—g.
Östergötlands tekniska förening
hade sammanträde den 19 okt. i Linköping.
Medlemmarna voro inbjudna att bese Mjölkcentralens
nybyggnad i Linköping och begåvo sig sålunda först dit och
beskådade och beundrade det nya och synnerligen
förstklassiga mejeriet under ciceronskap av
byggnadskonsulent S. Torgersruud, disponent O. Carlsson och
disponent E. Holander. Därefter samlades deltagarna i
Frimurarehotellet, där det egentliga sammanträdet tog vid.
Protokoll från föregående sammanträde upplästes och
godkändes. Byggnadskonsulent S. Torgersruud gav
därefter en med stort intresse mottagen redogörelse över
mejeriets byggnadshistoria belyst med talrika
skioptikon-och baloptikonbilder och ritningar. Därefter höll
disponent O. Carlsson ett föredrag om mejeriets drift och om
dess maskinella och tekniska hjälpmedel. Även detta
föredrag gav förklaring till en hel del man sett i
mejeriet och lät besökarna förstå, att mejerinäringen i
allmänhet och vid härvarande mejeri i synnerhet numera
står på en mycket hög nivå. Efter det ordföranden
tackat föredragshållarna samt Mjölkcentralens ledning
för visat tillmötesgående, samlades deltagarna till supé
och angenämt samkväm.
SAMMANTRÄDEN
Svenska teknologföreningen.
Avdelningen för Kemi och bergsvetenskap sammanträder
på föreningens lokal, Brunkebergstorg 20, fredagen den 8
nov. 1929 kl. 19,30 precis. Ärenden: 1. Val av
justeringsmän. — 2. Inval. — 3. Inkomna skrivelser. — 4 a. Val av
avdelningsstyrelse och funktionärer för år 1930.
Valnämndens förslag: ordförande prof. Carl Benedicks, v.
ordförande civilingenjör A. D. Ellgar, sekreterare 1 :ste byråing.
Harald Carlborg, v. sekreterare civilingenjör Erik Thrysin,
bergsingenjör Folke Sandelin, civilingenjör Orvar Laquist,
disponent Janne Kempe, överingenjör Edvard Schön. —•
4 b. Val av avdelningens representanter i föreningens
styrelse. Valnämndens förslag: prof. Carl Benedicks, övering.
G. H. Hultman, suppleant 1 :ste byråing. H. Carlborg. —
4 c. Val av redaktörer för Teknisk tidskrift avdeln. Kemi
och bergsvetenskap. Valnämndens förslag: docent Evert
Norlin för kemi och prof. B. Markman för bergsvetenskap.
— 5. Bestämmande av ordinarie sammanträdesdagar under
år 1930. — 6. "Högfrekvensugnens plats hland andra i
Sverige nu använda ugnar för stål framställning", föredrag av
bergsingenjör Claes Gejrot. —• 7. "Nyare teorier och
undersökningar rörande flotation", föredrag av
bergsingenjör Sture Mörtsell. — 8. Samkväm.
Avdelningen för Väg- och vattenbyggnadskonst
sammanträder till ordinarie årsmöte å föreningens lokal,
Brunkebergstorg 20, måndagen den 11 november 1929. Härvid
kommer bl. a. val av styrelse m. fi. för år 1930 att äga
rum. Närmare meddelande om programmet i övrigt
kommer senare att kungöras.
Extra stämma hälles å föreningens lokal fredagen den 15
nov. 1929 kl. 17,15 (precis), varvid föreningen delgives
förslag av styrelsen avseende ändring av stadgarnas § 22
rörande årsavgifter.
Ordinarie stämma hålle3 å föreningens lokal onsdagen den
20 november 1929 kl. 19,30 (Obs. ändrad dag). Ärenden:
1) Inval. — 2) Styrelsens förslag till ändring av
stadgarnas § 22. — 3) Budget för 1930. — 4) Tillsättande av
valkommitté. -— 5) Val av ceremonimästare och vice
ceremonimästare. — 6) "Längs polarisens kant från Grönland till
Novaja Zemlja", föredrag av byrådirektör J. W. San
rist rom. — 7) "Japan som industriland", föredrag av
ingenjör Robert Thune. — Supé. —• Efter supén visas
av ingenjör Thune en serie skioptikonbilder från en resa
genom Japan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
