Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44 ½. 5 nov. 1929 - Till Chalmerska institutets 100-årsjubileum, av Sigurd Nauckhoff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFT. 4472 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 5 N O V.
ÅRG. 5 9 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 19 2 9
INNEHÅLL: Till Chalmerska institutets 100-årsjubileum. — Chalmers tekniska instituts uppkomst och
utveckling. — Teknologföreningen C. S., — ett blad ur Chalmers’ historia. — Konkurrens och reglerad samverkan.
— Göteborg och det svenska skeppbyggeriet, — Ur Tekniska museets bildsamling. — ölbryggningskonstens
teori och empiri. — Några erfarenheter från driften av Göteborgs stads reningsanläggningar för avloppsvatten.
— Aga-spisen. — Klipp ur Rasp. — Annonsörsregister.
TILL CHALMERSKA
INSTITUTETS 100-ÅRSJUBILEUM.
Liksom vår industri hämtar den för sin
drift nödvändiga mekaniska energien ur olika
källor, ur bränslet och vattenfallen, hämtar
den också den för sin drift och utveckling ej mindre
viktiga andliga energien ur olika kraftkällor. Utan
underskattning av den andliga energi, som i form av
allmänt och enskilt administrationsarbete,
handelsorganisation o. d. måste tillföras ett företag, må i detta
sammanhang särskilt framhållas det slag av andlig
energi, som kallas tekniskt vetande och dess
tillgodogörande i industriens tjänst.
En viss grad av tekniskt vetande fordras numera
av varje i ett industriellt verk sysselsatt person.
Det är ej blott av ingenjören och verkmästaren man
begär insikter häri, en maskinist eller elektrisk
montör behöver nu för tiden en ingalunda föraktlig fond
av tekniska kunskaper för att kunna utföra sitt
arbete och ej heller chauffören på lastbilen eller ar-
beterskan vid spinnstolen får vara helt främmande för
sina maskiners verkningssätt och tekniska finesser.
Men det andliga energitillskott som ett verks
planläggning, iståndsättande och drift behöver, skall i
första hand tillföras av dess ingenjörsstab och det
är på detta energitillskotts mängd och
verkningsgrad som resultatet, tekniskt och ekonomiskt i största
utsträckning beror. Varje självständigt skapande
ingenjör utgör ju en sådan kraftkälla av större eller
mindre kapacitet, men man kan också betrakta
honom som en förmedlare av den energi, som tillföres
från de andliga kraftcentraler som våra tekniska
utbildningsanstalter utgöra. Inom landet finnas ju ett
flertal skolor för högre och lägre teknisk undervisning
och vilka på ett i stort sett tillfredsställande sätt
kunna sägas fylla landets behov av ingenjörer och
teknici.
Landets tvenne största och bäst utrustade
kraftcentraler i här åsyftad mening, Tekniska högskolan i
Stockholm och Chalmers tekniska institut i Göteborg,
tillkommer dock de största och viktigaste
energileveranserna. Båda grundlagda i slutet av 1820-talet som
industriella slöjdskolor, utvecklades mot mitten av
1800-talet till att meddela en mera
tekniskt-veten-skapligt betonad undervisning och blevo därmed
skickade att utbilda ingenjörer av ungefär samma klass
som de från utlandets tekniska högskolor
utexaminerade ingenjörerna. I administrativt och
undervisningshänseende fullt skilda från varandra hava dessa
högskolor under gångna år arbetat på likartade
uppgifter, om också efter skilda linjer.
Vid Chalmerska institutets sekeljubileum ligger
det nära till hands att något se tillbaka på dess roll
som leverantör av andlig energi.
Ett tillfälle till studium härav bereder den nyligen
utkomna matrikeln över elever utexaminerade från
Chalmers tekniska institut sedan dess tillkomst. Den
ger en imponerande bild av institutets betydelsefulla
gärning och dess insatser i utvecklingen av svensk
industri och svenskt kulturliv.
Då man bläddrar i matrikeln kan man ej undgå
att lägga märke till huru institutets speciella
Göteborgstraditioner avspegla sig i de namn man däri
återfinner. Ett stort antal av de gamla
göteborgs-patrieiersläkterna äro representerade, och man
finner många av Göteborgs mera kända
kulturpersonligheter från äldre och nyare tid. Även om dessa
personers livsgärning i många fall ej varit av rent
teknisk eller industriell art, kan man dock däri ofta
skönja inflytandet av deras ingenjörsutbildning.
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
