Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44 ½. 5 nov. 1929 - Chalmers tekniska instituts uppkomst och utveckling, av T. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
554
TEKNISK TIDSKRIFT
5 nov. 1929
Professor EDOUARD VON SCHOULTZ.
här ett i sig själv "välment, barmhärtigt och
nödvändigt" behjärtande av de fattigas ställning, påfallande
för dåtidens sociala Göteborg, men lyckligtvis för
både skolan och de fattiga insåg styrelsens majoritet
det korttänkta i förslaget, vilket föll.
Det var ett lyckligt val, som lagt ledningen av
slöjdskolan i professor Palmstedts händer. Utöver
ledningen av skolan och ett drygt undervisningsarbete
— sålunda åtog Palmstedt sig även den mekaniska
teknologien då denna år 1841 infördes — räckte hans
intresse till för ett omfattande frivilligt
bildningsarbete. Inom skolan bildade han en läsecirkel för
elever och på söndagseftermiddagarna höll han
föreläsningar i geologi, till vilka även allmänheten hade
tillträde. Varm vän av bildningsarbetet inom
arbetarklassen bildade han vid sin ankomst till Göteborg
Slöjdföreningens bildningscirkel, ett företag som med
Palmstedts avflyttning märkbart avmattades och icke
åter uppblomstrade, förrän J. A. Hedlund blev dess
ledare. Slöjdföreningens år 1848 öppnade skola blev
en utmärkt "förberedande" till slöjdskolan, som
slapp offra alltför mycken tid på inlärandet av rena
elementarkunskaper. Under sina årliga, på egen
bekostnad företagna utländska resor, hopbragte
Palmstedt avsevärda tillägg till skolans samlingar.
Biblioteket omfattade vid hans avgång 2 381 band utom
talrika planscher och noggrant registrerade ritningar.
Han ordnade Göteborgs och Bohus läns
hushållningssällskaps första utställning, i vilken Chalmerska
slöjdskolan deltog med modeller av mekaniska
rörelser och maskiner samt färgstoffer från skolans
laboratorium. Deltagandet från fabrikanternas sida var
klent både vid denna och en följande exposition.
Från själva staden var det så gott som noll, hela
Göteborgs industri utställde egentligen endast "ett
ganska vackert fortepiano i taffelform".
I slutet av år 1848 förklarade sig Palmstedt på
grund av ökad sjuklighet hava för avsikt att draga
sig tillbaka. Styrelsen, som med bekymmer erfor
detta, vidtog en del åtgärder för att kvarhålla
honom. Så tillsattes en underlärare i fysik och
Palmstedt beviljades ett personligt lönetillägg. Något
mer än tre år senare anhöll han definitivt om avsked
från sina befattningar och flyttade till Stockholm,
varifrån han alltjämt med verksamt intresse följde
sin skola. Han avled 1870, vid nära 85 års ålder.
Den önskan, han en gång uttalat, att hans stoft
inneslutet i en gravarna skulle placeras mitt på gården
av skolans nya byggnad, kom aldrig till uppfyllelse.
Till föreståndare antogs nu löjtnanten vid Göta
artilleriregemente Edouard von Schoultz, sedan några
år underlärare i fysik. Han åtog sig undervisningen
i det nya ämne, tillämpad fysik, som infördes 1852,
medan mekanisk teknologi efter Palmstedts avgång
måste nedläggas. Ämnet återupptogs 1856, då
samtidigt väg- och vattenbyggnadskonst samt
byggnadskonst infördes.
Tack vare höjda anslag och en synbarligen god
förvaltning av tillgångarna kunde man samma år
realisera en länge närd nybyggnadsplan. Redan tio
år tidigare hade en flygelbyggnad inretts till
lärosalar, men nu uppfördes på de obebyggda tomterna
intill skolan en tvåvåningsbyggnad, vilken
någorlunda motsvarade behovet. De äldre lokalerna voro
ju ursprungligen icke uppförda för skoländamål, så
i sin helhet voro utrymmena nog fortfarande
otillfredsställande, men man redde sig någorlunda till
framemot slutet av sextiotalet.
De första stadgarna hade bestått sedan 1838. År
1862 fastställdes nya, vilka ej medförde någon
väsentlig ändring varken i organisation eller arbetssätt.
Föreståndaren fick professors titel och de tre
huvudlärarna blevo lektorer. Inträdesfordringarna i
matematik höjdes till att för sökande till den teoretiska
undervisningen motsvara de högre allmänna
läroverkens kurs. Någon direkt uppdelning i en nedre
och en övre avdelning omnämnes ej i stadgarna,
ehuru enligt styrelsens beslut försök därmed gjorts
redan 1852. Av en skrivelse från 1865 framgår att
en fackindelning i tre huvudgrupper, den mekaniska,
kemiska och byggnadstekniska, redan då
tillämpades. Efter 1868 uppvisar arbetsordningen tydligt
en lägre och en högre avdelning, den senare
treårig, i vilka emellertid undervisningen delvis var
gemensam.
Med den omfattning, undervisningen fått i och med
inrättandet av nya lärarebefattningar, blev
lokalfrågan åter aktuell. Som de gamla lokalerna för att
kunna användas hade behövt helt ombyggas, såg man
ingen annan utväg än att uppföra helt nya
byggnader. Både staden och staten ställde sig
förstående härtill och visade stor generositet.
Frimurarebarnhusdirektionen, till vilken framställning gjordes
att få använda donationsfondernas kapital för
nybyggnader, medgav detta gärna, kanske icke utan
en suck av lättnad över att bli befriad från ansvaret
att förvalta en så betydande fond. Som villkor
uppställdes att skolan allt framgent skulle bära namn
efter testator, att medlen skulle användas för det av
honom avsedda ändamålet och att direktionen skulle
äga viss delaktighet i skolans styrelse och
förvaltning. Riksdagen höjde kraftigt sitt anslag, staden
upplät kostnadsfritt en tomt vid den nuvarande
Vasagatan, skolans lärare, arkitekt V. von
Gegerfelt, utarbetade ritningar och kostnadsförslag, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
