Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44 ½. 5 nov. 1929 - Chalmers tekniska instituts uppkomst och utveckling, av T. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 nov. 1929
TE KNIS K TIDS KRIFT
555
1869 kunde flyttningen äga rum. Vid invigningen
av den nya skolan var den gamle föreståndaren
professor Palmstedt närvarande och blev föremål för en
varm hyllning.
Afed dessa tilldragelser kan man säga att ett nytt
skede är inlett i Chalmerska slöjdskolans utveckling.
Helt utan störningar skulle denna likväl icke komma
att fortgå. Dit får man räkna det initiativ till
omorganisation, som togs av den i början på 70-talet
tillsatta kommittén för den tekniska undervisningens
ordnande i riket. För Stockholms vidkommande ville
den slå ihop ett flertal högre läroanstalter inom en
organisation, och Göteborg hugnades med ett
ändringsförslag för Chalmers. Skolan fick visserligen ett
vackert erkännande av sin utveckling från en
anspråkslös början och sin strävan att fylla en teknisk
högskolas plats. Om det även vore till obestridd
skada för den tekniska bildningen om hon ej
fortfarande skulle få föra sina lärjungar lika långt fram,
ansåg likväl kommittén att högskolegrillerna voro
fullkomligt överflödiga. Deras förslag voro av den
art att de, om de blivit antagna, skulle väsentligt
sänkt skolans ståndpunkt. Lärarkollegiet blev
emellertid ej svaret skyldig. Dess yttrande framhöll
att Chalmerska slöjdskolan i egenskap av den
första läroanstalt i vårt land, där mera omfattande
tekniska studier bedrivits, faktiskt öppnat den bana, som
först med 1846 års stadgeändring beträddes av
Teknologiska institutet. Den lägre tekniska
undervisningen vore redan väl tillgodosedd i Göteborg, men i
betraktande av vårt lands vida utsträckning och
uppblomstrande industri borde det tekniska
undervisningsväsendet endast vinna på, att även
Göteborg ägde en teknisk högskola. Kollegiets slutkläm
var ett tänkvärt citat: "Det är bra att lämna de olika
skolorna i grundligt vetande var och en åt sina egna
fria och oberoende myndigheter, på det att där
må finnas omväxling och tävlan och utveckling i
vetenskapen och förbättringar i praktiken".
Styrelsens yttrande, författat av den för vetenskapen
varmt nitälskande landshövdingen, sedermera
utrikesministern C. A. Ehrensvärd, uttalar sig i
övertygande ordalag emot kommitténs samtliga förslag
och ifrågasätter t. o. m. att staden och
barnhusdirektionen skulle komma att återfordra den tomt och de
donationsmedel, som villkorligt anvisats, om
verksamheten på föreslaget sätt inskränktes.
Förslaget vann intet gehör inför k. m:t och de
nya stadgarna av 1877 äro i det väsentliga
oförändrade. Fackindelningen är för första gången
fastslagen, likaså uppdelningen på en lägre och en högre
avdelning. Föreståndaren fick plats i styrelsen och
skyldigheten att bistå allmänheten med råd och
upplysningar borttogs. Skolan överflyttades från
civiltill ecklesiastikdepartementets hägn. Dessa stadgar
blevo gällande under ett fjärdedels sekel, utmärkt av
en lugn och stadig utveckling med inom
undervisningen så småningom genomförd större specialisering
inom fackavdelningarna.
Professor von Schoultz beklädde i nära trettio år
föreståndarskapet. I likhet med företrädaren livligt
intresserad av det offentliga livet, deltog han flitigt
däri, bl. a. som ledamot av riksdagens andra
kammare. Han var en framstående talare och med sin
högresta gestalt och öppna, frimodiga anlete en
imponerande personlighet. Sina elevers tillgivenhet och
Professor AUGUST WIJKANDER.
förtroende förvärvade han i ovanlig grad, och
betecknande för hans förmåga att förstå ungdomen är ett
uttalande, som vid hans död 1881 gjordes av talrika
norska elever och som slutade: "Vi ville altid mindes
ham, vor gamle trofaste Lærer, med den inderligste
Kjærlighed, den varmeste Tak och Erkjendtlighed
for hvad han var for os som Institutets Leder, som
Lærer og Ungdommens varmeste Ven". De porträtt,
institutet äger av Palmstedt och von Schoultz, äro
gåvor av tacksamma elever. På den senares grav
reste föreningen C. S. år 1884 en minnesvård.
Chalmerska slöjdskolan ändrade 1883 sitt namn
till Chalmers tekniska läroanstalt. Eleverna hade
föreslagit Chalmers teknologiska institut, vilket väl
bättre överensstämde med det gängse språkbruket.
Först med 1914 års omorganisation upptogs namnet
Chalmers tekniska institut.
Två anmärkningsvärda händelser,
skeppsbyggeri-undervisningens införlivande med institutet 1887
samt inrättandet av en materialprovningsanstalt
1888, återupplivade lokalbekymren, och man fick
återigen bygga på för att kunna taga emot den fjärde
fackskola som sålunda tillfördes institutet.
Skepps-byggeriskolan hade från 1843 verkat i Karlskrona
och år 1870 förlagts till Göteborg. Ända tills
skeppsbyggnadsämnet infördes vid Tekniska högskolan har
den lämnat den enda undervisning i skeppsbyggeri,
som förekommit i vårt land. När kapten A. O.
Tryg-ger — nuvarande utrikesministerns fader — 70-årig
drog sig tillbaka från sin befattning vid Chalmerska
institutet hade han bakom sig en viktig insats inom
vårt lands utbildning av skeppsbyggare, där han
tidigare varit så gott som den ende läraren.
Fristående undervisning i elektroteknik infördes
1896, tillämpad elektricitetslära hade förekommit
sedan 1880-talet.
Under 1800-talets sista decennier visade Chalmers
ett starkt uppsving. Elevantalet steg under åren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
