Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44 ½. 5 nov. 1929 - Några erfarenheter från driften av Göteborgs stads reningsanläggningar för avloppsvatten, av T. Ekman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
574
TEKNISK TIDSKRIFT
2 sov. 1929
Fig. 3.
ombyggnaden av brunn I skall därför försöksvis
utföras ett djupare och smalare sandfång med vid
utloppet snett uppstigande botten.
Rötkammaren.
Rötkainrarna hava vid alla brunnarna den vanliga
trattformade bottnen. Slamavtappning sker genom
ett nära vertikalt 8" gjutjärnsrör med inloppet ca 40
cm från brunnsbotten och utmynnande vid markytan.
1,5 m under vattenytan utgår ett grenrör med ventil
för slamavtappning med självtryck.
Rötkammarstor-leken har för brunn III, med anledning av den vid
dess konstruktion i brunn I och II uppmätta låga
medeltemperaturen i dessas rötkammare beräknats efter
ca 50 lit. per person.
Temperaturvariationerna i rötkammaren framgår
av fig. 3 där temperaturen avsatts i en stigande skala,
så beräknad att stegringen för varje gradtal motsvarar
stegringen av utrötningsintensiteten. För denna har
lagts till grund en av Imhoff i Gesundheitsing, år 1927
offentliggjord undersökning av temperaturens
inverkan å utrotningen, mätt efter gasutvecklingen vid
olika temperaturer. Av denna temperaturkurva kan
härigenom direkt erhållas den medeltemperatur som
skall läggas till grund för bestämmandet av erforder-
lig rötkammarvolym. För
brunn I erhålles en
medeltemperatur av något över
9°. Enligt Imhoff
erfordras vid denna temperatur
för att uppnå lämplig
ut-rötningsgrad ca 4,3
månaders utrötningstid mot 2
månader vid 15°
medeltemperatur och erfordras
därför t. e. vid 10°
medeltemperatur dubbelt så stor
rötkammarvolym per
person som vid 15°.
(Taschenbuch der Stadtenwässerung
1928). För härvarande
brunnar skulle erfordras
en rötkammarvolym av
^ X 30 = 64,5 lit. per
person vid 95 %
vattenhalt å nyfallet siam och
samma
torrsubstansavsättning per innevånare som i
Ruhrdistriktet.
Imhoff och även dr ing.
Prüss (se nedan) beräkna
slamutrötningens
fortskridande efter slammets
vattenhalt och angiva 80 %
vattenhalt för praktiskt
taget utruttnat siam och
75 % vattenhalt för fullt
utruttnat siam.
Emellertid har undersökning av
vattenhalten i slammet vid
härvarar.de brunnar enligt
nedanstående tabell visat
att vattenhalten å det
ny-fallna slammet i medeltal
är ca 90 % mot 95 % i de tyska och i det praktiskt
taget utruttnade slammet ca 75 % mot 80 % i de
tyska brunnarna.
Tabell utvisande vattenhalt och
torrsubstansinnehåll i siam från Göteborgs stads Emscherbrunnar.
Provet taget den Slammets Torrsubstansen innehåller
Brunn ålder [-vattenhalt-] {+vatten- halt+} organ, ämnen [-mineralämnen-] {+mineral- ämnen+}
Brunni 7/s -26 nyfallet 90,5% 5,7% 3,8%
9/ä -27 „ 94,i % 3,4% 2,2%
9/2-27 utruttnat 76,9% 7,4% 15,7%
u/4 -27 1 mån. gammalt 85,9% 5,2 % 8,9 %
Brunn II 7/s -26 nyfallet 81,9 % 9,4 % 8.7 %
9/2 -27 „ 86,6 % 8,5 % 4,9 %
9/2 -27 utruttnat 73,6 %- 9,4 % 17,0 %
Brunn III 7/9-26 nyfallet 89.9% 5,2% 4,9%
9/2 -27 „ 90,0 % 5,6 % 4,4 %
9/2 -27! utruttnat 72,9% 7,0% 20,1%
___u/4-27|1 mån, gammalt 86,4% 6,0 % 7,6 %
Enligt de nyaste undersökningarna på detta område
publicerade i en avhandling, "Fortschritte in der
Aus-faulung von Abwasserschlamm" av dr ing. Max Prüss,
chef för avloppsavdelningen vid
Emschergenossen-schaft skulle för utrotning till 80 % resp. 75 % vatten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
