Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44 ½. 5 nov. 1929 - Några erfarenheter från driften av Göteborgs stads reningsanläggningar för avloppsvatten, av T. Ekman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 nov. 1929
TE KNIS K TIDS KRIFT
575
halt erfordras en utrötningstid av 3 resp. 8 mån. vid
15 % medeltemperatur och efter en av Blunk
konstruerad kurva för temperaturens inverkan för 9°
medeltemperatur erfordras en "reducerad" utrötningstid av
3 8
—— = 5 resp. —— — 13,3 mån. med motsvarande
er-Il,6 0,6
forderligt rötkammarutrymme av 46 lit./pers. resp.
över 60 lit./pers. Kurvorna sträcka sig ej längre än
till 8 mån. utrötningstid, varför erforderligt
rötkammarutrymme för 13,3 mån. ej kan angivas. Den
"reducerade ntrötningstiden" av 5 mån. motsvarar en
verklig utrötningstid av 4 mån. Enligt Prüss skulle
för den minskade vattenhalten å nyfallet siam (dock
"efter graden av redan inträdd utrotning") utrötnings-
15
tiden endast minskas med —— = 25 dag. Erfaren-
0,6
heten från härvarande brunnar visa emellertid
tydligt att vattenhalten i slammet ej endast är beroende
på utrotningen, utan minskas även under den
tidsperiod då temperaturen är så låg, under 4° à 5°, att
slamutrötningen är ytterst ringa. Då dessutom den
lägre vattenhalten hos slammet här minskar
erforderligt rötkammarutrymme för nyfallet siam till hälften
och för utruttnat siam till 4/b av det för de tyska
brunnarna erforderliga under förutsättning av samma i
rötkammaren nedfallande torrsubstansmängd per
innevånare skulle man kunna räkna med ungefär samma
verkliga urötningstid för slammet från 90 % till 75 %
som från 95 % till 80 % vattenhalt eller vid 9°
medeltemperatur 4 mån. För att kunna magasinera
större delen av slammet under vintermånaderna torde
man dock här böra räkna med en verklig
utrötningstid av ca 6 mån. och ett enligt Prüss behövligt
slam-utrymme av 55 lit./pers., vilket dock med den
minskade vattenhalten kan reduceras till ca eller
maximalt 44 lit./pers., vilket vid härvarande brunnar visat
sig fullt tillräckligt, även under ogynnsamma
omständigheter.
Den mindre vattenhalten medför dock en olägenhet,
i det slammet ofta bakar ihop sig och är svårt att
avtappa. För att motverka denna hopbakning dels
tappas brunnarna på en mindre kvantitet siam minst
en gång per mån, dels ihälles 2 gånger i veckan
renvatten i spolrören (till spolkransarna i brunnsbotten)
dels har på sista tiden slammet vid behov
ompum-pats från avtappningsröret ned i sidofacket. Denna
omlagring av slammet bör enligt Imhoff och Prüss
även påskynda utrotningen (impfen). På våren och
försommaren, då temperaturen hastigt stiger i
rötkammaren och bakterieverksamheten eller
metanjäsningen med åtföljande stark gasutveckling hastigt
ökas, uppträder skumning i sidofacken. Hela
sammanhängande slamlager kunna då lyftas av gasen
upp mot avsättningsrummets bottenslits och störa
sedimenteringen. Medels en tunn vattenstråle
(vattenledningstryck) kan flytlagren sönderspolas och
delvis bringas att sjunka.
Genom upprepade undersökningar av
vätejonkoncentrationen (pH 7,4 — 8,0) har konstaterats att
reaktionen i bottenslammet i allmänhet varit lämplig,
dvs. svagt alkalisk. Skulle så ej vara fallet har
enligt amerikansk praxis tillsatts något släckt kalk.
Det har observerats att vid häftiga regn lager av sand
lagt sig tvärs över rötkammaren och hindrat den
nödvändiga blandningen av gammalt och färskt siam
(av Imhoff omnämnd "ympning"), varvid något sur
jäsning tidvis kunnat inträffa. Det torkade slammet
har visat sig lämpligt som gödningsämne för
lantbruk och trädgårdar, men bör användas i mindre
kvantiteter pr ytenhet och helst nedplöjas på hösten.
Till slut får framhållas att avsättningsrummens
form och reningseffekten bör ägnas större
uppmärksamhet än som hittills varit fallet både i Tyskland
och även här.1
T. Ekman.
i I denna uppsats använda grafiska kurvor samt
undersökning av reningseffekten hava utförts av biträdande
ingenjören F. Reyde å stadens byggnadskontor.
Reningsanläggningen vid Almedal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
