- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Allmänna avdelningen /
590

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 45. 9 nov. 1929 - Tidskriftsnyheter i bränsle- och kraftfrågor under tredje kvartalet 1929, av Frithiof Holmgren - Ekonomisk översikt, av Filip Oberger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

590

TEKNISK TIDSKRIFT

2 sov. 1929

dolas festskrift s. 322, Die Wärme h. 36 s. 713.)
Försöksdriften med det av A. E. G. levererade kolpulvereldade
försöksloket visar en besparing av 7 à 8 % vid större
lok och 10 % vid mindre. Kolpulverpriset är
utslagsgivande för ekonomien. Underhållskostnaderna bli större
vid kolpulverdrift. (Z. d. V. D. I. h. 27 s. 951.) I
Amerika försöker man sig på en kombination av diesel- och
ångmaskin på lok. En oljeeldad panna användes för
start och spetskraft. Matarvattnet kyler dieselmotorn
och dennas avloppsgaser värmer pannan vid full fart.
(E. T. Z. h. 33 s. 1209, Railway Age Bd 84 s. 635.)
Siemens-Schuckert-Werke har levererat en montagevagn för
elektrisk järnväg försedd med likriktare och
ackumulatorbatteri. Vågar man häri se ett första steg till
användningen av likriktare på lokomotiv varigenom de
konkurrerande lik- och växelströmssystemen för järnvägsdrift på
ett lyckligt sätt skulle kunna förenas?

Ett nytt trefassystem har lancerats genom användning

av /^-koppling som lättare än hittills medger en
över-•

gång till andra standardspänningar. (Electrician h. 2678
s. 351.) För skydd av större generatorer har man
till-lämpat idéen för Buchholzreläet genom att begagna
ändringen i kylluftens värmeledningsförmåga vid stark
upphettning av någon del såsom indikator. Vid för stark
upphettning av en lindning uppstår nämligen en
torrdestillation i form av väte, fasta och flytande kolväten
samt CO, som märkbart nedsätta kylluftens
värmeledningsförmåga, och genom en enkel "differentialmätning"
härav sker signalimpulsen. (E. T. Z. h. 2(8 s. 1016.)

Oljeströmbrytarne börja även ta sig nya former.
Liksom vid generatorerna börjar man ersätta de gjutna
delarna med svetsade, vilket även förbättrar tätheten för
olja och vatten. Rostfritt järn eller annat material för
tappar etc. gör manövreringen lättare. Micarta är ett
nytt material för kontaktstänger med en draghållfasthet
av ca. 1 500 kg/kvcm. och elasticitetsmodul av 440 000
kg/kvcm. För kontakterna användes även
duraluminium. (Power II h. 12 s. 444.)

Då oljeexplosioner alltid ligga inom möjligheternas
gränser vid avkoppling av stora effekter med
oljeströmbrytare så har man ånyo tagit upp luftströmbrytare för
växelström. A. E. G. tillverkar dylika försedda med
ut-blåsning av ljusbågen med pressluft för effekter upp till
500 000 kVA. (E. T. Z. h. 30 s. 1073.)

En långsamt verkande säkerhetsapparat kallad Tardo
har i Tyskland släppts i marknaden. Den kännetecknas
av flera parallellkopplade lödstycken av en metall med
låg smältpunkt (ca 75 gr C) och har mycket litet
motstånd. (E. T. Z. h. 38 s. 1357.) I England och Amerika
användes oljefyllda kablar för mycket höga spänningar
(132 000 Voit). I London utläggas dylika för närvarande
till en längd av ca. 85 km (The Electrical Review h. 2687
s. 90-5). Frithiof Holmgren.

EKONOMISK ÖVERSIKT.

Stockholm 2.11.29.

Den länge bebådade kraschen på den amerikanska
fondmarknaden kom under den gångna månadens sista
dagar med en styrka, som vida överträffade den
fredskrisen visade. De tvenne "svarta dagarna" den sista
torsdagen och tisdagen i månaden resulterade i kursfall,
som för många papper överstego femtio procent.
Genomsnittligt torde nedgången sedan toppnoteringarna under
de första dagarna av september ha uppgått till cirka 40
procent. Det är väl att märka, att kursfallet såsom
alltid vid en mer eller mindre panikartad realisation
drabbade överlag och alltså icke heller de ledande papperen
undgingo att till fullo få vidkännas detsamma. Medan
t. e. General Electric i början av september noterades
403, så föllo de på förutnämnda "svarta" torsdag till

305% och på tisdagen till 219 medan motsvarande
noteringar för General Motors voro 74%, 5®% och 40 samt för
United Steel 261, 204 och 173. Varje möjlighet att
genom stödköp från banker och finanskonsortiers sida
stoppa en lavin av detta slag, där det rör sig om en
omsättning under den svåraste dagen, tisdagen, på 16
mill. aktier och kursförluster på flera tiotal milliarder
dollar är givetvis utesluten. Spekulationen hade under den
ständiga kursstegringen spritt sig till de minsta
kapitalister, som saknade varje kännedom om
börsförhållandena, och hade cn i bästa fall mycket ytlig kunskap om
de företag, i vars aktier de placerat sina pengar. Dessa
småkapitalister utgöra givetvis en den allra största fara
vid ett bakslag, då de på grund av sin brist på
kunskaper lätt gripas av panikstämning vid större kursfall.
Förutsättningarna för paniken på New Yorkbörsen torde
därför aldrig tidigare ha varit större, än när omslaget
nu kom. De rent tekniska resurserna förslogo icke heller,
och det vill synas som om detta förhållande kunnat av
börsledningen utnyttjas för att gjuta olja på vågorna.
Börsen var den sista i månaden icke öppen mer än ett par
timmar och på den följande fredagen och lördagen helt
stängd. Mellantiden begagnades för att genom press och
radio söka i någon mån lugna den stora skaran av
innehavare av börsnoterade aktier. I den avsikten
framträdde de förnämsta bank- och finansmännen i U. S. A.
Samtidigt utnyttjades givet de tekniska möjligheter, som
stodo till buds, för att påverka tendensen, i det man
höjde belåningskurserna — deras relativa höjd i
förhållanden till dagsnoteringen; en åtgärd som ju i och för
sig fullt motiveras av kursfallet — och redan vid
börsdagens början angav en låg dagsränta, varjämte diskontot
snart sänktes 1 procent till 5. En betydande
återhämtning kunde registreras redan på onsdagen, då General
Electric, General Motors och United Steel noterades
resp. 247, 49% och 184%. Den tid till besinning, som
börsens tillfälliga stängande gav, återspeglades i den
lugnare stämningen under de följande dagarna.

Det torde dock knappast råda något tvivel om att de
"svarta" dagarna komma att få mycket omfattande
verkningar för fondmarknadens fortsatta utveckling liksom
även för den allmänna konjunkturutvecklingen i U. S. A.
och därmed måhända även i den övriga delen av
världen. Ett typiskt tecken för situationen är den
prissänkning, som Ford genomför med anledning av omslaget pä
fondmarknaden i U. S. A. Det blir givetvis i första hand
lyxindustrierna eller rättare sagt de industrier, vilka
tillverka sådana nyttigheter, som allmänheten lättast kan
undvara, som i första hand få känning av de stora
förluster, som kursfallet innebär för de många aktieägarna.
Av de större industrierna torde utan tvivel
automobilindustrien få de starkaste påfrestningarna. Denna
industri är i sin tur största kunden hos stålindustrien och
denna kommer därför att se sin utnyttjade
produktionskapacitet åter sjunka. Det torde vara den allra största
fara för att det amerikanska näringslivet i dess helhet
får vidkännas om icke en utpräglad lågkonjunktur så
likväl en avsevärt reducerad livaktighet och minskad
produktionsintensitet. Å andra sidan är
produktionsvolymen så stor att en nedgång av icke alltför stora
dimensioner endast betyder en återgång till mera normala
proportioner och icke behöver sträcka sina verkningar
utanför landets gränser. Redan före krisen hade i själva
verket en viss avmattning gjort sig gällande inom
järn-och stålindustrien samt automobil- och denna
närliggande industrier. Den sänkning av diskontot, som skett
i New York, torde säkerligen endast i ringa grad förmå
påverka börsen och reducera krisens verkningar för
näringslivet i allmänhet. Den amerikanska börskrisens
verkningar sträcka sig givet långt utanför U. S. A.
Börskriserna ha alltid uppfattats såsom indikatorer för
stundande svåra tider, och, då den amerikanska
konjunkturen är av en så väsentlig betydelse för världen i dess

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:24:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929a/0602.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free