Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 47. 23 nov. 1929 - Sveriges elektrokemiska industri och dess kraftförsörjning, av Jakob Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1(5 Nov. 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
607
produktionen framställes på sådant sätt, medföra
möjlighet för en betydande zinkindustri i Sverige,
baserad på våra egna, rikligt förekommande malmer.
Den elektrotermiska zinkframställningsmetod, som på
de Lavals initiativ utarbetats i Trollhättan, torde nu
även hava bragts till sådan fulländning att
densamma vid tillräckligt lågt kraftpris kan bliva
konkurrenskraftig. Den elektrolytiska utvinningen av
koppar torde även kunna bliva av intresse för oss.
En elektrokemisk produkt av mycket stor betydelse
är kalciumkarbid. Ur kalciumkarbid kan framställas
acetylen, vars vidsträckta användning på skilda
områden är välbekant. Men kalciumkarbid kan även
förädlas till kalkkväve, som utgör ett av våra
viktigaste gödningsämnen. Kalciumkarbidtillverkningen
blir på detta sätt en nyckelindustri på många
områden. För belysningstekniken, för
verkstadsindustriens svetsningsförfaranden, för jordbruket och vår
möjlighet till självförsörjning samt för vårt försvar
är denna elektrokemiska produkt oumbärlig. I
Sverige bedrives f. n. tillverkning av kalciumkarbid
vid Trollhättan, vid Alby och vid Ljungaverk. På
sistnämnda ställen förädlas karbiden även till kalkkväve.
I detta sammanhang må påpekas att genom
elektrolys kan på enkelt sätt produceras vätgas, som, t. e.
medelst Haber-processen, kan förenas med kväve
till ammoniak, varav kan framställas
ammoniumsulfat — ett högvärdigt kvävegödningsämne — eller
nitrat samt även salpetersyra, som bl. a. användes
för tillverkning av sprängämnen och ammunition.
Denna tillverkningsprocedur besitter den fördelen att
kol därvid ej förbrukas och att alltså import av
råmaterial ej behöver ifrågakomma. Vätgas finner
dessutom en betydande användning för hydrering
(härdning) av fetter, varigenom flytande oljor
överföras till fasta fetter. Överskottskraft torde under
vissa betingelser kunna användas för elektrolytisk
framställning av vätgas, varigenom den elektriska
energien magasineras som kemisk energi, bunden i
vätgasen. Denna gas skulle sedan kunna användas
exempelvis i gasmotorer.
Den elektrolytiska framställningen av klor och
alkali har nått en högst betydande utveckling över hela
världen och bedrives även hos oss i avsevärd
omfattning. Alkalierna användas huvudsakligen för
tillverkning av tvål och såpa och kloren, inom vårt
land, huvudsakligen såsom blekningsmedel, särskilt
för cellulosa. Denna industri är därför för Sverige
av största betydelse och besitter hos oss stora
utvecklingsmöjligheter. I den mån en väsentlig del av
produkterna finna användning inom
cellulosaindustrien torde ifrågavarande fabrikation lämpligen
kunna bedrivas inom cellulosadistrikten i nedre
Norrland samt vid Vänern, där redan en fabrik
finnes vid Skoghallverken. Klor är även för
försvarsändamål av stor vikt.
En annan för landet betydelsefull elektrokemisk
industri är framställningen av klorat, som utgör en
för tändstickstillverkningen nödvändig produkt. Den
svenska tändsticksindustrien fyller sitt behov av
klorat från egna fabriker, som i vissa fall disponera
egna krafttillgångar, samt bedriver även en
betydande export av klorat. En för framställning av
vissa sprängämnen viktig elektrokemisk industri är
den närbesläktade tillverkningen av perklorat, vilken
även utföres i Trollhättan.
Produktionen av fosfor för tändsticksindustriens
behov sker nu uteslutande på elektrotermisk väg.
Vidare må nämnas tillverkning av grafitelektroder
samt carborundum och alundum, som även äger rum
i Trollhättan. Grafitelektroder är ett oumbärligt
hjälpmedel inom elektrotermiska och elektrolytiska
industrier, liksom carborundum och alundum äro av
betydelse för verkstadsindustrien såsom slipmedel.
I tabell 2 gives med ledning av den officiella
statistiken en sammanställning, utvisande produktionen
i 1 000-tal ton inom Sverige av vissa elektrokemiska
produkter under åren 1921—1927 samt förbrukningen
av elektrisk energi för elektrokemiska och andra
elektrotermiska ändamål än tackjärn- och
stålframställning (i millioner kWh).
Tabell 2.
Ar Produktion i 1 000-tal ton bjD l| & ’C 2 § v S
Karbid [-Kalkkväve-] {+Kalk- kväve+} Klorat och
perklorat Kaust, kali Kaust, natron [-Klorkalk Ferrolegeringar Han-dels-och-] {+Klor- kalk Ferro- lege- ringar Han- dels- och+} linzink
1921 16,54 12,21 2,22 0,03 0,63 1,30 5,66 3,55 183
1922 28,79 20,30 2,78 0,21 1,43 3,99 10,16 1,59 349
1923 41,88 31,30 3,25 0,38 1,33 3.40 18,00 1.29 403
1924 36,95 27,98 2,48 0.94 1,70 4,81 19,35 3,52 420
1925 43,40 34,37 4,18 1.29 2,12 6,82 26,55 4,75 477
1926 43,27 37,31 6,98 1,04 3,30 9,40 32,51 4,80 554
1927 32,17 24,47 8,35 1,60 3,39 10,30 36,75 4,68 583
Under år 1928 uppgick motsvarande förbrukning av
elektrisk energi enligt preliminära beräkningar till 633
mill. kWh.
Produktionsvärdet i 1 000-tal kronor enligt för
varje år gällande medelpriser framgår av tabell 3.
Tabell 3.
I det föregående har en översikt lämnats av de mest
betydelsefulla elektrokemiska industrier, som nu
drivas i industriell skala och som för oss äro av
särskilt intresse. Det torde ej råda tvivel därom att
elektrokemiens tillämpning skall komma att i
framtiden ytterligare skapa nya industrier eller giva
upphov till framsteg inom äldre industrigrenar. Det må
erinras om att under senaste år har det lyckats en
svensk, Ture Haglund, att utarbeta en
elektrokemisk metod för framställning av ren
aluminiumoxid, vilken för aluminiumindustrien innebär ett
högst betydelsefullt framsteg. Det må såsom
exempel även framhållas att tack vare elektrokemiska
metoder finnes utsikt, att våra lågvärdiga fosforhaltiga
råmaterial, som förekomma särskilt i Norrbotten,
skola kunna förädlas till ett högvärdigt
fosforgödnings-ämne, en industri, som skulle vara av utomordentlig
vikt för vårt jordbruk och för vår självförsörjning.
Den elektrokemiska industriens betydelse för vårt
land har rönt erkännande av statsmakterna genom
inrättandet vid tekniska högskolan av en professur,
Ar [-Totalvärde Karbid Kalkkväve-] {+Total- värde Kar- bid Kalk- kväve+} Klorat och
perklorat Kaust, kali Kaust, natron [-Klorkalk Ferrolegeringar Han-dels-och-] {+Klor- kalk Ferro- lege- ringar Han- dels- och+} finzink
1921 13 671 4 521 3152 • 1700 35 223 309 2 035 1696
1922 16 799:5 315 3 808 1576 252 250 678 4148 772
1923 20 74317 267 5 120 1546 292 492 573 4 738 715
1924 19 934 6 233 3 922 1173 583 535 679 4 930 1879
1925 29 316 8 577 4 840 2 051 835 723 913 8 365 3 012
1926 29 3767 048 5117 3 399 591 1002 1002 8 332 2 885
1927 29 569 5 139 3 250 4 001 974 928 991 12 029 2 257
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
