Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 47. 23 nov. 1929 - Sveriges elektrokemiska industri och dess kraftförsörjning, av Jakob Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318 TEKNISK TIDSKRIFT
14 dec. 1920
stålindustri samt dels inom övriga metallurgiska
industrier samt annan kemisk industri.
Beträffande järn- och stålindustrien må först
framhållas tillverkningen av träkolstackjärn på
elektro-termisk väg, som hos oss redan har nått en avsevärd
omfattning och betydelse. Fördelen med denna
framställningsmetod ligger bl. a. däri, att kolåtgången i
en elektrisk masugn utgör per ton tackjärn endast
c:a 40 % av åtgången i de vanliga masugnarna,
emedan i de senare största delen av kolet förbrännes
för upphettningen. I elektriska hyttor kan man
därför med en och samma kolkvantitet producera c:a
21/2 gånger så mycket tackjärn som enligt den äldre
metoden. Sannolikheten för en väsentlig ökning av
Sveriges träkolsproduktion torde vara tvivelaktig.
Förutsätter man emellertid att samma kvantitet
träkol, som förbrukades före kriget, skulle komma till
användning i elektriska hyttor, så skulle därigenom
vår produktion av träkolstackjärn kunna stegras till
1 400 000 ton årligen, erfordrande ett effektbelopp av
c:a 350 000 kW. Krafttillgångarna i mellersta Sverige
synas emellertid endast medgiva att en del av
tackjärnsproduktionen därstädes kan komma att ske i
elektriska hyttor. För vår järnindustri förbliver det
dock ett eftersträvansvärt mål att i möjligaste mån
öka den elektrotermiska produktionen av tackjärn.
Huruvida härvid en sådan produktion kan med
ekonomisk framgång förläggas till övre Norrland med
dess rika kraftresurser torde enligt föreliggande
utredningar vara ovisst. Därest nu pågående försök
att i elektrisk ugn direkt framställa mjukt järn och
stål ur malm skulle vinna slutgiltig framgång ur
ekonomisk och teknisk synpunkt, skulle den
elektriska järnreduktionsprocessen ytterligare vinna i
betydelse för vårt land.
Framställning av stål i elektriska ugnar har, som
bekant, vunnit vidsträckt tillämpning inom hela
världens stålindustri såsom ersättning för martin- och
degelstålprocesserna, när det gäller produktion av
högvärdigt stål. I stor utsträckning kommer härvid
i utlandet till användning elektrisk energi, alstrad
genom ångkraft. Elektrostål, framställt ur relativt
lågvärdigt råmaterial, har blivit en allvarlig
konkurrent till svenskt kvalitetsstål, och det svenska
träkolstackjärnets betydelse som råmaterial för
utlandets produktion av kvalitetsstål har samtidigt
sjunkit. Vår exportstatistik bär härom ett
nedslående vittnesbörd. Under dessa förhållanden blir det
ett livsvillkor för den svenska stålindustrien att
alltmer övergå till framställning av elektrostål. Det
synes finnas en berättigad förhoppning att vårt
svenska träkolstackjärn skall i elektrisk stålugn
kunna lämna en produkt, som i vissa avseenden är
likvärdig med de dyrbara legerade stålsorterna. Det
må framhållas att förädlingen av tackjärn till stål i
elektrisk ugn besitter ur kraftsynpunkt den
betydelsefulla fördelen framför elektrotermisk framställning av
tackjärn att kraftförbrukningen per ton stål vid kall
insats endast utgör en tredjedel till en fjärdedel av
kraftförbrukningen för tackjärn. Vid beskickning av
stålugnarna med smält metall blir denna fördel ännu
mera framträdande.
Angående järn bör även framhållas att
elektrolytisk framställning av rent järn i form av plåt och
rör nått en betydande utveckling i andra länder och
borde hava goda förutsättningar även hos oss.
I nedanstående tabell 1 lämnas med ledning av den
officiella statistiken en sammanställning av Sveriges
produktion i 1 000-tal ton av tackjärn och stål under
åren 1921—1928, angivande såväl totalkvantiteten
som även produktionen av elektrotackjärn och
elektrostål samt härvid förbrukad elektrisk energi (millioner
kWh). Såsom framgår av tabellen uppgick år 1928
produktionen i elektriska ugnar av tackjärn till nära
en femtedel och av stålgöt till 15 % av totala
produktionen.
Tabell 1.
År Total produktion Produktion i elektriska ugnar
Tackjärn 1 000 ton Stål (göt) 1 000 ton Tackjärn Stål (göt)
1 000 ton mill. kWh 1 000 ton mill. kWh’
1921 314,1 211,6 64,0 157 13,4 11
1922 264.3 311.0 39,7 100 16.4 13
1923 282,6 270,7 56,3 136 16,9 37,6 14
1924 51.1,3 500,9 95,1 237 30
1925 432,0 475,1 87,2 222 42,6 34
1926 462.2 495,2 86,6 216 47,3 35
1927 417.8 499,4 77,0 194 51,9 51
1928 396,1 576,2 74,8 189 85,9 69
Framtidsutsikterna för Sveriges stål- och
järnindustri äro otvivelaktigt i hög grad beroende på att
elektrisk kraft kommer att stå till dess förfogande i
tillräcklig mängd och till ett pris, som denna industri
kan bära. Vår stål- och järnindustris kraftförsörjning
innebär med hänsyn till stålverkens belägenhet och
driftsförhållanden vissa problem med avseende på
kraftens överföring och utnyttjande samt med
avseende på fraktförhållanden, som i många fall ställer
denna kraftdistribution i en särskild ställning vid
jämförelse med .innan elektrokemisk industri. Då
dessutom järn- och stålindustriens stora intressen med
avseende på kraftförsörjning bevakas genom
särskilda organisationer, kommer jag i det följande att
huvudsakligen ingå på frågor, som beröra
kraftförsörjningen för den elektrokemiska industri, som ej
har avseende på framställningen av järn och stål.
Beträffande andra metaller än järn gäller att de
flesta sådana metaller, som överhuvudtaget
framställas i industriell skala, också äro föremål för
elektrokemisk framställning. I vissa fall framställas
dessa metaller uteslutande på elektrokemisk väg,
såsom fallet är med aluminium, magnesium, natrium och
cermetall samt de för stålindustrien så betydelsefulla,
ferrolegeringarna, innehållande t. e. kisel, manganr
krom, molybden, volfram, uran, titan eller vanadin.
Av dessa industrier är det f. n. endast tillverkning
av ferrolegeringar, som bedrives i Sverige, visserligen
i avsevärd omfattning och med betydande
produktionsvärden. Det är i synnerhet beklagligt att
tillverkning av aluminium icke äger rum. I alla större
industriländer och även i Norge blomstrar
aluminium-industrien. och aluminiumindustrien utgör en av
grundvalarna för modern teknik, såsom
automobilindustrien och flygtekniken. Med avseende på zink
synes den nya elektrolytiska metod, som sedan
mitten av förra årtiondet snabbt vunnit insteg i andra
länder, så att redan mer än en sjättedel av världs-
i Siffrorna för åren 1921—1925 äro beräknade efter en
energiförbrukning: av 800 kWh per ton stål; uppgifterna för
de tre senaste åren äro hämtade ur den officiella statistiken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
