Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 47. 23 nov. 1929 - Tekniska föreningar - Norrköpings polytekniska förening, av Br. - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
616
TEKNISK TIDSKRIFT
16 nov. 1929
starkt kryddsmakande, och Konsumcacao, svagt
krydd-smakande, därvid blott form, lukt, smak, struktur och
bönornas färg äro utslagsgivande.
Kakaobönorna utgöra de omedelbart vid kakaoträdets
stam och grenar sittande kakaofrukternas frön och ligga
tätt vid varandra i längdrader inbäddade i fruktens
fruktmos. Kakaofrukterna äro ca. 25 cm långa och 10
cm i genomskärning. Kakaobönorna äro
genomsnitt-ligen 21—25 mm långa, 11—15 mm breda och 5—10 mm
tjocka. De skördas tvenne gånger årligen i en
huvudskörd och en mellanskörd.
Frukterna bortskäras efter mognandet från trädet,
öppnas med särskilt konstruerade träknivar, och
kärnorna skiljas från fruktköttet. Därefter underkastas
kärnorna en eftermogningsprocedur, som består däri, att de
undergå jäsning (fermentering), därvid det vid bönorna
kvarsittande fruktköttet tjänstgör som jäsningsmedel.
Efter slutad jäsningsprocedur ha de ursprungligen
vitgula kärnorna antagit en brun färg. Fermenteringen
förstör större delen av frönas bitterämnen och utvecklar
aromen, som sedan under rostningsproceduren vid
chokladfabriken ytterligare utvecklas. Kakaobönorna
befrias därefter helt från vidsittande fruktkött och torkas,
antingen på naturligt sätt i solen eller på konstgjort
sätt i ugn eller torkanläggning.
Världsskörden av kakaobönor var under 1928 509 490
ton.
Världsförbrukningen därav uppskattas under 1928 till
472 395 ton, varav förbrukades i
Europa ............... 283 543 ton
Amerika .............. 181 582 ton
övriga världen........ 7 270 ton
På Sveriges del kommo 3 526 ton = 0,8 %
Danmarks ........ 2 828 ton = 0,6 %
Norges ........... 2 182 ton = 0,4 %
Främst står U. S. A. med 34% %, och därefter
kommer Tyskland med 16,2 %.
Kakaobönerna innehålla av purinbasen, Theobromin
ca. 1% %, även något Coffein finnes däri. Andra vik-
tiga beståndsdelar äro:
Kakaosmör (Olium cacao)...... ca. 44 à 46 %
Stärkelse ........................... ca. 6 %
Äggviteämnen ...................... ca. 15 %
Socker, stärkelse, gummi............ ca. 20 %
Fibrer .............................. ca. 4 %
Asksubstans ........................ ca. 3 %
Andra substanser, däribland färgämnet
"kakaorot", som är bärare av
aromen, tillsamman .................. ca. 2 %
Vatten ............................. ca. 5 %
När de jästa och torkade kakaohönorna komma till
en modern fabrik rensas de från främmande föremål,
såsom stenar, skal, damm, varmed de oftast äro
uppblandade. Bönorna gå sedan för röstning. Denna
procedur har två ändamål, dels att lossa skalen från
bönornas inre del "kärnan", som användes för kakao- och
chokladfabrikationen, genom att avlägsna fuktigheten
ur bönorna, dels ock att utveckla kakaobönans smak
och arom. Rostningen sker oftast i roterande
cylindrar, som upphettas på olika sätt, därvid dock en jämn
temperatur måste hållas, så att ej den ena bönan
förbrännes och den andra förbliver rå. Även
Sirocco-systemet användes, där rostningen sker genom
påverkan av en het vindström.
Efter rostningen avkyles bönorna hastigt, innan de
gå vidare till nästa fabrikationsprocess, som är skalens
skiljande från kärnorna. Detta sker medelst bräckning
och siktning. De rostade bönorna passera genom tre
valsar, som äro så inställda, att de endast sönderbryta
skalen. Kärna och skal passera sedan över en rad
plansiktar med alltjämt större maskor, som äro
utsatta för ett så starkt sugande luftdrag, att skalen
sugas bort från kärnorna. Kärnorna måste nu, om de
skola förarbetas till kakaopulver malas till kakaomassa.
Detta sker vanligen i s. k. trillingkvarnar, där fasta
kvarnstenar äro anordnade i tre höjdlägen, varöver en
sten vrider sig. Kärnorna föras genom ett tillopp till
första stenen, där de sönderkrossas till en halvflytande
massa. Denna pressas under arbetets gång ut genom
kanaler vid stenarnas yttersida, pressas sedan över
andra malstenen osv.
Det nästa steget efter målningen är avlägsnandet av
en del av kakaosmöret i hydrauliska pressen.
Presskakorna krossas sedan i specialkvarn, passera
magneter, pulvriseras, genomgå kylkammaren, luft- och
plansiktas under viss temperatur, varefter de äro
färdiga att som kakaopulver utsläppas i marknaden.
Vid chokladfabrikationen behandlas kakaokärnorna av
"melangeuren", en maskin försedd med granitbotten,
med roterande skål och fast lagrade granitlöpare, som
oberoende av varandra äro höj- och sänkbara. Här
tillblandas socker, torrmjölk, vanilj och andra aromatiska
ämnen för beredning av sockrad choklad, mjölkchoklad,
vaniljchoklad o. d. Arbetet pågår här tills en
tjockflytande grötliknande massa erhålles.
Massan slipas därefter i valsmaskinerna, som bestå
av fem vattenkylda stålvalsar, placerade över varandra,
med undre valsen framskjutande framför de andra. Här
arbetas massan tills erforderlig finhet ernås. För att
erhålla mera tunnflytande choklad tillsättes kakaosmör.
Som material för valsarna användes granit och porslin.
Dessertchokladen, varmed avses den finaste
smält-chokladen får genomgå ytterligare tidsödande arbete i
"conchemaskiner", varav olika typer finnas. Den mest
använda conchen utgöres av en anordning av 4
behållare, vari chokladen arbetas, "rullas och knådas med
granitvals", som rör sig fram och tillbaka, i 90 timmar
under värme. Under detta arbete får chokladen sin så
mycket omtyckta smältande karaktär. Den får högre
glans och arbetsmetoden sparar kakaosmör.
Ordföranden framförde föreningens tack för det
intressanta föredraget, varefter sammanträdet avslutades
och de närvarande samlades till supé med nachspiel.
Br.
SAMMANTRÄDEN
Svenska teknologföreningen.
Avdelningen för Elektroteknik håller ordinarie
sammanträde inom serien radio- och svagströmsteknik, k
föreningens lokal, Brunkebergstorg 20, fredagen den 6
december 1929 kl. 20 precis. Ärenden: 1. Protokoll justering.
— 2. Inkomna skrivelser. — 3. "Om bild tele g räf e ring över
ledningar’’, föredrag av byrådirektör G. Holmström.
— Supé och samkväm.
Östergötlands tekniska förening i Linköping
sammanträder å Frimurarehotellet i Linköping lördagen den 23 nov.
1929 kl. 19,30. Ärenden: 1. Protokoll från föregående
sammanträde. — 2. Meddelande om inval av nya
medlemmar. -— 3. Föredrag med skioptikonbilder av fil. dr G u s t.
Forsström, Lund, över ämnet: Bildöverföring med och
utan träd. — 4. Supé med samkväm, varvid förekommer
uppläsning på östgötamål av herr I. Wallerstedt.
Intresserade inbjudas åhöra föredraget.
Norrköpings polytekniska förening sammanträder
fredagen den 29 november 1929 kl. 19,30 å Standard hötel.
Ärenden: 1. Protokolljustering. — 2. Civilingenjör B o
Ekelund håller föredrag: "Teknisk redogörelse för ut~
förandet av kajbyggnad vid Hospitalsholmen, Norrköping
1929" och "Redogörelse för konstruktion och utförande av
landsvägsbron över Hjälmare sund 1929". Film och
skioptikonbilder. — 3. Ev. inkomna ärenden. — Supé med
nachspiel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
