Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 30 nov. 1929 - Sveriges elektrokemiska industri och dess kraftförsörjning (forts.), av Jakob Forssell - Markedsbrev fra U. S. A., av E. C. Melby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1(5 Nov. 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
623
kWh, stå till förfogande från Trollhätte kraftverk för
elektrokemisk industri.
Under år 1928 har kraftförbrukningen vid
Stallbacka och Vargön uppgått till 477 mill. kWh, varav
22 mill. kWh förbrukats i elektriska ångpannor
och 455 mill. kWh för elektrokemisk industri samt
till någon del för framställning av pappersmassa
och papper vid Vargön. Dessutom torde från
Trollhättan ha levererats c:a 12 mill. kWh till annan
elektrokemisk industri, så att totala energileveransen
från Trollhättan för elektrokemisk industri uppgått till
c:a 440 mill. kWh. Av dessa kraftbelopp skulle i en
framtid kvarstå för elektrokemisk industri enligt
programmet för Vänerns reglering ett totalt energibelopp,
som är mindre än 203 mill. kWh, ty sistnämnda belopp
skulle delas med träsliperier!
Förverkligandet av nu föreliggande program för
Vänerns reglering skulle alltså innebära en gradvis
reduktion av den nuvarande elektrokemiska industrien
till långt mindre än hälften av den omfattning, som
denna industri nu har nått. En industri, som på detta
sätt skulle ställas på avskrivning, måste komma att
föra ett tynande liv. En tillbakagång av detta slag
ined alltjämt minskande leveransförmåga betyder
förlust av förtroende och förlust av kunder och
industriens förtvinande kanske snabbare än som var avsett.
Sammanfattning.
Genom den redogörelse, som här lämnats, har det
blivit påvisat, att planerna på att förflytta vår
elektrokemiska industri till våra nordligare kraftprovinser
icke ha utsikter att kunna förverkligas annat än i
mycket begränsad omfattning. Berövas vår
elektrokemiska industri möjlighet att erhålla kraft i våra
sydligare kraftprovinser, kommer därför denna industri att
till väsentlig del drivas bort från Sverige. Men de
undersökningar, vilkas resultat här blivit framlagda,
synas ådagalägga att trots de skenbart låga kraftpris,
som den elektrokemiska industrien vid Trollhättan
betalar och är i stånd att betala, så är dock Trollhätte
kraftverks verkliga vinst på försäljningen av denna
kraft lika stor som motsvarande vinst för annan
kraft-distribution och giver en fullt tillfredsställande
räntabilitet, Under sådana förhållanden skulle det ur
kraftverkets vinstsynpunkt icke förefinnas skäl att gynna
annan kraftdistribution på den elektrokemiska
industriens bekostnad. Denna industri bör kunna få leva
kvar vid Trollhättan i stället för att drivas bort ur
vårt land. Om brist hotar uppstå i södra Sveriges
allmänna kraftförsörjning så synes denna brist böra
fyllas genom kraftöverföring norrifrån i erforderligt
samarbete med ångkraftverk.
MARKEDSBREV FRA U. S. A.
Av ingeniör E. C. Melby.
Detroit, Mich., november 9. 1929.
Dette markedsbrev skrives ifra
automobilindustri-ens hovedstad, Detroit, og vil derför ogsaa væsentlig
befatte sig med automobilindustrien.
Detroit var for 20 aar siden en by paa vel 300 000
indbyggere. Henry Ford var saavidt kommet igång
med produktionen av sin model "T"-bil og W. C.
Du-rant hadde bare begyndt at drömme om sin General
Motors kombination. Dodge Brothers var fabrikanter
av reservedeler og lignende men hadde vist ingen
tanker om at lave en Dodge bil. Chrysler hadde endnu
ikke begyndt at befatte sig med automobiler; han var
en lokomotivverkstedsformann. Den samlede
produktion av alle passager- og vare-biler belöp sig. i
1908, til 65 000 som hadde en total engrosværdi av
$ 137 800 000: 00. Ved utgången av 1928 hadde Detroit
en befolkning paa ca. 1 600 000, og landets samlede
produktion belöp sig i fjoraaret til 4 601 130
passager-og vare-biler til en total værdi (engros) av
$ 3 162 798 000:00. For 1929 vil produktionen
over-stige 5 000 000 biler til en samlet værdi paa nær
‡ 4 000 000 000:00.
Omkring 90 % av denne produktion findes inden
ei hundrede mils avstand ifra Detroit. Inden Detroits
egne grænser finder vi over 25 General Motors
fabri-Ker, alle Fords fabriker, Chryslers, Hudson Essex’,
Packard’s, Hupmobile’s, Graham Paige’s og Reo’s
fabriker. I Pontiac, Mich., 25 mil ifra Detroit finder
vi fire General Motors fabriker og en Willys
Over-jand fabrik. I Flint, Mich., ca. 65 mil ifra Detroit,
finder vi tre General Motors og en Durant fabrik. I
Lansing, Mich., ca. 8 mil ifra Detroit, finder vi igjen
et par General Motors fabriker, og i Toledo, Ohio,
omkring 65 mil ifra Detroit, findes de store Willys
Overland fabriker. Tar vi ind en distance paa 400 mil
ifra Detroit saa indbefatter vi ogsaa Studebaker,
Nash, Marmon og Auburn foruten flere fabrikanter
av varebiler. Naar vi tar i befraktning at distancen
ifra landets östkyst til vestkyst er omkring 3 300 mil
saa vil det være let forstaaelig at Detroit er
centrumet for al denne aktivitet, som paa 20 aar har
bygget op landets vigtigste fabrikationsindustri.
Der er nu over 400 000 mænd ansat direkte i
automobilfabrikene; men dette er bare en brökdel av
de arbeidere som finder sit levebröd inden
automobilindustrien. I gummifabrikene og hos reservedele
fabrikantene finder vi 296 000 mænd pius ca, 160 000
forhandlere og salgsmænd. Der er ogsaa i U. S. ca.
365 000 automobilforhandlere og salgsmænd, over
428 000 garage og reparationsmænd og omkring
2 135 000 chaufförer av alle slag.
Automobilindustrien beskjæftiger derför direkte over 3 800 000
mænd. Men for at lave biler trænges forskj eilige
materialer, som staal, glass, lær, trælast, kobber
textiler, maling osv. og antallet av arbeidere beskjæftiget
i disse industrier med at forsyne automobilindustrien
hvad den trænger beregnes til yderligere ca.
275 000 mænd. Tar vi ogsaa i betragtning folk ansat
i veibygning og i olie- og gasolineindustrien,
til-samman nær 300 000, saa finder vi at
automobilindustrien, direkte og indirekte, skaffer beskjæftigelse
for ialt omkring 4 500 000 mennesker. Utenom
landbruket er det ingen anden industri som skaffer
ar-beide og levebröd for saa månge liv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
