Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 50. 14 dec. 1929 - Huvuddragen av Leningrads kraftförsörjning (forts.), av N. Popoff - Notiser - Tekniska högskolan - Chefsskifte förestår i patentverket - Revision av väglagen - Den högre tekniska undervisningen - Schaefers töjningsmätare - Ljusbågssvetsning med användande av skyddsgas, av A. Salmony
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
658
T E KNIS K TIDSKRIFT
14 dec. 1929
Verket- till understationen blir ca 250 km.
Överföringsspänningen är heller icke slutgiltigt bestämd,
men torde bliva 165 eller 220 kV. Kostnaderna för
hela anläggningen inklusive sluss och kanal för
sjöfarten, hava beräknats till något över 100 mill. rubel.
Byggnadstiden har preliminärt fastställts till 5 à 6 år,
men önskemål hava uttalats för dess förkortande
emedan kraftbehovet visar en snabbare stegring än
som väntats.
Förutom Swirj nr 3 planeras en
torvkraftanlägg-ning vid Malo-Vischera med en effekt av 132 000 kW,
som måste bliva färdig inom fem år. Därefter
kommer turen till Swirj nr 2 och nr 1 och Neva
vattenkraftverk (ca 100 0Ö0 hkr).
Författaren begagnar tillfället att till ingenjör G.
Blum, som varit honom behjälplig vid uppsatsens
svenska utformning, få framföra sin tacksamhet.
NOTISER
Tekniska högskolan. Styrelsen för tekniska högskolan
förordar bergsingenjör Gunnar Wallquist till erhållande
av den lediga professuren i hyttmekanik samt järnets
bearbetning och behandling.
Chefsskifte förestår i patentverket. Generaldirektören
och chefen för Patent- och registreringsverket E. O. J.
Björklund har hos regeringen anhållit om avsked med
pension.
Revision av väglagen. Kommunikationsministern
har tillkallat sakkunniga för revision av bestämmelserna
om väghållningsbesvärets utgörande på landet samt öm
städernas allmänna vägar. Till ordförande bland de
sakkunniga har förordnats landshövding G. R.
Sederholm.
I ett anförande till statsrådsprotokollet erinrar
kommunikationsministern om de ändringar vilka under senare
år vidtagits beträffande 1891 års väglag och vilka skapat
en god grund för åstadkommande av en bättre
väghållning, främst genom väghållningsdistriktens övertagande
av vägunderhållet medelst vägkassorna. Vid nästa
årsskifte komma endast 17 av landets 379 distrikt att ha
naturaunderhåll, varför den’ på naturaunderhållet byggda
väglagen snart kommer att sakna tillämplighet. Även
av andra skäl synes en revision vara påkallad. Så t. e.
äro nya bestämmelser erforderliga beträffande vägarnas
bredd, trafikanvisningar osv. En synnerligen viktig
detalj är frågan om väghållningsdistriktens storlek. I
allmänhet synas distrikten f. n. vara för små för att
medge ett rationellt utnyttjande av de tekniska
hjälpmedel och den speciellt utbildade personal, som numera
erfordras vid vägunderhållet.
Den högre tekniska undervisningen. 1939 års
riksdag begärde hos regeringen en utredning av frågan om
Chalmers tekniska instituts omorganisation till teknisk
högskola och om den nuvarande tekniska högskolans och
institutets inbördes ställning. K. m:t har nu bemyndigat
ecklesiastikministern att tillkalla sakkunniga för en
utredning av frågan om den högre tekniska
undervisningens ordnande.
Schaefers töjningsmätare. Vid provbelastningen av
Årstabron användes för första gången i Sverige en
töjningsmätare, konstruerad av dr O. Schaefer och förd i
handeln av firman H. Maihak, A. G., Hamburg.
Instrumentet har dock förr använts i utlandet, bl. a. vid
provbelastningen av den stora Rhenbron i Köln.
Principen för instrumentet är mycket enkel. På de
ställen i en konstruktion, där påkänningarna skola mä-
tas, inspännas stålsträngar, s. k. mätsträngar, vilkas
tonhöjd bestämmes före, under och efter belastningen.
Om under densamma konstruktionen vid provstället
utsättes för dragning, stiger strängens ton, under det att
den sjunker, om konstruktionen utsättes för tryck. Man
bestämmer dock ej mätsträngens svängningstal direkt
utan jämför dess ton med den ton, som avges av en s. k.
jämförelsesträng, vars spänning och därmed tonhöjd kan
regleras. Strängens spänning kan avläsas på en med
regleringsskruven förenad skala, graderad i 500 s. k.
tongrader, var och en motsvarande en spänningsdifferens
av 12 kg.
Fig. 1. Principschema för Schaelers töjningsmätare.
Varje sträng är försedd med en elektromagnet, vars
spetsar befinna sig på ett avstånd av ca 2 mm från
strängen. ’Slutes en ström genom magneten, attraheras
strängen och råkar i vibration. Härigenom induceras i
magnetlindningen en växelström med samma frekvens
som strängens svängning. Växelströmmen får, event.
efter förstärkning, passera en hörtelefon, som alltså
återger den av strängen avgivna tonen.
Mätsträngarna kunna anbringas på provställena med
skruvar, som insättas i förut uppborrade hål, eller ock
med skruvtvingar av särskild konstruktion. Vid
monteringen avpassas den ospända strängens fria längd
mycket noga med tillhjälp av en schablon. Därefter spännas
mätsträngarna så, att de avge tonen tvåstrukna f. Denna
ton motsvaras på jämförelsesträngens skala av tongraden
250. Man söker vid mätningen få intervallen att ligga
omkring denna ton, enär örats känslighet för tonhöjden
där är störst.
Ledningarna från mätsträngarna anslutas till en
mottagningsapparat, vilken utom jämförelsesträngen
innehåller en lågfrekvensförstärkare för telefonströmmen.
En linjeväljare i mottagningsapparaten medger
användandet av 12 mätsträngar i samma serie.
Då spänningen i en mätsträng skall bestämmas, slutes
medelst en tryckkontakt magnetströmmen till strängen,
och dess ton avlyssnas i telefonen. Därefter inkopplas
på motsvarande sätt jämförelsesträngens magnetkrets, och
jämförelsesträngen avstämmes till mätsträngens tonhöjd.
En omusikalisk person måste vid mätningen använda en
tredje tryckkontakt, som inkopplar båda strängarnas
kretsar samtidigt. Därvid regleras jämförelsesträngens
spänning så, att de av interferensen orsakade
svävningarna bringas att försvinna. En person med normal
ton-känslighet kan avläsa med en noggrannhet av y2 till 1
tongrad. Man kan således räkna med en
mätningsnoggrannhet av minst 12 kg/cm2.
Ljusbågssvetsning med användande av skyddsgas.
’Såväl gassvetsningen som ljusbågssvetsningen äro ofta
rätt otillförlitliga och dessutom dyra i driften. Åsikterna
om metodernas värde äro också mycket delade. Sålunda
invändes ofta mot ljusbågssvetsningen, att svetsfogarna
ej äro fullt tillförlitliga. Visserligen kan detta stundom
bero på bristande övning hos svetsaren, men vanligen
ligger felet däri, att denne under arbetet hållit ljusbågen
för lång. Följden härav blir, att metalldropparna, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
